Fråga en Biolog

Vem har spunnit in trädkronorna i silke?

Spinnmalarnas larver spinner, som namnet antyder, in blad och stam i ett skyddande nät. Däruti lever de i all högönsklig välmåga alltmedan de förser sig av grönskan. Det finns många olika spinnmalar och de flesta lever bara på ett slags träd. Så hittas till exempel häggspinnmal på hägg och slånspinnmal på slån. Bilden är tagen av Per Baldetorp.

Vad är detta för angrepp? Jag fotograferade det i början av juni i Lund, på vad jag tror är en hägg.

Det här är orsakat av en liten fjäril som kallas för spinnmal på svenska. Det vetenskapliga namnet är Yponomeuta, och när den är vuxen är den pärlvit med svarta prickar på.

Det finns många olika arter av spinnmalar i Sverige. Var och en lever på ett speciellt träd eller buske. Till exempel lever häggspinnmal på hägg, slånspinnmal på slån, och äppelspinnmal på aplar. Silket är ett utmärkt skydd för larverna. Det är båda tjockt och segt.

Träden överlever angrepp av spinnmalar. Det ser hemskt ut när alla blad är uppätna, men året därpå brukar ett angripet träd vara vid full vigör igen. Vissa år finns det många spinnmalar med stora och utbredda angrepp som följd. Andra år är det färre och då är kanske bara en eller ett par grenar inspunna.

Om det är en hägg på bilden – jag har litet svårt att avgöra det – bör det vara häggspinnmalen, Yponomeuta evonymella, som varit i farten. På den här länken kan du läsa mer om häggspinnmal.

– Andreas Nord

juni 2, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Det bor en igelkott i cykelförrådet – hur hanterar vi det?

Igelkotten, *Erinaceus europaeus*, är lokalt någotsånär vanlig i lämpliga miljöer, men populationerna har minskat och igelkotten är numera rödlistad som sårbar (VU). Naturvårdsverket har nyligen föreslagit att arten ska fridlysas i Sverige. Att vräka en igelkott från dess bo är därför inte att rekommendera och det kan utgöra ett lagbrott. Bilden är tagen av Gaudete.

Vi har varit lite slarviga med att städa bort löv i ett cykelförråd. Det har blivit mycket löv! Nu när vi skulle ta tag i det säger en boende i huset att det bor en igelkott där. Hur hanterar vi det? Vi vill städa cykelrummet, men igelkottar är väl fridlysta?

Om ni har ett igelkottbo i cykelförrådet bör ni inte flytta eller förstöra det. Igelkotten är sedan länge fredad enligt jaktlagstiftningen. Det innebär att man inte får jaga, fånga eller flytta den utan särskilt tillstånd. Det bästa ni kan göra nu är att avvakta tills igelkotten fått ut sina ungar och lämnat boet. Med lite tur får ni se småkottarna på nära håll.

Det kan såklart också hända sig att igelkotten bara sover i lövhögen, utan att ha ett bo där. Då är situationen annorlunda, men det blir ändå en juridisk gråzon att medvetet störa igelkotten.

Igelkotten har minskat i Sverige och bedöms numera som ”sårbar” (VU) på den nationella rödlistan över hotade arter. Med anledningen av detta tillsammans med moderna hotbilder såsom robotgräsklippare och trafik, föreslog Naturvårdsverket i slutet av april 2026 att igelkotten skall fridlysas.

Lycka till!

– Andreas Nord

Tack för ditt snabba svar. Vid vilken tid på året har ungarna fötts och lämnat boet?

Igelkottsungarna föds under sommaren, från juni till augusti, och de stannar i boet mellan 4 och 6 veckor innan de tar de första turerna ut ur boet på natten. Men det är först vid 6-8 veckors ålder ungarna blir mer självständiga och lämnar boet för gott.

Det bästa ni kan göra nu är att låta lövhögen vara ostörd, och också vara försiktig med att använda robotgräsklippare under kväll och nätter.

– Andreas Nord

maj 29, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för växter i höbalen?

Rödklöver, *Trifolium pratense*, är en utmärkt ingrediens i hö, bland annat för dess höga proteininnehåll. Ibland kan alsikeklöver, *Trifolium hybridum*, smyga sig in i höbalarna. Det är en helt annat historia, som kan ge upphov till både ljuskänslighet och allvarliga leverskador hos får, hästar och andra betesdjur. Att kunna skilja arterna åt, är därför viktigt.

Jag har två balar med hö hemma som har väldigt mycket av dessa växterna och jag kan inte riktigt artbestämma dem. Är det rödklöver, alsikeklöver eller kanske rentav någon slags lusern?

Allt ser ut att vara rödklöver, Trifolium pratense.

– Torbjörn Tyler

maj 28, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad har hänt med enebuskarna?

En (*Juniperus communis*) är vanligvist synnerligen tolerant mot torka. Under vissa förhållanden, till exempel under vårar med hård frost, kan de dock få problem med vattenförsörjningen och helt enkelt torka ihjäl. Just vad som hänt vår frågeställares enebuskar är dock svårt att svara på utan närmare undersökningen. Bilden, som är tagen i ett annat sammanhang, fotograferades av Christophe Bornand.

Jag bor i inre Ångermanland och upptäckte redan ifjol att enebuskarna inte mådde bra. Jag korsar en kraftledning på väg till mina fiskevatten och upptäckte då att inga enbuskar hade den friska, silvrigt gröna färg man varit van vid. I år är alla röda och döda där. Kraftledningsgator är ju annars som fristäder för enen eftersom dom inte röjs bort. Jag ser nu överallt i dessa trakter att enen är missfärgad och antagligen helt död nästa år. Det känns som om något allvarligt är på gång och man undrar vilken växt eller trädart som nu står på tur.

Det är svårt att säga något om vad som hänt i detta specifika fall. Men enar kan faktiskt torka ihjäl. Det kan exempelvis ske vid hård frost under vårvintern.

– Allan Rasmusson.

maj 28, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spår i skogen

Grävlingen är en vanlig kamrat i såväl städer och byar som i skog och mark. Det är nog det svenska djur som har längst klor i förhållande till fötternas storlek, så kloavtrycken är alltid synligt i spårstämpeln. De långa klorna kommer väl till pass när de gräver efter mat eller anlägger sina karakteristiska toalettgropar. Bilden skickades in a Håkan Sönnermo.

Vad är detta för spår? Jag såg dem i skogsmark i norra Bohuslän häromdagen.

Här är det en grävling som gått förbi. De långa klorna, och nästan litet handlika spårstämpeln, avslöjar den.

– Andreas Nord

maj 26, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem larvar runt här hemma?

Det är larven av någon skalbagge i familjen blåsbaggar som vår frågeställare hittat i huset. Det finns omkring 20 olika blåsbaggar i Sverige, Namnet kommer sig av att de vuxna baggarna kan stjälpa ut bjärt färgade hudblåsor längs kroppssidorna och i nacken när de känner sig hotade. Inomhus brukar den vackra arten *Anthocomus fasciatus* vara vanligast. Bilden skickades in av Claes Hammarberg.

Vi har sedan två veckor omkring 20 sådana här larver i olika storlekar i vår bostad. Fyndet har gjorts i fyra olika rum, både på övervåningen och undervåningen. Två har vi hittat på diskbänken, medan de andra hittades i sovrum, tvättstuga och kök. Jag har försökt ta reda på vad det kan vara, men hittar inte rätt. Kan ni hjälpa oss?

Det här är en larv av någon blåsbagge, en grupp skalbaggar med ett drygt 10-tal olika arter i Sverige. Inomhus brukar arten Anthocomus fasciatus vara den vanligaste, åtminstone i lite äldre hus. Den saknar svenskt namn. Den fullvuxna skalbaggen är vackert svart med blyaktig glans och två skarpt orange tvärband på täckvingarna.

Blåsbaggar är nyttodjur – inte minst larverna som glupskt förser sig av andra skalbaggslarver. Inomhus jagar de bland annat trägnagarnas larver, och minskar på så sätt skadan dessa kan göra på byggnadsvirke.

– Andreas Nord

maj 25, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken mal hälsade på oss i vintras?

Flockblomsterplattmal, *Agonopterix heracliana*, finns särskilt i södra Sverige. Den övervintrar som vuxen och kan ibland ses i antal och ganska regelbundet när vårsolen börjar värma. Det är inget skadedjur. Bilden är tagen av Lena Björk Blixt.

I vintras hittade jag flera gånger mal i huset. Det känns kopplat till björkveden jag tar in, men vill gärna fråga er om detta. Behöver jag vara orolig för klädesmal eller är det nån sorts björkmal? Vet ej hur lätt det går att urskilja på fotot.

Fotot är svårtolkat, och jag vet inte var fjärilen sågs. Den vänstra antennen ser hel ut – och lång. Då torde det vara flockblomsterplattmal, Agonopterix heracliana. Den här fjärilen skapar inte några som helst bekymmer för oss människor.

– Bengt Å. Bengtsson, gästexpert

Fint att höra. Det var min dotter som blev orolig över eventuell klädesmal eftersom hennes intresse för historiskt textilhantverk gör att här finns mycket ulltyger hemma, men då är läget under kontroll.

maj 22, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lurviga larver i vår rosenkvitten – vad är det?

Oxhuvudspinnare, *Phalera bucephala*, är en stor och vacker fjäril som är tämligen vanlig i hela södra Sverige. Larven utvecklas på många olika slags träd och buskar, här på rosenkvitten i vår frågeställares trädgård.

Vad är det för larver som hänger i en klump i vår rosenkvitten?

Det är larven av oxhuvudspinnare, Phalera bucephala, som är en stor och vacker fjäril utbredd över hela Götaland och vidare längs med norrlandskusten. Honan lägger flera hundra ägg på många olika slags träd och buskar, och larverna lever sällskapligt under den första tiden i livet.

På den här länken finns massor av information om oxhuvudspinnare, och en karta över svenska fynd. Rapportera gärna ditt fynd, med bild, på www.artportalen.se.

– Andreas Nord

maj 21, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har byggt bo i fritidshuset?

Här har en en rödhake, *Erithacus rubecula*, byggt bo i vår frågeställares fritidshus. Liksom koltrasten, häckar rödhake gärna i människans omedelbara närhet. Bilden skickads in av Lars Ekberg.

Jag hittade detta fågelbo i mitt fritidshus i Småland. Vilken fågel kan det vara?

Det är en rödhake som har byggt bo här. När man hittar fågelbon på det här sättet (alltså öppna bon i uthus och liknande) rör det sig oftast om koltrast eller rödhake. Men koltrastens ägg är betydligt större, och dessutom vackert blåtonade.

– Andreas Nord

Stort tack för svar, och nu har jag hittat fågeln också. Det är en rödhake, precis som ni sa!

maj 20, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hjälp! Mängder med skalbaggar i bastun

Vedspegelbock, *Phymatodes testaceus*, är en skalbagge i familjen långhorningar som är vanlig i södra Sverige. Larven lever i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren. Den vuxna skalbaggen tittar fram på våren och försommaren. Eftersom vedspegelbock utvecklas i björkbark är det ganska vanligt att de hittas inomhus. De följer nämligen med veden in, och stugvärmen får skalbaggen att tro att våren är kommen. Något skadedjur är vedspegelbocken dock aldrig. Bilden skickades in av Malin Borgström.

Sedan några veckor har vi många skalbaggar i vårt nybyggda bastuhus. Bara häromdagen vräkte jag 10 stycken! De finns också inne i stugan som är 50 år gammal och ligger på Åland. Baggarna är en och en halv centimeter långa, rör sig lite långsamt och kryper helst, men de kan flyga. Hur kommer de in? Vi har bara vädrat med täckta vädringsluckor, men vi tar in ved. Är det skadedjur? Hur blir vi av med dem?

Skalbaggen är en långhorning som heter vedspegelbock på svenska, och Phymatodes testaceus på vetenskap. Det är en vanlig skalbagge i hela Götaland. Larven utvecklas i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren. De vuxna skalbaggarna kläcker i maj och juni, lever några veckor, parar sig och lägger ägg.

Det är ganska vanligt att de hittas inomhus. Varför då? Jo, för att de gärna ynglar i ved med som barken kvar. När vedträna tas in i värmen tror skalbaggen att det är dags att komma fram. Samma sak utnyttjas av många entomologer som ”kläcker fram” olika slags vedinsekter genom att ta in ved, grenar eller trädsvampar i värmen.

Det är säkerligen så att baggarna kommit in hos er med veden ni tar in. Ni behöver alls inte vara orolig för baggarna – de är aldrig någonsin skadedjur.

Här kan ni läsa våra tidigare inlägg om vedspegelbock.

– Andreas Nord

maj 19, 2026

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar