Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

När blir jag av med måsplågan utanför dörren?

Den vackra fiskmåsen, Larus canus, häckar ofta i närheten av människor långt från vatten, och rör alltid upp känslor med sin närvaro. Fråga en Biolog tycker dock att ansatsen där måsar beskrivs som en plåga, är felaktig. Fiskmåsen är snarare ett missförstått djur, som vi bör ta oss tid att observera under de få vår- och sommarveckorna den rör sig i vår omedelbara närhet. Bilden är tagen av Estormiz.

Jag bor i en hyreslägenhet och 3 meter från min ytterdörr har ett par måsar byggt sitt bo – på taket. De är en svår plåga för mig. Fastighetsskötaren har ”pickat” alla 3 ägg som vid tidpunkten fanns i boet. Kan de ha lagt nya ägg som de nu ruvar? Eller märker de inte att pickade äggen är livlösa? Hur länge dröjer det innan de inser att äggen inte kommer att kläckas, så att jag får vara ifred?

Måsar och andra fåglar kan ruva länge på infertila ägg, men om de är pickade tappar de snabbt fukt och det märker fåglarna fortare. Det kan då hända att de lägger en ny kull igen.

Det är många som upplever att måsarnas skrik stör nattsömnen, vilket det såklart kan göra. I en tid då naturen är mycket hård undanträngd också i Sverige, vill jag dock slå ett mycket starkt slag för att värna vår närnatur. Måsar och andra djur hör såklart inte hemma i städerna ”egentligen”. Att det finns där är vårt eget fel i flera dimensioner. Vi har bland annat utarmat naturliga habitat, samt byggt moderna hus med platta tak i städer översvämmade av öppna papperskorgar. Ingetdera är måsarnas fel, och det är en litet märklig inställning när vi låter stadens djur betala dubbelt för våra egna synder.

Måsar må vara högljudda, men de är också fascinerade fåglar med spännande socialt liv. Om pickningen av ägg inte får måsarna att försvinna, råder jag dig därför att ta tillfället i akt att observera dem på nära håll, under de korta vår- och sommarveckor de närmar sig oss människor. Det är få förunnat att få vara så nära naturen.

– Andreas Nord

maj 28, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

2 Kommentarer Lämna en kommentar

Innehåller saliven olika saker hos växtätare och köttätare?

Vargen, Canis lupus, är en typisk köttätare. Till skillnad från växtätare, behöver den inte ha några enzymer som bryter ned stärkelse i sin saliv. Istället tar den hand om den lilla mäng kolhydrater den får i sig i tunntarmen, där huvuddelen av matsmältningen sker. Bilden är tagen av Malene Thyssen.

Vi är ett gäng som har snöat in oss på hur saliv hjälper till med foderspjälkningen hos köttätare och växtätare. Vilka enzymer finns i salivet hos vardera ätartyp och hur hjälper det till med nedbrytningen av foder?

Hos växt- och allätare (som människor, till exempel) innehåller saliven enzymet amylas, som bryter ned stärkelse till enklare sockerarter. En viktigt del av matsmältning hos sådana djur är också själva tuggandet, som finfördelar födan och gör det lättare för olika matsmältningsenzymer att senare bryta ned beståndsdelarna.

Rena köttätare har inget amylas i saliven och har heller inte behov av det, eftersom de äter en ganska kolhydratfattig kost. Inte heller tuggar köttätare i någon större utsträckning. Saliven kan dock innehåller lysozymer, en slags enzym som bryter ned cellväggar (bland annat i bakterier).

Viktigt att komma ihåg att huvuddelen av matsmältningen hos däggdjur sker i den första delen av tunntarmen. Det allra viktigaste organet här är bukspottkörteln, som producerar stora mängder av de enzym som bryter ned kolhydrater, protein och fetter. Även utan enzymerna från saliven och den matsmältning som sker i magen, skulle vi klara oss utmärkt bara med bukspottkörteln. Och även hos rena köttätare producerar bukspottkörteln amylas.

– Andreas Nord

maj 27, 2025

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Malfjärilar i hemmet – men vad är det?

Rislövmätare, Idaea seriata, är en vanlig mätarfjäril i Götaland, där larven utvecklas på många olika vilda örter. Det är ganska vanligt att rislövmätare hittas inomhus. Den dras nämligen både till ljus och fönsterrutor. Något skadedjur, är den dock aldrig. Bilden är tagen av Helena Pirtt.

Vi har fått malar, eller i alla fall någon slags fjäril, inomhus. Vi har sett och fångat in 7 stycket på två dagar. De flyger runt och stör inte särskilt, men frågan uppstår var de kommer ifrån och om vi behöver åtgärda något. Lägenheten är nybyggd, om nu det kan ha någon betydelse). Hittar inte motsvarande fråga i ert arkiv. Vad kan det vara?

Av vad jag kan se på bilden påminner det mest om en mätarfjäril som heter rislövmätare på svenska, och Idaea seriata på vetenskap. Den förekommer allmänt i hela Götaland, och larven utvecklas på många olika slags örter. Det är inget skadedjur, men den kan hittas inomhus eftersom den dras till såväl fönsterrutor som belysning. Ni behöver i alla händelser inte vara oroliga utan kan lugnt släppa ut fjärilarna igen.

– Andreas Nord

maj 26, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför vill inte mitt äppelträd dö?

Ringbarkning betyder att all bark avlägsnas i en ring runt stammen på ett träd för att döda det. Oftast ringbarkar man lövträd. Genom ringbarkningen förstörs ledningsbanorna i innerbarken så att näring och vatten inte längre kan transporteras mellan rötterna och trädkronan. Trädet svälter ihjäl efter ett par år. All bark i ringen måste dock avlägsnas och även eventuella levande grenar under barkringen måste också tas bort, annars överlever trädet. I naturvårdssammanhang är ringbarkning en bra metod för att snabbt också tillgången på död ved i ett område, till glädje för bland annat insekter, fåglar och svampar. Vi tycker att vår frågeställares önskan om att göra detta i sin egen trädgård är ett alldeles utmärkt initiativ. Bilden är tagen av E. Wilson.

Jag har ett äppelträd som jag skulle vilja ha ihjäl utan att fälla det, för att gynna insekter, svampar, och andra organismer. Jag ringbarkade det för fyra år sedan, men det ser fortfarande lika friskt ut som alltid! Nu börjar jag snegla på pluggar med roundup, men jag är bekymrad för att det kommer leda till att inga organismer kan bo där när trädet väl är dött. Då är ju ansträngningen förgäves. Vad tror ni: påverkar roundup hur attraktivt insekter tycker att trädet kommer vara, eller finns det någon annan snällare metod att ha ihjäl ett stående träd?

Det kan ta tid att döda trädet med ringbarkning, men om det stått så i fyra år så har du nog inte fått bort all innerbarken. Möjligtvis kan roten också överleva om det finns rotskott med blad.

Roundup bör inte påverka vedlevande insekter, men det är nog inte tillåtet för dig att använda. Ett annat tips är att skaffa ostronskivlingsmycel från ett ”svamphus” och stoppa in i borrhål med plast runt. Då kan du senare skörda svamp från trädet.

– Allan Rasmusson

Ett bra initiativ! Jag håller annars med Allan: Det finns anledning att undersöka om ringbarkningen verkligen var komplett.

Roundup-pluggar får dessutom inte längre säljas i Sverige, så det alternativt är ute ur leken, så att säga. En giftfri metod är i alla händelser att föredra av säkerhetsskäl. De äggläggande insekterna kommer inte att välja bort ett eventuellt giftigt träd, utan det är larverna av arter som lever av själva träet som får stryka på foten. Trädet riskerar alltså att bli en slags ”ekologisk fälla”, det vill säga något som ser bra ut men i själva verket är det motsatta.

– Andreas Nord

 

maj 23, 2025

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken fjäril på skogsvägen?

Vad kan det här vara för fjäril? Jag såg den i våras, i april, på en grusad skogsbilväg strax utanför Kalmar.

Brun flickfjäril, Archiearis parthenias, är en vacker mätare som flyger i skogen tidigt på våren. Larven utvecklas framförallt på björk, och fjärilen finns i nästan hela landet. Bilden är tagen av Åke Johansson.

Det är en brun flickfjäril, Archiearis parthenias. Det är en dagaktiv fjäril i fjärilsfamiljen mätare (Geometridae) och en av de allra första mätarna som visar sig på våren. Den ses gärna sittande på marken i skogsgläntor och på skogsbilvägar, och flaxar iväg när man närmar sig. Larven utvecklas framförallt på björk, och fjärilen finns i nästan hela landet.

– Andreas Nord

maj 22, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är Pappa Långben farlig, egentligen?

Hornlocke, Phalangium opilio, är en av de vanligaste Pappa Långben-spindlarna i södra Sverige. Till skillnad från sina släktingar spindlar, saknar de giftkörtlar. Istället nyper de av bitar av maten och stoppar direkt i munnen. Lockespindlar äter nästan vad som helst, och är aldrig farliga för människor. Bilden är tagen av Didier Descouens.

Den fråga om småkryp som jag hör allra oftast i mitt klassrum som biologilärare på grundskolan är utan tvekan om Pappa Långben [lockespindlar, red. kommentar] kan bitas människor eller inte. Kan de det?

Jag hör även barn som säger att de har blivit bitna av en lockespindel. Kan det stämma?

Det är jättesvårt att hitta bra källor på just detta och på nätet hittar vi en salig blandning av olika och även motstridiga uppgifter. Till exempel, att lockespindeln är giftig som en geting, inte har huggtänder, inte gift, att den äter ägg och växter, och att det är en rovspindel som jagar. Så då blir en viktig följdfråga: Hur och vad äter en vanlig lockespindel? Om den saknar gift, hur dödar den då en mindre insekt? Sprutar den fortfarande in syra som fräter upp bytet inuti och sen suger i sig det, och har den i så fall en snabel, eller hur äter den?

Lockespindlar (Opiliones) kan nog inte bita en människa särskilt hårt, eller inte alls skulle jag tro. De har käkar (chelicerer) som den biter med när den tar byten. Men förhållandevis så är de väldigt små och jag tror inte de kan bita igenom människohud. Möjligtvis att de kanske kan nypas lite, om lockespindeln är stor. De har inga giftkörtlar, som deras släktingar spindlarna har.

Lockespindlar är allätare. Det betyder att de äter lite allt möjligt, främst små insekter, växter och svampar, men också as och annat dött material. De har som sagt inga giftkörtlar och smälter inte bytena utanför kroppen (som andra spindeldjur), utan kan faktiskt äta bitar av föda med sin speciella mun, som kallas stomotheca. När den tar små insekter biter den tag med käkarna och stoppar in i munnen. I munnen har de salivkörtlar som utsöndrar saliv, som påbörjar matsmältningen. Hur lång tid detta tar vet jag inte.

– Ellen Sandström

maj 21, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är asken hona, hane, eller både och?

Ask, Fraxinus_excelsior, kan kombinera könen på olika sätt. Den kan vara antingen hona, hane, eller tvåkönad. Hittar man en ask med frukter, är det en hona eller ett tvåkönat träd. De senare är emellertid dåliga på att producera funktionellt pollen i sina hanblommor, och fungerar därför de facto som honor. Bilden är tagen av Pleple2000.

Jag undrar om askens hängen/frukter sitter på hanträd, honträd eller kanske på båda? Jag hade nämligen aldrig sett en ask med hängen innan jag blev vuxen. Har det med stress, till exempel askskottsjuka, att göra när träden producerar många och stora hängen?

Asken kan kombinera de två könen på flera olika sätt. Det finns hanträd (med hanliga blommor som bara producerar pollen), honträd (med honliga blommor som bara kan producera frukter) och tvåkönade träd (med både honliga, hanliga och/eller tvåkönade blommor). Askar som sätter frukt kan därför tillhöra antingen den honliga eller tvåkönade typen. De tvåkönade brukar vara dåliga på att bilda fungerande pollen i sina hanblommor, vilket gör att de funktionellt sett beter sig honor och i huvudsak bildar frukter.

Det vanliga är att stress och sjukdomsangrepp har direkta negativa effekter på växters tillväxt och fortplantning, åtminstone till en början, innan de aktiverat försvarsmekanismer. Det finns dock studier som visar att vissa arter gör en sista ansträngning och satsar lite extra på blomning och fruktsättning när de blir stressade eller når slutet av sin levnad. Vad gäller asken har man inte sett någon sådan effekt. 

– Stefan Andersson

maj 19, 2025

Inlägget postades i

Evolution Genetik Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför sprängs inte träden på vintern?

En ståtlig ek, Quercus robur. Hur kommer det sig att stammen inte spricker när det är minusgrader på vintern? Borde inte vattnet inuti stammen expandera och frysa då? Vår expert reder ut begreppen.

Varför sprängs inte träden på vintern?

Väldigt bra fråga! Jag förstår från din fråga att du känner till att vatten expanderar och tar större plats när det fryser till is. Skulle du frysa in en del av stammen på ett träd nu när bladen slagit ut, skulle vattnet i stammen expandera och stammen kan spricka. Detta kan också hända om man flyttar ett träd som växer söderut, där temperaturen inte blir lika låg, till nordligare trakter där frosten är hårdare på vintern än vad trädarten har utvecklats för att tåla.

Men, de träd som växer här hos oss i Sverige kommer under hösten att ändra om sig så att stammen tål frost under vintern. För det första så sänker de vattenhalten i stammen genom att minska vattentransporten upp från roten. Tänk på att senare, på våren, sker savstigning igen och då fylls stammen med vatten så att bladen kan slå ut. Att det finns mindre vatten i stammen är också anledningen att man helst fäller träd för att få ved på vintern. Eftersom det finns mindre vatten som behöver torkas bort då, går det att använda veden snabbare.

För det andra, så bildar träden kemiska ämnen som sänker vätskans fryspunkt. Det vill säga att det krävs fler minusgrader för att det vatten som ändå finns kvar i stammen skall frysa på vintern jämfört med under andra delar av året. Det är framförallt olika socker och aminosyror som trädet bildar som gör att stammen skyddas mot frost.

Växter har under årmiljonerna utvecklats till att ha många sätt att skydda sig mot alla olika hot som kommer från omgivningen. Fortsätt gärna att fundera över hur växter kan klara olika utmaningar, såsom torka, värme, kyla, översvämning, insekter och sjukdomar.

– Allan Rasmusson

maj 15, 2025

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för larv som kryper på väggen?

Stor mjölbagge, Tenebrio molitor, är en av våra vanligaste inomhusskalbaggar. Här lever den oftast av spannmål och annan torrskaffning. Vid stora angrepp kan stora mjölbaggen ställa till en del oreda i våra skafferier, men allt som oftast brukar den inte orsaka några större problem. Som färdig skalbagge är stora mjölbaggen mattsvart, medan larven är vackert glänsande bärnstensfärgad. Bilden är tagen av Björn Almqvist.

Jag hittade denna på vår vägg inomhus. Vet ni vad det är för något?

Det här är larven av stor mjölbagge, Tenebrio molitor. När den är färdig blir den till en stor, mattsvart skalbagge. Larven tycker särskilt om spannmål och andra skafferivaror. Ibland kan det bli ganska stora utbrott av mjölbaggar, men mjölbaggar (och andra insekter bundna till människor) är samtidigt vanliga i äldre hus där de förekommer i ganska små men stabila populationer. Jag hade inte varit alltför orolig, men det kan vara bra att säkerställa att ni inte har ett pågående utbrott bland torrskaffningen.

Vi har skrivit mer om stor mjölbagge tidigare. Inläggen hittar du på den här länken.

– Andreas Nord

maj 14, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gör det ont när myror bits?

Röd skogsmyra, Formica rufa, är en av våra vanligaste myror och den som oftast bygger de jättestora myrstackarna i skogen. Röda skogsmyran är liksom andra insekter fredlig, men kan trots allt bita så att det känns om den känner sig hotad. Andra myror, till exempel rödmyrorna i släktet Myrmica har en gadd att stickas med, och det kan svida till ordentligt. Bilden är tagen av Richard Bartz.

Hur hårt kan en myra bita? Hälsningar från Hökarna på Jordgubbens förskola!

Hej Hökarna!

Myror har ganska stora käkar och kan bitas så att det känns litegrann. Stackmyror, alltså den slags myror som gör myrstackar i skogen, kan nypas så att det gör ont, men nästan bara om de lyckas bita tag någonstans där huden är väldigt tunn, som mellan fingrarna. Det är ovanligt att myror bits, men kan såklart göra det om de känner sig hotade eller när de försvarar sin stack. Dessutom sprutar myror ut myrsyra när de blir hotade. Om man håller handen ovanför en myrstack, känner man snart att det börjar lukta lite kryddigt och syrligt. Det är myrornas myrsyra. Ett bra sätt att piffa upp en ostsmörgås som legat i ryggsäcken hela dagen!

Myror är en slags steklar, vilket betyder att de är släkt med bin och humlor. Därför finns det vissa myror som har en gadd de kan stickas med för att spruta in gift. Hit hör rödmyror eller ettermyror (de myror som i folkmun kallas för det litet elaka ’pissmyror’). Det både svider och kliar ganska mycket, men det är alltså inte för att rödmyrorna bits, utan för att de sticks. Rödmyror bor till exempel under grästuvor och mossa, både där det är torrt och där det kan vara litet fuktigare. De kan bli nog så arga om man av misstag trampar eller sätter sig på boet.

– Andreas Nord

maj 13, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg