Fråga en Biolog

Om femrikessystemet

Släktskap mellan de olika riken. Bilden skapades av Maulucioni och Doridí.

Vilka är de fem rikerna i femrikessystemet, och vad är gemensamt för organismerna i varje rike?

Några saker gemensamma för alla levande organismer på Jorden är att de troligen har utvecklats från samma ursprung (vi är alltså alla besläktade på mycket långt håll), att de består av en eller flera celler, att de omsätter energi för att existera, att de kan reproducera sig (dvs få avkomma) och att deras genetiska kod (den information som celler använder för att föröka sig) består av strängar av en molekyl som kallas DNA. Dessa organismer delas av vissa biologer in i det Femrikessystem som du nämner: a. Monera (Prokaryoter): encelliga varelser vars DNA inte är inkapslat av en cellkärna och som saknar organeller (Bakterier, Blågrönalger, etc.); b. Protista (encelliga Eukaryoter): encelliga varelser med en cellkärna och organeller; (Toffeldjur, Kiselalger, etc.). De tre flercelliga grupperna c. ”växter”; d. ”svampar”; e. ”djur” är alla avkomlingar till olika Eukaryota encelliga organismer. Lägg märke till att virus inte omfattas av det här systemet. Virus räknas av många biologer inte som levande varelser. Numera brukar man dela upp gruppen Prokaryoter i Bakterier och Archaea, så att det blir egentligen sex riken.

– Från frågearkivet

april 10, 2014

Inlägget postades i

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flyger storkar i V-formation?

Vit stork, Ciconia ciconia. Bilden tagen av Andreas Trepte.

Flyger storkar i v-formation? Har sökt på detta men kan inte hitta något svar.

Intressant fråga!

I Europa finns det två typer av riktigt stora, långbenta, långhalsade fåglar som flyttar i flock: tranor och storkar. De kan faktiskt skiljas åt på riktigt långt håll enbart genom sättet de flyger på. När de ”skruvar”, dvs. flyger runt i cirklar i en varmluftbubbla för att ta höjd utan ansträngning, så cirklar tranor generellt i formation, gärna ett V, och dessutom åt samma håll (medsols eller motsols). Storkarna däremot rör sig tämligen oberoende av varandra och dessutom ofta åt olika håll.

När ”skruven” bryts och de börjar glida i den önskade flyttningsriktningen så fortsätter tranorna i sin formation, gärna då ett V. Storkarna gör som vråkar och örnar, de formerar sig inte utan glider tämligen oberoende av varandra. Vad gäller fåglar och beteende skall man egentligen aldrig säga aldrig, men min erfarenhet är att storkar sällan eller aldrig flyger i V-formation.

– Åke Lindström

april 9, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vattentemperatur och grodors utveckling

Vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.

På vilket sätt påverkar vattnets temperatur grodynglens utveckling och varför?

I princip både växer och utvecklas ynglen snabbare vid högre temperatur. Att de utvecklas snabbare innebär att de behöver kortare tid från ägg till fullbildad (liten) groda. De är ju växelvarma och klarar sig även vid låga temperturer men livsprocesserna går snabbare om det är varmt i vattnet. Det får dock inte bli hur varmt som helst. Efter att den optimala temperaturen nåtts sjunker tillväxt och utvecklingshastighet snabbt och ganska snart når man en temperatur som de inte ens överlever. Den kritiska temepraturen varierar mellan olika arter och beror av vilka temperaturer arten eller populationen riskerar att utsättas för i naturen.

– Jon Loman

april 8, 2014

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har fiskar så många ben?

Skelett från olika fiskar. Bilden tagen av Doug Beckers.

Jag besvarar en mängd frågor inom NV-området som barn skriver. Nu har jag fått en som jag går bet på. Den lyder som följer: Varför har fiskar så många ben?

Egentligen borde nog frågan vara ”Varför har t ex däggdjur så få ben?”. Primitiva fiskar är ju ursprunget till ryggradsdjuren (egentligen ryggsträngsdjuren = kordaterna) och man kan på ett fiskskelett se ursprunget till många av våra ben. Vi har dock under årmiljonerna fått en stor reducering av antalet så att ben har ombildats, vuxit ihop och tillbakabildats. Landlivet har således lett till ett urval för färre men stabilare ben medan man inte behöver lika mycket stödjande ben när man ”svävar” i vatten. Hos benfiskarna är väl istället många mjuka ben en bra lösning (Valar och dyl är dock en annan historia, de har ju utvecklingsmässigt gått via landlevande däggdjur och sedan från dessa förutsättningar återanpassats för vattenliv). De primitivaste kordaterna är ju på någor sätt lite segmentlika, nästan som maskar. Rent genetiskt är nog ett sådant repetativt mönster med många lika ben eller kroppsegment lätt att åstadkomma och därför ofta en första, ursprunglig lösning. Jfr daggmaskar, tusenfotingar, osv. Det behövs nog inte en gen för varje rand på en zebra, utan bara en anlag för att repetera en procedur. Därför får man tänka sig att de ursprunliga, enkla ryggradsdjuren var uppbyggda på detta sätt. De mest primitiva nu levande, pirålar, sjöpungslarver och nejonögon är ju masklika. Exempelvis våra extremiteter var nog ursprunligen sjustråliga, dvs sju fenstrålar som sedan ombildats till fingrar. Detta har ju hos de moderna djuren reducerats till fem.

– Från frågearkivet

april 7, 2014

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Okänd växt från Azorerna

Den okända busken. Bilden skickades in av Helena Dahlenius.

Jag bor på Azorerna en del av året, på ön Santa Maria. Jag har ”hittat” en sorts buske som växer på en övergiven tomt, och undrar om någon av er vet vad den heter. Jag har inte sett den växa vilt någonstans på ön, men på Azorerna finns det gott om ”invandrare” som människor har tagit med sig under flera hundra år, och en del av det som var tänkt för trädgårdarna har blivit rymlingar. Som framgår av fotona har den röda toppblad och sätter någon sorts frukt. Den blir upp till ca 2 m hög. Jag har inte sett den blomma.

Min kära hustru Susanna (Riebe), som är botaniskt kunnig, hittade den troliga busken, som förefaller vara en ”invasive” av stora mått, Psidium cattleianum, några länkar:

http://keyserver.lucidcentral.org/weeds/data/03030800-0b07-490a-8d04-0605030c0f01/media/Html/Psidium_cattleianum_var._cattleianum.htm

http://keys.lucidcentral.org/keys/v3/eafrinet/weeds/key/weeds/Media/Html/Psidium_cattleianum_(Strawberry_Guava).htm

http://www.tropical-biology.org/research/dip/species/Psidium%20cattleianum.htm

– Olle Anderbrant

Jag har en flora över Azorerna och i den finns Psidium littorale och P. guajava. Den senare (guava) tydligen huvudsakligen odlad utan att rymma (i motsats till P. littorale). Jag har inte hittat nå’t om röda blad för någon av dem.

– Bodil Enoksson

De röda bladen behöver inte vara en artkaraktär. Många arters blad är röda när de är nyutvecklade, kanske för att skydda sig mot starkt solljus.

– Stefan Andersson

Det ser ut som costa ricaguava Psidium friedrichsthalianum eller smultronguava Psidium littorale ssp. lucidum. Möjligen guava Psidium guajava, men jag tycker inte riktigt att bladen stämmer.

– Gästinlägg av Helena Persson, Lunds Botaniska Trädgård

april 4, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är "macchia"?

Macchialandskap på Korsika. Bilden tagen av Markus Schweiss.

Jag vill veta mer om den vegetationstyp som kallas ”macchia”.

Macciha är ju den torra vegetationstyp som finns t ex runt medelhavet i Europa. En sådan vegentationstyp uppstår naturligt i områden mellan ökenområden och mera nederbördsrika områden. Ökenområden finns ju norr och söder om ekvatorn, och ovanför resp. nedanför dessa bildas lätt macchialiknande vegetation. Sådan finns ju inte bara i Europa utan t ex i Amerika (sagebrush-vegetation) och Australien. I Europa är denna buskvegetation lite mer högväxt och rikare i västra medelhavsområdet än i de östra delarna. De riktigt torra, lågväxta områdena som är vanligare längre österut brukar man kalla garigue. Det speciella i Europa är väl att man p g av långa tiders skogsavverkning låtit torr buskvegetation breda ut sig även i områden där det från början växte skog. Sedan betas marken hårt av t ex getter och det blir ingen ny skog. I macchia i Europa ingår många olika arter, t ex rosmarin, järnek, osv.

– Från frågearkivet

april 3, 2014

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är en "daffodil"?

Narcissus pseudonarcissus, eller påsklilja. Bilden tagen av BerndH.

Vad är en ”daffodil”? Vi tror att det är en blomma av något slag på engelska.

Daffodil är det engelska namnet på påskliljan.

– Från frågearkivet

april 2, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur blir en fiskmås till en pingvin?

Kejsarpingvin, Aptenodytes forsteri. Bilden tagen av Hannes Grobe/AWI.

Vad krävs för att en fiskmås (som letar en del av sin föda i havet) ska evolvera till ett djur som lever i havet? På samma sätt som det tros att valens föregångare ska ha levt på land.

Generellt sett krävs att överlevnaden och reproduktionen hos de fiskmåsar som börjar söka sig mer till, och in i, havet är god samt att beteendet är ärftligt. Därtill krävs tid (troligen väldigt, väldigt mycket). Pingvinerna har redan evolverat till ett liv nästintill uteslutande i havet, så det klarar nog fiskmåsarna också. Däremot återstår, likt för pingvinerna, problemet med äggläggningen och ruvningen. Vad vi vet finns inga fåglar som sköter detta i havet – de måste upp och ruva äggen på land.

– Åke Lindström

Man kan ju tillägga att just reproduktionen verkar vara en flaskhals för många grupper. Sälar måste fortfarande upp på land (eller is) för att föda. Havssköldpaddor lägger ägg på stränder (antar att andra sköldpaddor gör något liknande, de är ju trots allt kräldjur). På andra hållet så reproducerar sig fortfarande groddjur och insekter i vatten, fast de lever på land som vuxna.

– Jörgen Ripa

Alkor är ju på god väg att evolvera till ett liv i havet. De skiljde såg från sina närmaste släktingar, måsar och labbar, för ca 45 miljoner år sedan enligt dateringar gjorda från analyser av DNA. Från slutet av Eocen (40 miljoner år sedan) finns fossil som man tolkar vara från ursprungliga alkfåglar. Om dessa uppskattningar stämmer skulle det alltså ta runt 5 miljoner år att evolvera en mås till en alka.

– Staffan Bensch

…och en av alkorna, nämligen garfågeln, tappade till och med flygförmågan och blev till sitt levnadssätt lik Sydpolens pingviner. Väl anpassad till sin miljö i Nordatlanten förökade den sig i hundratusentals, tills det kom en hänsynslös och effektiv predator, människan, som utrotade arten på ett hundratal år.

– Lars Lundqvist

april 1, 2014

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Maskar till akvariet

Fåborstmasken Tubifex. Bilden tagen av Matthias Tilly.

Jag odlar lite akvariefisk som hobby och håller nu också på att bygga en aquaponic odling ovan ett av akvarierna. I ett annat kar har jag inga fiskar utan bara smådjur såsom daphnier, snäckor, miniräkor och växter. Jag vill ha in mer smådjur som kan fungera som biologiska filter och levande foder. Kan du tipsa mig om vad som kan passa och vart jag få tag i det? Vill helst köpa från någon som kan garantera att de är fria från parasiter. Vill gärna hitta maskar som kan leva i aquaponic lådan och det fiskfria karet men även andra djur.

Fåborstmasken Tubifex lever i bottensedimentet och äter finfördelat organiskt material. Finns nog att köpa i akvariehendlen. En annan detritusätare som kan vara bra är vattengråsuggan, Asellus aquaticus, men den får man hämta i naturen.

– Gästinlägg av Christer Brönmark, Professor i akvatisk ekologi

mars 31, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad behövs för att bygga upp ett nytt ekosystem?

Ett rymdskepp kan bli ett eget ekosystem. Bilden är från CK-12 Foundation.

Om man skulle starta upp ett nytt funktionellt ekosystem på en annan planet, med liknande förutsättningar som jorden, vad behöver man ta med sig?

Syre, vatten, koldioxid, något lämpligt matyerial för växter att sitta fast i (jord), (fst det kanske fanns där redan om förutsättninganra var likartade), mikroorgansimer som är bra på att bryta ner döda växte och djur, mat till dem så de klarar sig tills systemet kommit igång, lite frön till och några råttor eller andra djur. Ju fler arter du tar mer, ju större är nog chansen att det lyckas.

– Från frågearkivet

mars 28, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar