Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Under sommaren får ni följare möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Ellen Sandström, som säger såhär om sig själv:
Jag är museiassistent vid de Entomologiska samlingarna på Biologiska museet. Där arbetar jag med insekts- och spindelsamlingen. Särskilt intresserad är jag av taxonomi och systematik hos spindeldjur och insekter samt samlingsvård av naturhistoriska samlingar.
Här kan du läsa mer om vad Ellen gör.
Under sommarmånaderna kommer ni följare att få möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Torbjörn Tyler, som säger såhär om sig själv:
Jag är intendent vid vid de Botaniska samlingarna på Biologiska museet. Jag har ansvar för samlingarna av kärlväxter, och forskar om namngivning, släktskapsförhållanden och historiska och pågående förändringar i den nordiska floran.
Läs mer om vad Torbjörn gör på hans hemsida.
Vi har hittat skalbaggar i vårt fritidshus. Vad det är för kryp och kan de ställa till med något elände?
Skalbaggen är en fläskänger, Dermestes lardarius, en av våra vanligaste inomhusskalbaggar. Fläskängrar är renhållare som äter döda insekter, hudflagor och annat avskräde som är rikt på animaliskt protein. Oftast ställer fläskängrar inte till några större problem, men de kan förekomma i större mängd ibland annat torrfoder till hund och katt. Till skillnad från de avlägset besläktade pälsängrarna, brukar fläskänger emellertid inte angrip päls och textilier.
Det finns säkert ingen anledning till oro, men om ni hittar många skalbaggar kan det vara bra att försöka se var de kommer ifrån och slänga vad-det-nu-är som livnär ’härden’. I ett fritidshus kan det ju också hända att skalbaggarna har utvecklats på en död fågel eller en död mus i källaren eller på vinden. Ängrarna kommer när andra skalbaggar lämnar – de föredrar riktigt torra kadaver, och kan därför finnas kvar längre än man tänker sig.
– Andreas Nord
Tack för ett verkligt uttömmande svar! Vi får helt enkel se till att städa ut skåp och lådor plus kolla runt lite under huset och på vinden.
Jag har förgäves försökt få bort någon slags fågelspillning på vår utemöbel. Jag har aldrig tidigare sett denna typen av fågelspillning och skall försöka beskriva den. På bord och bänk (i trä) stor och utbredd spillning, tjocka, hård och litet blankt kolsvart. Det ser nästan exakt ut som tjära som torkat in. Det har gått ner i trädet och jag har försökt skrapa bort med kniv. Jag känner igen de flesta fågelspillningar som vi har här på västkusten i Uddevalla, men detta har jag ALDRIG sett. Det skulle vara intressant få era synpunkter.
Såklart svårt utan bild, men på din beskrivning vill jag tro att det är spillning efter tamduva eller ringduva. Det kan vara nog så svårt att få bort, även på hårda ytor där spillningen inte absorberas av underlaget. Det är dessutom svårt att blöta upp spillningen för att lättare kunna avlägsna den, som du själv har märkt.
– Andreas Nord
Tack för svar! Det låter högst troligt. Vi har vid något tillfälle sett en stor ljus duva med ring runt halsen.
Under sommaren kommer vi varje vecka att presentera två av våra experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Eric Warrant. Såhär säger Eric om sin forskning:
Jag är professor i zoologi vid Lunds universitet. Jag studerar synsystemet och visuell navigering hos nattaktiva och djuphavslevande djur. Min forskning har lett till upptäckten av hur nervsystemet gör för att tillåta syn i svagt ljus. Läs mer på Erics hemsida.
Under sommaren kommer vi att presentera alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Bodil Enoksson. Såhär säger hon om sig själv:
Jag har främst studerat vår mesta stannfågel, nötväckan, men även dvärgmöss, en art med oklart ursprung i Sverige. Hemma har jag haft ett otal husdjur av olika de slag (från bin till hästar). Jag reser gärna, hellre till exotisk natur än storstäder. På hemmaplan har jag, förutom just nu hund, katter, höns, bin och några smärre djur, en rejäl trädgård att försöka hålla viss ordning på. Får jag tid över från detta blir det nog helst en bok. Och jag tycker att biologi är jättekul!
Vad är detta för något? Jag hittade dem på vår mullbärsbuske.
Jag tycker att det ser ut som skålsköldlusen Pulvinaria camelicola (’cottony camellia scale’ på engelska). Den kallas också för Pulvinaria floccifera på nätet, men det är ett gammalt namn som inte längre rekommenderas.
På den här länken kan du läsa mer om arten, och på den här länken kan du se en karta med andra fynd från Sverige. Liksom många sköldlöss, är Pulvinaria camelicola nog kraftigt underrapporterad.
– Olle Anderbrant
Dessa små insekter verkar leva i springorna under våra fönster på övervåningen. När jag öppnar fönstret springer de iväg och gömmer sig. Jag kan inte säkert säga vad det är men ser ut som en kackerlacksnymf eller en mjuk trägnagare, tycker jag.
Det är någon slags stövslända – en egen ordning av ganska primitiva insekter som heter Psocoptera på vetenskap. Vi har ett knappt hundratal olika stövsländor i Sverige, och dina bilder räcker inte till för att kunna avgöra just vilken det är. De flesta stövsländor lever i litet fuktiga områden där de äter alger och lavar – renhållare med andra ord. Inomhus kan det förekomma så kallade ”boklöss”, som är stövsländor med en förkärlek för gammalt papper och tapetklister. Dina djur är dock inte sådana.
Det är ganska vanligt att stövsländor lever som du beskriver. Kanske har ni litet röta i fönsterkarmarna, som gör att djuren trivs där. De gör ingen skada, men kan alltså vara ett tecken på smärre fuktproblematik. Här kan du läsa våra tidigare inlägg om stövsländor.
– Andreas Nord
I vår serie med presentationer av Expertpanelens medlemmar har turen nu kommit till Stefan Andersson. Såhär berättar Stefan om sin forskning:
Jag bedriver experimentell forskning om växters diversitet, evolution och pollinationsbiologi. Jag är speciellt intresserad av blommors genetiska variation och evolutionsmöjligheter. Jag undervisar också på botanik-, floristik- och ekologikurser på universitetet.
Läs mer på Stefans hemsida.
Under sommarmånaderna kommer ni följare att få möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Håkan Wallander, som säger såhär om sig själv:
Jag är professor i markbiologi och speciellt intresserad av det myllrande livet i jorden. Mitt forskningsområde omfattar mykorrhizasvampar som lever i symbios med växter och hjälper till med näringsupptaget i utbyte mot kolhydrater från växtens fotosyntes. I skogsekosystem kan dessa svampar producera flera hundra kilo mycel per hektar och år, vilket är betydelsefullt för trädens näringsupptag, men också för att kol och kväve ska stanna kvar i marken. Andra mykorrhizasvampar spelar stor roll för jordbruksgrödor genom att hjälpa till med fosforupptaget. Jag jobbar bland annat i skogsekosystem i Sverige, gräsmarker på Island och jordbrukssystem i Kenya och har skrivit flera populärvetenskapliga böcker om jord.
Läs mer på Håkans hemsida.
Kommentarer