Fråga en Biolog

Hur ser jordgetingar ut?

Vanlig geting, Vespula vulgaris. Bild tagen av Frank Hornig.

Jag misstänker att jag har fått jordgetingar i min trädgård men samtidigt har jag inte en aning om hur de ser ut, jag skulle gärna vilja se en bild eller få en beskrivning om hur de ser ut så att jag kan känna mig lugn.

Jag vet inte varför det spelar någon roll vilken art det är, det gör nog lika ont att bli stucken ändå! De brukar dock inte stickas om de lämnas ifred. Fast att ha ett getingbo inpå knuten kan kanske kännas nervöst ändå, särskilt om man har barn i familjen… Om du vill se om det är getingar du har att göra med, och vilken art det är, skulle jag rekommendera Michael Chinerys bildfauna ”Insekter i Europa” (Bonniers förlag). Den är ett utmärkt hjälpmedel om man vill börja lära sig lite om insekter, och kan köpas för en billig peng i pocketutgåva (om den inte är slutsåld). Om du vill skilja mellan de två vanligaste arterna (Jordgeting/Vanlig geting respektive Tysk geting) så titta på den gula munskölden ovanför käkarna. Jordgetingen har ett brett svart, tungformat streck på munskölden, medan Tysk geting vanligen har tre mindre fläckar. Det är av naturliga skäl lättast att undersöka en död geting. De kan riskfritt avlivas genom att fångas i en syltburk och placeras i frysen över natten.

juli 16, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kretsloppsbränslen kontra fossila bränslen

Jag har en liten fråga angående kretsloppsbränsle och fossilt bränsle, vad betyder dessa egentligen? Är det samma sak?

Skillnaden mellan kretsloppsbränsle och fosilt bränsle ligger i huruvida man tillför kol (här menar jag grundämnet kol, och inte stenkol eller träkol) till systemet eller inte. Krätsloppsbränslet består alltså av bränsle som kommer från de nu växande organismerna, tex träd och växter, men också biogas framställd av t.ex rötslamm eller växtdeler som bryts ner underproduktion av metangas. Fosila bränslen är de som innehåller kol (fortfarande grundämnet) som har förvunnit ur kolets nuvarande kretslopp. Exempel på detta är olja, naturgas ( som utvinns ur underjordiska källor) och stenkol (inte grundämnet nu). En av anledningarna till att detta är intresant att diskutera är växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Koldioxid, en väsentlig biprodukt vid förbränning är en av de gaser som antas bidraga mest till växthuseffekten. Genom att använda fosila bränslen så tillför man mer koldioxid än vad växterna hinner/kan ta upp och därmed ökar halten in atmosfären. Som kanske märker är det hela ganska komplext och frågan hänger samman med kolets och näringsämnenas kretslopp och balansen mellan dessa, men det går jag inte in på här.

juli 15, 2013

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man göra konstgjort vatten?

Kan man göra konstgjort vatten?

Vatten är en mycket enkel molekyl. En syreatom och två väteatomer. Syre har beteckningen O och väte H och skrivs med kemisk beteckning H₂O, ”htvåo”. Vatten bildas som en biprodukt vid all förbränning av organiska ämnen i luften. Ja, vatten bildas lite överallt då förbränning av olika ämnen sker. Vatten kan om du så vill framställas på sysntetisk väg även om man mig veterligen inte gör det. I alla fall inte med avsikten att just framställa vanligt vatten. Vatten är ju inte en bristvara på jorden, i själva verket så består jordytan till största delen av vatten. Dock salt!

Det finns dock alternativa former av vatten som mest framställs på konstgjord väg. Deuterium oxid (²H₂O, även kallat tungt vatten) är vatten som innehåller väteatomer med en neuton i kärnan (vanligt väte har bara en proton och inga neutroner i kärnan). Tritium oxid (³H₂O) innehåller väteatomer med två neutroner, och är radioaktivt. Dessa har vi som människor inte någon praktisk nytta av i det vardagliga livet, men de kan användas i vetenskapliga sammanhang.

juli 12, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

När på året byggs trädets årsringar upp?

Årsringar syns som ömsom mörka och ljusa ringar.

Hej, Jag undrar när på året ett träds årsring bildas? Min goda väns far har precis gott bort, och detta är en fråga man skulle kunna fråga han om, men det går inte nu, därför frågar jag Er.

Trädens årsringar beror på att veden växer olika under året. På sensommaren-hösten blir veden tätare och dessutom är ligninhalten högre. Därför är den delen av veden lite mörkare. Så svaret på din fråga är att årsringarna bildas under hela växtperioden.
– Bodil

Årsringarna man ser i trädstammar är växtens transportsystem för vatten från rötterna, xylemet. Under våren växer träden snabbt och dessa celler blir stora och ger en mer porös vävnad. Under sommaren växter träden långsammare och xylemcellerna blir mindre och mer kompakta. Under hösten när dagarna blir kortare kommer tillväxten sen att avstanna. Årsringarna är alltså vårens xylemceller respektive sommarens xylemceller.
– Carin

juli 11, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dör getingar av att stickas?

Dör getingar av att stickas?

Varken humlor eller getingar far illa av att stickas och kan göra det flera gånger. Däremot fastnar gadden när ett bi sticker och ”stickaren” är dömd att gå under eftrsom en stor del av innehållet i bakkroppen följer med gadden.

juli 10, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har insekter bättre eller sämre syn än människan?

Bin har bättre färgseende än människan. Bilden kommer ifrån USGS Native Bee Inventory and Monitoring Laboratory.

Ser insekterna bättre eller sämre en människan? Hur snabbt ser de?

Det beror nog på vilken insekt man menar, och på vad man menar med bättre eller sämre… Insekterna är den största djurgruppen på jorden, och bland dem finner man alla grader av synförmåga, från helt blinda insekter (ex. vissa termiter) till sådana med jätteögon för sin storlek (ex. trollsländor). Om man jämför de insekter som har bäst syn med människor måste svaret bli både och. För att orientera sig använder insekter fasettögon som skiljer sig rätt mycket från våra ögon, som är av kameratyp (dvs ljuset kommer in genom en enda öppning -pupillen- och samlas av en lins som styr det till de ljuskänsliga cellerna i näthinnan, som motsvarar filmen i en kamera). Hur små detaljer vi kan se beror bland annat på hur tätt de ljuskänsliga cellerna sitter i vår näthinna. Insekternas fasettögon består egentligen av massor med tätt packade små delögon, vart och ett med en egen lins och en eller några ljuskänsliga celler. Varje litet delöga ser en enda liten punkt av omgivningen, och hur små detaljer insekten kan se beror på hur tätt delögonen sitter i fasettögat. För att få plats med så många delögon som möjligt kan man antingen ha ett stort öga (vilket är svårt om man är liten som en insekt) eller också ha väldigt små delögon (vilket också är svårt, eftersom varje pupill till sist blir så liten att den knappt kan släppa in något ljus). Insekter med stora ögon är ofta de som behöver kunna se små saker, t ex trollsländor som jagar små flygande insekter. Insekter kan dock aldrig ha så stora fasettögon att de kan se lika små detaljer som vi kan (det skulle kräva att de var ca en meter i diameter) så vi har bättre syn än insekter när det gäller att se små saker. Å andra sidan finns det nattlevande insekter (ex. nattfjärilar) som ser bättre än vi i svagt ljus, eftersom deras ögon är särskilt anpassade för det. Många insekter (tex bin och andra blombesökande insekter) har också bättre färgseende än vi. De kan bland annat se ultraviolett ljus, vilket inte vi kan. Många insekter kan däremot inte se rött ljus av någon anledning… Många flygande insekter ser betydligt ”snabbare” än vi. Det vill säga att de kan se händelser som inträffar med kortare tidsintervall än vi kan. Det behövs eftersom när de svänger i luften så rör sig allt de ser väldigt fort (jämför med att titta rakt ner genom sidorutan på en bil som kör i hundratio kilometer i timmen). Om man tex satte en vanlig husfluga på en biograf så skulle den inte se filmen som vi ser den, utan den skulle se varje enskild bildruta ungefär som när vi tittar på diabilder.

juli 9, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

6000 år i ett rymdskepp

Ett rymdskepp kan bli ett eget ekosystem. Bilden är från CK-12 Foundation.

Vi håller på med ett skolarbete om rymden. Var ska man få syre ifrån som räcker i 6000 år i ett rymdskepp?

När vi förbränner kolhydrater och annat som vi får i oss via maten går det åt syre. En stor kolhydrat-molekyl bildar vid förbränning tillsammans med syre mest koldioxid och vatten. Koldioxiden andas vi ut i luften. Vattnet svettas eller kissar vi ut. Av denna process får vi ut energi. I växterna pågår vid fotosyntesen den rakt motsatta processen. De tar koldioxid från luften och vatten via rötterna och bildar med hjälp av ljusenergi kolhydrater, som vi sedan äter, osv. Det finurliga här är att det bildas exakt lika mycket syre när växterna producerar kolhydrater, som det går åt för att bryta ner dem! Dvs om vi nu ska designa ett rymdskepp, så räcker det att odla så mycket växter att alla blir mätta och får i sig den näring de behöver. Då kommer syret att räcka också!

juli 8, 2013

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Älglus eller älgfluga?

Älgflugan Lipoptena cervi. Bild tagen av Kymi.

Bor i Värmland. Hör av mina älgjagande vänner prata om nåt som kallas älglus. Har upplevt dessa små flugliknande lus som sätter sej fast på kläder och kropp när man går i skogen. Dom är svåra att få bort. Dom har spindelliknande kropp med flugben och man får verkligen ta i när man slår bort dom. Den är stor som en liten husfluga. Vad kan detta vara?

Det du nämner i frågan är Älgfluga, älgflugan tillhör familjen Hippoboscidae eller familjen lusflugor. Älgflugan förekommer i skogsmarker och sitter där och väntar på grenar och stammar till träd tills ett djur passerar för då hoppa på det.

De lever som parasiter på djuren och suger blod. De har en platt kroppsform med långa ben som den snabbt förflyttar sig med och de flyger ogärna, kilar hellre in in pälsen och gömmer sig. En del av arterna flyger så ogärna att de t.o.m. tappar sina vingar då en värd att suga blod på har hittats.

Vissa individer av älg är alldeles fulla av dessa flugor, detsamma gäller faktiskt fåglar som kan drabbas av andra arter av dessa lusflugor. Det är framför allt däggdjur och fåglar som drabbasa av dessa lusflugor.

Totalt har vi i Sverige 11 arter av familjen lusflugor.

juli 5, 2013

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Finns det ej levande organismer i naturen?

Bakteriofagen P2 är ett virus som infekterar tarmbakterier E. coli. Bild tagen av Mostafa Fatehi.

Finns det ej levande organismer i naturen?

Det beror på om man har ett holistiskt synsätt eller ej! Vissa tror på teorin om ”Gaia” och ser då hela jorden och även universum som en enda stor organism. Det är alltså en samverkan i en mer eller mindre komplicerad struktur som är en organism, dvs. helheten av all små ingående element.

Det andra synsätet kräver kanske inte ett lika strikt holistiskt sysnsätt utan kräver helt enkelt att organism=levande väsen. Sedan är det ju alltså upp till var och en att definiera vad levande är.

Till exempel virus är något av ett gränsfall. De kan betraktas som levande eftersom de kan reproducera sig själv, men å andra sidan kan de inte göra det utan hjälp av en värdcell, och saknar dessutom många andra egenskaper som man förknippar med liv.

juli 4, 2013

Inlägget postades i

Evolution Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om ozonlagret

Hål i ozonlagret över antarktis, år 2006.

Fortsätter ozon hålen att växa? Var finns ozonhålen? Försvinner ozonhålen efter ett tag? Vad har ozonhålen för efekter på levande växter, djur och människor? Hur och när upptäckte man dom första ozonhålen?

Ozonhålen har vad jag vet slutat att växa, eller åtm. så har tillväxthastigheten drastiskt sjunkit.

De största ozonhålen har tidigare befunnit sig över jordens polarområden och polerna. Ozon är ju något som bildas kontinuerligt, (t.ex. vid åska) och skulle alla ämnen som påverkar ozonlagret negativt sluta att användas så skulle dessa ozonhål självläka. Jag hörde en siffra precis nyligen på hur lång tid det skulle ta att täppa igen dessa hål i ozonlagret och det var något mellan 100 – 150 år om jag inte minns helt fel.

Ozonet har en skyddande effekt på alla levande organismer på jorden, utan detta ozon skulle den farliga UV-strålningen stråla rätt ner på oss och den är så stark och farlig att vi skulle ta skada av den. De allra flesta organismer klarar inte av att skydda sig mot denna starka instrålning av detta skadliga UV-ljus. (Det finns dock organismer som klarar sig bättre än andra och inte tar skada i samma utsträckning). UV-ljus finns i flera olika varianter UV-A, UV-B, etc. och vissa varianter är farligare än andra.

juli 4, 2013

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar