Fråga en Biolog

Är detta en fågelloppa?

Vi kan inte med säkerhet avgöra om det är fågelloppor som bitit vår frågeställare.

I höstas märkte jag att jag fick som bett på kroppen. Mest nere runt vristerna och benen. Jag tänkte att det inte kunde vara myggbett eftersom det var höst och kallt. Jag har sedan dess fått nya bett då och då. De kliar intensivt, men kliandet försvinner med antihistamin.
Jag ser inga spår av blod eller sett svarta prickar i sängen, eller annat som kan tyda på vägglöss. Det jag nu funderar på är om de kan komma med möss, då vi har problem med dessa i vägg/tak på nedervåningen. Vi har haft problem med möss till och från i flera år. När jag städade efter mössen kring listerna i vår gillestuga, hittade jag denna insekt. Kan den ha orsakat betten?

Det är nästan omöjligt att avgöra vad som har bitit dig, men bettens form och din beskrivning av intensivt kliande stämmer väl överens med fågelloppor. Ofta sitter betten då några stycken på rad. Det är ganska lätt att råka få med sig fågelloppor hem, dels via sällskapsdjur, dels om man tar bort ett fågelbo eller rensar en gammal fågelholk. Eftersom fågelloppor inte kan överleva på människoblod, löser problemet sig själv efter några månader när lopporna dör.

Insekten du hittat är alls ingen loppa och därför inte heller skyldig till betten. Det är i stället en skalbagge i familjen trägnagare (Anobiidae). Närmare bestämt är det en så kallad ’tjuvbagge’ i släktet Ptinus. Inomhus brukar det oftast vara vanlig tjuvbagge, Ptinus fur, man stöter på. Din bild är dock inte tillräckligt bra för att avgöra just vilken slags tjuvbagge du har hittat. Tjuvbaggar är framförallt renhållare, som lever av rester från döda insekter och spindlar i mörka, litet fuktiga utrymmen. Det är aldrig skadliga för människor eller sällskapsdjur.

– Andreas Nord

april 3, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Djurspillning med stora larver i

Spillningar är egna små ekosystem med många olika slags insektslarver och vuxna insekter, jämte svampar, bakterier och andra mikroorganismer. Bland tvåvingarna, alltså flugor och myggor, finns det arter vars larver lever av det ruttnande materialet i spillning, medan andra arter är rovdjur med goda förutsättningar att hitta byte i de ofta artrika spillningshögarna. Bilden är tagen av Sandra Wiklund.

I somras var jag och familjen i Vemdalsskalet i Härjedalen för en friluftssemester. När vi gick ut på verandan en dag möttes vi av det här (väldigt äckliga) bajset. Vilket djur kan det röra sig om? Vi har gissat på räv eftersom det även verkar finnas nötter och bär i spillningen. Och vad är det för larver? Likmaskar? Varför är de i bajset? Är djuret sjukt? Har det ätit ett as?

Eftersom spillningen är ganska slemmig, kan det också tänkas att den kommer från en annan allätare – nämligen en grävling. Det finns få observationer av grävlingar i Härjedalen, men å andra sidan är det ett skyggt djur som nog kan passera ganska obemärkt i ett av våra mest glesbefolkade landskap. Å andra sidan ser det ut som att det finns en del inslag av hår i spillningen, och då passar ert förslag om räv bättre. Spillningar kan vara nog så svåra, särskilt om de legat ute ett tag och utsatts för väder och vind. Är man osäker, går det att skilja räv- och grävlingsspillning på lukten. Rävspillning lukar skarpt, fränt och otrevligt, medan grävlingsspillning har en söt, litet myskaktig lukt.

Larverna kommer sannolikt från någon större fluga, precis som ”likmaskar” gör. Det är dock inte samma slags fluglarver som lever på ruttnade kött och i spillning. Eftersom händelseförloppet varit ganska snabbt, från att spillning lades till att larverna kom dit, gissar jag att det rör sig om någon fluga, där flera arter har ägg som kläcker inom några timmar och larverna växer mycket snabbt. Det kan också röra sig om någon annan tvåvinge (det vill säga, flugor och myggor) med stora larver. Vissa harkrankar, till exempel, har larver som kan utvecklas i spillning. Faktum är att spillningar är egna små ekosystem, med många olika slags insekter, insektslarver, svampar och mikroorganismer. Bland flugorna finns det larver som lever som rena nedbrytare i spillningen, och andra som lever som rovdjur på dessa. Just vad ni har hittat kan jag inte avgöra med säkerhet.

Är man specialintresserad, går det såklart bra att samla in larver tillsammans med lite spillning, och försöka kläcka fram den färdiga insekten. Det brukar inte vara så svårt, och för den insektsintresserade är det en oerhört värdefull övning eftersom vi kan alldeles för lite om de flesta insektslarver.

– Andreas Nord

april 1, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillning i snön

Vi menar att den här spillningen kommer från någon slags hund som ätit av ett vildsvin. Given spillningens storlek, förefaller varg att vara det mest sannolika djuret.

I januari hittade jag denna spillning på stigen upp till huset. Spillningen låg närmare vägen än huset. Djuret verkar inte ha gått i snön utan på vägen. Det var bara spår från rådjur och hare i snön och det ser ut som detta djur ätit något annat djur. Vad kan det vara?

Det är spillning från något hunddjur som har ätit av ett vildsvin. Det syns på de långa, kraftiga borsthåren som näppeligen kan komma från något annat djur. Det vanligaste är räv, som ju förvisso inte kan slå ett vildsvin men väl äta på ett trafikdödat sådant. Spillningen är dock väl stor och bred för att komma från en räv. Om ni har varg i området, tycker jag att det är mest sannolikt att spillningen kommer från en sådan.

Att djuret har gått på vägen och inte i snön är rimligt – de flesta djur följer precis som människor minsta motståndets lag, och det är lättare att gå på barmark än i djupsnö.

– Andreas Nord

Stort tack för ert intressanta svar. Spillningen hittade jag i Norduppland. I omgivningarna vet jag att det finns vildsvin och varg har synts i grannkommunen. Dock vet jag inte om att någon har sett varg där vi bor. Det var också intressant att få veta att djuret ätit ett vildsvin.

mars 31, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad för musselskal hittade vi i vikingabyn?

Musselskal som hittats kring härden i den stora hallen i Uppåkra utanför Lund i Skåne. Hjärtmusslan till vänster lever i havsmiljöer, medan de stora dammusslorna till höger i bild lever i sötvatten. Är detta rester efter en vikingamåltid? Bilden skickades in av arkeolog Elin Säll, som arbetar med utgrävningen.

Jag är en av arkeologerna som undersöker hallen i Uppåkra för Arkeologiska institutionen vid Lunds universitet. I höstas påträffade vi fragment av musslor. Vilken sort det kan vara? Är samtliga dammusslor? Och går de att äta?

Det rör sig med all säkerhet om dammusslor, precis som du föreslår. Lite svårt att bestämma de högra fragmenten, men det vänstra med hela skalet ser ut som vanlig dammussla, som numera heter Anodonta anatina på vetenskap. Jag tror att de andra också är denna art.

Om de går att äta? Jag har aldrig provat! Och inte heller hört om att sötvattensmusslor numera används som föda. Men de är ju stora och den muskulära foten borde vara en bra munsbit, speciellt när vattendragen inte var förorenade. Hittade ni skalen i ’köksavfallet’?

– Christer Brönmark, gästexpert

De lager som vi undersökte är från ca 4-500 e.Kr. Nu är det inte många fragment, kanske kommer fler när vi undersöker mer i vår. Jag undrar om det kan vara förknippat med att man suttit nära en härd? Kanske kan de varit en munsbit?
De lager som vi undersökte är från ca 4-500 e.Kr. Nu är det inte många fragment, kanske kommer fler när vi undersöker mer i vår. Jag undrar om det kan vara förknippat med att man suttit nära en härd? Kanske kan de varit en munsbit?

Kul med hjärtmusslan, också för den har ju ett marint ursprung. Kanske kan jag artbestämma den om jag får se den i verkligheten.

– Per Carlsson, gästexpert

Tack för svaret! Jag återkommer gärna för det är möjligt att fler framkommer under kommande grävsäsong.

mars 27, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem lämnar spillning på vinden?

Vi tror att det är en skogsmård, *Martes martes*, som har tagit vinterkvarter på vår frågeställares vind. Mårdar är allätare, och gör sig gärna hemmastadda i uthus och på vindar. Bilden skickades in av Jonas Åberg.

Jag hittade den här spillningen på vinden i vår stuga vid kusten i norra Uppland. Det varit i januari, efter att stugan stått tom några månader. Jag har hittat ganska många liknande högar tidigare, men det här är första gången jag hittar en färsk spillning. Korvarna är 10-15 millimeter i diameter. Spillningen var relativt torr, gick enkelt att plocka upp med ett papper och lämnade knappt någon fläck på golvet (puh). Jag kände ingen särskild lukt, men undersökte inte så nära. Vad kan det vara för något?

Detta bör vara spillning av skogsmård, Martes martes. Vi tänker oss ofta mårdar som typiska rovdjur, men faktum är att de är föga sparsmakade och äter allt från fåglar och gnagare till nötter och frukt. I det här fallet ser det ut som att mården har försett sig av fallfrukt. En annan egenhet mårdar har, är att de gärna tar vinterkvarter inomhus, till exempel i sommarstugor eller på vindar. Det är lätt för mården, som är både vig och skicklig på att klättra.

– Andreas Nord

Det gick kvickt, tack så mycket! Skogsmård låter i och för sig ganska trevlig men jag försöker nog bomma igen vinden då den inte är rumsren. Förhoppningsvis trivs den under stugan istället.

mars 26, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är detta ett snickarbi?

Flera olika slags blomflugor, bland annat den här slamflugan (blomflugesläktet
*Eristalis*) försöker efterlikna bin för att se farligare ut för olika rovdjur. Tittar man nära, avslöjar sig flugan dock genom att bara har ett par vingar (bin har två vingpar) och en sugsnabel där bina har käkar. Bilden är tagen av Alfred Essemyr.

Vid tre tillfällen i somras flög såna här djur in i min lägenhet i Visby. En dag satte sig en av dem på en tavla på väggen och lät sig fotograferas. När jag skulle ta en bättre bild med en tändsticksask som storleksreferens, flög den tyvärr ut genom balkongdörren. Är det ett snickarbi?

Det är faktiskt inget bi alls, utan en fluga som försöker att se ut som ett bi! Närmare bestämt är det en blomfluga i släktet slamflugor, Eristalis. Det finns flera snarlika arter och de allra flesta är vanliga. Att det inte är ett bi, syns särskilt på att ditt djur bara har ett vingpar, medan bin alltid har både fram- och bakvingar. Bin har också långa antenner, flugor korta, och stirrar man biet i ansiktet ser man att det alltid har käkar. Flugor har en sugsnabel.

En rolig egenhet bland slamflugor (och några andra blomflugor) är att deras larver lever i grunda vattensamlingar. För att kunna andas, har larverna en lång svans som fungerar som en snorkel. De kallas för ’råttsvanslarver’ och om dessa har vi skrivit mer på den här länken.

Snickarbin är med stor sannolikhet på väg att etablera sig på allvar i södra och sydöstra Sverige. Det här är dock jättelika djur, blankt kolsvarta och minst fyra gånger så stora som din blomfluga.

– Andreas Nord

mars 25, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför fryser inte fåglarna om fötterna på vintern?

Hur kan måsar och andra djur i kalla områden stå helt obekymrade på kalla isflak vintrarna igenom? Saken har sin grund ett speciellt, strängt kontrollerat, nätverk av blodkärl i benen och fötterna. Saken har länge fascinerat forskare. Bland de första som skrev om ämnet var den legendariske djurfysiologen Lance Irving, som forskare på ämnet redan i början av 1950-talet. Här syns den ostasiatiska måsen skiffertrut, *Larus schistisagus*, inta sin middag på ett isflak. Bilden är tagen av GruenesMonster72.

Jag undrar varför fåglarna inte fryser om fötterna på vintern.
-Rut, 7 år

Ett mycket spännande ämne! Det har sin grund i hur fåglarna reglerar sin blodcirkulation. För det första kan fåglarna i stor utsträckning kraft minska eller kraftigt öka blodcirkulationen ut i fötterna eftersom det finns finurlig muskulatur kring blodkärlen som försörjer benen. Det gör att fåglarna pumpar ut mycket mindre varmt blod till benen när det är kallt. För det andra, har fåglar i sina ben ett intrikat nätverk av artärer och vener som löper i nära anslutning till varandra. Eftersom värme flödar från varmare till kallare källor, betyder det att det varma blodet som kommer från hjärtat (i artärerna) ”lämnar över” värme till det kalla blodet som varit ute i fötterna och vänt (i venerna). Detta kallas för ”motströms värmeväxling”, och gör så att blodet som når fågelns fötter är nästan lika kallt som omgivningen, medan blodet som ska tillbaka in i kroppen har värmts upp nästan till kroppstemperatur. Därigenom undviker fåglarna att förlora massor av värme till det kalla underlaget, och slipper samtidigt kylas ned av kallt blod som är på väg tillbaka in i kroppen. För det tredje har åtminstone vissa fåglar i kalla områden bättre skor på fötterna: studier av korp, som finns från ökenområden till långt norr om polcirkeln, visar att lagret med död hud under fötterna ökar ju längre norrut korparna lever. Forskarna tolkar det som ett sätt att undvika att korparna får frysskador på fötterna när de går på is och snö. De har tjockare mockasiner, helt enkelt.

Vi skriver om fåglarnas fötter som värmeväxlare i vår Kunskapsbank. Kolla in den här länken, och surfa vidare till fliken ”Kalla och varma fötter”. Det finns också en fin och förklarande figur om fåglarnas sinnrika fötter i tidningen Forskning och Framsteg. Du hittar den här.

– Andreas Nord

mars 24, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem invaderar huset?

Vedspegelbock, *Phymatodes testaceus*, är en vanlig långhorningar i södra Sverige. Larven lever i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren, och den vuxna skalbaggen tittar fram på våren och försommaren. Eftersom vedspegelbock utvecklas i björkbark är det ganska vanligt att de hittas inomhus. De följer nämligen med veden in, och stugvärmen får skalbaggen att tro att våren är kommen. Något skadedjur är vedspegelbocken emellertid aldrig. Bilden skickades in av Cathrine Björklund.

Vi har hittat ”rätt så många” sådana här inne i vårt hus. De flyger runt och är närgångna. Vad är det för något, och är de farliga såtillvida att de bor i, eller äter, trä, och så vidare?

Det är en skalbagge i familjen långhorningar (Cerambycidae) som vedspegelbock på svenska (Phymatodes testaceus på vetenskap). Det är en vanlig långhorning i hela Götaland. Larven utvecklas i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren. De vuxna skalbaggarna kläcker i maj och juni, lever några veckor, parar sig och lägger ägg.

Det är ganska vanligt att hitta vedspegelbockar inomhus. Varför då? Jo, för att de gärna ynglar i ved med barken kvar. När vedträna tas in i stugvärmen tror skalbaggen att det är dags att komma fram. Det här utnyttjas av många entomologer som ”kläcker fram” olika slags vedinsekter genom att ta in ved, grenar eller trädsvampar i värmen. Ni behöver alls inte vara orolig för baggarna – de är aldrig någonsin skadedjur.

– Andreas Nord

Skönt och veta vad det är – stort tack för snabbt svar!

mars 21, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur har detta hänt med trädet?

Hur blev trädet på detta vis? Jo, det har försvarat sig mot någon slingerväxt, troligtvis vildkaprifol, som börjar klättra upp för stammen. Trädet tjocknar på asymmetriskt för att försöka knäcka den spirande slingerväxten. Bilden är tagen av Erik Alkert.

Hur har trädet på bilden har blivit som det är? Jag misstänker mänsklig inblandning, men hur har det i så fall gjorts? Trädet står i en skogsdunge mellan två villaområden.

Någon slingerväxt eller lian, troligast vildkaprifol, har slingrat kring stammen när trädet var yngre och trädet har då försvarat sig på detta sätt.

– Torbjörn Tyler

Det påminner on klätterväxtskador, till exempel från kaprifol. Trädet tjocknar asymmetriskt för att försöka knäcka den omslingrande stammen.

– Allan Rasmusson

Tack för ett intressant samt oväntat svar. Ni är bra!

mars 20, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken insekt i veden från norra Skåne?

Markskinnbaggen *Rhyparochromus vulgaris* har ett begränsat utbredningsområde i Sverige. Sitt starkaste fäste har den i Östergötland. Djuret lever av olika fröer som det hittar på marken. Vintertid kan de söka sig inomhus för att övervintra, men något skadedjur är den aldrig. Bilden är tagen av Mona Ohlin.

Denna insekt dök upp förra året i den kluvna veden som vi köpt av en vedhandlare i Vinslöv i norra Skåne. De följde sedan med veden in och var riktigt pigga. Vi hittade dem överallt i huset; på gardiner, i taket, på väggarna, ja, till och med i badrummet! Även detta året har vi hittat dem när vi tagit in ved. Behöver jag vara orolig för att det är ett skadedjur?

Det är en markskinnbagge – avlägset släkt med bärfisar och andra – som heter Rhyparochromus vulgaris. Den saknar svenskt namn. Det här är ett roligt fynd av en insekts som faktiskt är ganska sällsynt, trots artnamnet vulgaris som betyder ”vanlig”.

Arten lever av olika slags fröer och är aldrig något skadedjur. Däremot tycker den om att övervintra inomhus, eller till exempel i vedtravar. Det är därför vanligt att de hittas inomhus när stugvärmen väcker dem ur vintersömnen. Djuret har en väldigt splittrad fyndbild. Den är egentligen bara allmän, faktiskt nästan bara funnen, i Östergötland. I resten av södra Sverige finns endast enstaka fynd. Att ni hittar den i mängd i norra Skåne är därför mycket glädjande. Jaga fatt på djuren, och släpp ut dem!

– Andreas Nord

Tusen tack för ditt svar!

mars 18, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar