Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden tagen av Frode Inge Helland.
Undrar om någon kan svara mig vad detta kan vara för spindel, ganska stor lite åt ljusorange med röda prickar ser det ut som, själva kroppen är ca 1-1½ cm. Har aldrig tidigare sett så stora spindlar här uppe i Luleå.
Är ganska säker på att detta är en korsspindel (Araneus diadematus) en av de största utomhusspindlarna i Sverige och väldigt vanlig. Vet dock inte hur långt norrut den förekommer. Känns igen på sina ljusa fläckar på bakkroppen, som med god vilja kan ses som ett kors. Bakgrundsfärgen kan variera mycket. En annan hjulspindel, som liknar korsspindeln är kvadratspindeln (A. quadratus), också med ljusa fläckar.
Familjen hjulspindlar kallas så därför att de väver i stort sätt runda, mycket konstfärdiga nät. Honan bygger ett nytt nät varje dag, efter att först ha ätit upp det gamla. Nätet innehåller klibbiga trådar, där insekter som kommer i kontakt med nätet, fastnar. När spindeln känner att någon ny insekt fastnat, springer den fram och biter insekten med ett giftigt bett, varpå hon oftast väver in bytet i silke för att spara det till senare.Man kan se dessa små matpaket hänga runt nätet.
Blåval (Balaenoptera musculus). Många är intresserade av skydd av marina däggdjur.
Jag är i Puerto Madryn, Argentina just nu och har fått upp ögonen for jobb med och skydd av marina däggdjur. Vad finns det for alternativ for någon som vill jobba närmare med djur- och miljöfrågor? Jag läste samhällsvetenskap i gymnasiet och har nog inte behörighet for speciellt många naturvetenskapliga kurser/program på universitet, men jag har skrivit högskoleprovet en gång. Har du några tips pa utbildningar eller andra mer praktiska karriärsvägar?
Det är nog väldigt många som vill jobba med marina däggdjur, både bevarande o beteende, så det är nog ingen lätt arbetsmarknad. Finns naturligtvis inga jobb med detta i Sverige (ja, kanske en tjänst..), så då får man nog söka sig utomlands. Gissar att utbildningen bör vara Marinbiologi i första hand (kräver N-behörighet för att läsa i Sverige), men ett alternativ (kanske lättare) är att jobba med detta från annat perspektiv, tex administration, marknadsföring, WWF eller liknade.
– Gästinlägg av Jep Agrell, Studierektor på Biologiska Institutionen.
Man har lyckats skapa möss med både två mammor och två pappor i labb.
Jag har läst en artikel om att man hade lyckats byta DNA i ett ägg (minns inte om det var mänskligt) och fått det befruktat. Skulle det vara möjligt att ta DNA från en spermie och stoppa in i ett ägg, så att två män kan få ett (biologiskt) gemensamt barn? Och hur mycket svårare skulle det vara att göra det omvända, att ta DNA från ett ägg och placera i en spermie?
Man har faktiskt redan lyckats skapa möss med både två mammor och två pappor i labb, fast inte riktigt med den metoden du pratar om. Första mus med två mammor skapades 2004, genom att injecera ett moget ägg med genetisk material från ett omoget ägg. Man kunde tidigare skapa befruktade ägg med genetisk material från två honor, men dessa ägg utvecklades aldrig. Det visade sig att så kallad genomisk prägling var orsaken. Genomisk prägling är när vissa gener ”sätts på” eller ”stängs av” beroende på vilken förälder de kommer ifrån. För att fostrets utveckling ska ske på rätt sätt måste man ha en aktiv kopia och en avständ kopia för varje präglad gen. Möss (och även alla andra däggdjur, inklusive människan) som får genetisk material från två ägg har fel kombination av aktiva och avstängda präglade gener. Det är därför mössen med två mammor kom ifrån en kombination av genetisk material från mogna och omogna ägg, för att komma runt präglingsproblemet.
Första mus med två pappor skapades 2010, med hjälp av stamceller. Metoden gick ut på att ta stamceller från en hane (hane A) och använda dessa till att skapa honor med samma genetisk material som hane A (fast utan Y-kromosom). Sen kunde dessa honor paras med en annan hane (hane B), och på det sättet producera avkomma med genetisk material från både hane A och hane B. Eftersom mössen med två pappor producerades via de manipulerade honorna slapp man problemen med prägling.
För att sammanfatta, det är i princip möjligt att samkönade par skulle kunna få biologiska barn tillsammans, men inte alls praktiskt nu och kanske kommer aldring att vara det. Problemen med prägling betyder att det är inte så enkelt som att bara byta ut generna i ägg/spermier, utan man måste ta till ganska kraftiga manipulationer för att det ska lyckas, vilket medför även en massa etiska problem om det skulle tillämpas på människor.
Hittade denna spindel på min sovrumsvägg igårkväll. Den känns inte så svensk! Vet ni vad det är för sort och om den är farlig?
Ser ut som en ”fettspindel” Steatoda bipunctata. En vanlig art i bostäder. Spinner mycket diskreta nät och ställer därmed bara lite besvär. Lever, som alla spindlar på rov, som små insekter. Om man håller dem, mycket försiktigt, intill örat kan man höra dem stridulera, alltså åstadkomma ett svagt ljud.
Lingonblommor (Vaccinium vitis-idaea). Bilden tagen av Kompak.
Jag var och plockade lingon här runt Kiruna (27:e aug, tidigt här) och såg att det finns ovanligt mycket blommande lingonris. Blir det då mindre blommor då nästa sommar? Orkar växten producera blommor nästa säsong om den har blommat föregående höst?
Utan att veta så mycket om just lingon så skulle jag spontant tro att det blir mindre blommor nästa år om de blommar nu, men gissningsvis är det ändå bara en mycket liten del av plantorna som blommar nu på hösten så kanske gör det ingen skillnad i praktiken. De skott som blommar nu på hösten kommer i vart fall knappast att blomma igen i vår.
Graphocephala fennahi, bilden tagen av André Karwath.
Jag undrar om ni vet vad namnet på denna insekt/djuret är?
Jag skickade din bild till vår medarbetare Rune Bygebjerg, expert bland annat på växtsugare, som upplyste mig om att det är en strit med namnet Graphocephala fennahi (http://en.wikipedia.org/wiki/Graphocephala_fennahi). De lever på rhododendron-blad, anses införd till Europa 1935 och är under spridning i Sverige. Vackert djur!
I våras grävde vi ner en grillkorv. Halva korven var inslagen i folie för att vi skulle hitta den. När vi grävde upp den var den förvandlad till en vit fet massa. Vad hade hänt?
”En vit, fet massa”, det är väl det en grillkorv består av?
– Lars Lundqvist
Det här är inte riktigt mitt område, men jag kan våga mig på en gissning. Bakterier är oftast inte så bra på att bryta ner fett. Eftersom korven var inslagen i folie så kunde då andra större arter (insekter, maskar, osv) som annars hade käkat upp fettet inte komma åt. Så förmodligen bröt bakterierna ner proteinerna och kolhydraterna i grillkorven men lämnade det mesta av fettet kvar.
Jag undrar vad detta är för slags spindel (art) och om inte det går så kanske släkten kan hittas.
Det ser ut som Pholcus phalangioides, vars inofficiella svenska namn är större dallerspindel. Subtropisk art som spridits över större delen av jorden men här bara klarar sig inomhus. Det fanns en ansenlig population på Botaniska museet i Botan.
– Sigvard Svensson
Det är från början en grottspindel från Medelhavsområdet, det är förmodligen därför den trivs i våra källare, (eller i trapphuset på gamla Zoologiska museet. Förkärlek för museer?)
Flygande tornseglare, Apus apus. Bilden tagen av Klaus Roggel.
Vi har sedan många år tornseglare som häckar under vår takfot. Vi fascineras av deras flygkonst när de kommer för att mata ungarna. I början på augusti kan vi se hur ungarna sticker ut huvudena och flaxar ljudligt med vingarna, men vi har aldrig lyckats få se dem läna boet, trots timmar med kikare och värkande nacke. Kan det vara så att det krävs mycket speciella omständigheter för att de ska kasta sig ut i det okända? Kan de se att vi sitter och tittar på dem?
Det är väl inte otroligt att de undviker att flyga ut när någon kollar. En god vän till mig ringmärkte unga tornseglare på sin hemgård. Tornseglarföräldrarna var därefter mycket upprörda när han visade sig, men struntade i andra som gick där. Så försök iaktta dem lite diskret.
– Bodil
Min kollega Anders Hedenström låter meddela att inte heller han sett tornseglare flyga för första gången. Anders skriver: – ”Jag tror att huvudanledningen är att de oftast lämnar på natten”.
Vi står till ert fulla förfogande när det gäller nyfikenhetsfrågor, men i vårt uppdrag ingår inte att tillhandahålla läxhjälp. Därför besvarar vi inte frågor som vi bedömer vara skoluppgifter. Här är några exempel:
Fråga 1: En DNA-sekvens ser ut på följande sätt: 5’GTGTTACCTCGTGCAGTTCATAGTT3′
DNA-sekvensen styr bildningen av början på en peptidkedja. Hur ser den ut? Ledning: Börja avläsningen med startkodon, dvs. AUG.
Fråga 2: Vad händer med äggvita om den: 1. Fryses och sedan tinas; 2. Blandas med hett vatten; 3. Blandas med hett vatten och NaOH; 4. Blandas med rödsprit; 5. Blandas med diskmedel; 6. Blandas med vinsyra; 7. Blandas med koksalt?
Fråga 3: Varför blir det oftast balans mellan mängden växter, växtätare, och rovdjur i ett ekoystem?
Kommentarer