Fråga en Biolog

Hotade arter i regnskogen

Regnskog i Ecuador. Bilden tagen av Hjvannes.

Jag skulle vilja veta siffror på hur många djur- och växtarter som utrotas i regnskogen varje dag?

Några exakta siffror på hur många arter som utrotas är svårt att få en uppskattning om eftersom vi inte alltid vet hur många som fanns där från början. Stora delar av regnskogarna är fortfarande inte undersökta och absolut inte artbestämda. Vad vi vet är att det finns ingen annan stans i världen där artrikedomen är så stor som just i regnskogarna. För att få ett så rimligt svar som möjligt så tycker jag att du skall ta kontakt med Världsnaturfonden, vilka är de som syssla mest med denna typen av frågor, kanske hittar du något på deras hemsida: http://www.wwf.se/.

september 19, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fjädermygga

Jag har studerat en myggliknande insekt som jag gärna skulle vilja ha hjälp med att identifiera. (Bilden jag bifogar är insekten förstorad 20 gånger på)

Enligt Jon Loman och Christer Hansson är det en fjädermygga (Chironomidae) hane. Fjädermyggor kallas så på grund av sina plymaktiga antenner. De bits inte, och deras vattenlevande larver är en viktig näringskälla för många fiskarter.

september 18, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kroppens vattenbehov

Kranvatten. Bilden tagen av Alex Benutzer.

Jag och mina kompisar håller på med ett skolarbete om vatten vi skulle vilja ha hjälp att få svar på några frågor. *Hur mycket vatten behöver en människa dricka för att överleva? *Hur mycket skiljer driksvatten förbrukningen i I-länder och U-länder? *Behöver man dricka mer eller mindre beroende på sin vikt och ålder?

Dina frågor är inte helt enkla att svara på men jag skall försöka på någon av dem. En vuxen människa i ’normal’ kondition som bor i vårt temepreade klimat behöver ungefär 2,5 liter vatten per dag. Man får normalt i sig en dryg liter genom vad man dricker, lite mindre genom vad man äter och resterande del frigörs när man förbränner socker och fett (kallas metoboliskt vatten). Sedan finns det en mängd saker som kan påverka hur mycket vatten man behöver som temperatur, luftfuktighet, hur mycket man rör på sig, vissa sjukdomar, speciellt på njurarna kan kräva att man skall dricka mer. Får man i vätskedrivande ämnen som t.ex koffein (kaffe), tein (te) eller alkohol så behöver man också dricka mer för att upprätthålla vätskebalansen. Så svaren på dina andra frågor är inte så lätta att ge generella svar på utan det beror mycket på var man bor.

september 17, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vattnets ledningsförmåga

Blix som slår ner i Columbiafloden i USA. Bilden tagen av Ian Boggs. — Blixt som slår ner i Columbiafloden i USA. Bilden tagen av Ian Boggs.

Jag skulle vilja veta mer om vatten. Hur mäter man vattnets ledningsförmåga och vilken enhet använder man? Kan en blixt slå ner i en sjö och kan fiskarna dö utav det? Finns det någon skillnad på om blixten skulle slå ner i sötvatten eller saltvatten? Är det vanligt att fiskar kvävs av det finfördelade slam som bildas när t.e.x. aluminium löser upp sig på grund av den sura nederbörden?

Ledningsförmågan, eller konduktiviteten mäter vattnets elektrolythalt, det vill säga hur mycket fria joner som finns i vattnet. Man mäter med ett instrument som har två mätbleck vilka man sänker ned i vattnet och skickar likström mellan dem. Vattnets motstånd, vilket blir lägre ju fler joner som finns i vattnet eftersom jonledningsförmågan då ökar (= ledningsförmågan). Enheten är Siemens (S) men anges ofta i milli S eller mikro S. Vad det gäller blixten så kan nog fiskar dö, men jag tror inte att det är vanligt, däremot så blir de säkerligen bedövade ett tag, men de flesta överlever såvida de inte blir direkt träffade av blixten. Slutligen surhetsfrågan. Om det är så försurat i marken och i vattnet att aluminium börjar lakas ut, dvs det kommer fria aluminiumjoner så finns det en stor risk att en del av aluminiumet fäller ut på t.ex. fiskars gälar, eftersom det är lite mer basiskt där. Detta leder ofta till att fiskarna dör eller blir alvarligt skadade.

september 16, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om E-nummer

Kalciumsilikat utvinnas ur kalksten. Bilden tagen av Bernd Haynold.

Vad är E552 och är det farligt för hälsan?

E552 heter Kalciumsilikat, och räknas till gruppen övriga tillsatser. Den används som klumpförebyggande medel. Mer imformation om tillsatser, inklusive E-nummernyckel, hittar du på livsmedelsverkets hemsida: http://www.slv.se/.

september 13, 2013

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad heter denna blomfluga?

Ljungtorvblomfluga, Sericomyia silentis. Bliden tagen av James Lindsey.

Vad heter denna blomfluga?

Blomflugan på bilderna heter Ljungtorvblomfluga (Sericomyia silentis). Den är ganska vanlig och påträffas oftast i/nära fuktiga miljöer.

– Gästinlägg av Fredrik Östrand, ägare av konsultföretaget Insectum och medlem i Artdatabankens expertkommittén för tvåvingar.

september 12, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Frågor om ekorren

Jag har en massa saker jag undrar om ekorrar.
1. Lever ekorrar i flock, två och två eller ensamma?
2. Ändrar de svenska ekorrarna färg?
3. Har de något läte?
4. Kommunicerar de på något sätt?
5. Samlar både honan och hanen in mat?
6. Går de svenska ekorrarna i ide på vintern eller håller de sig vakna i sina bon?

1. Ekorrarna som vi har här lever inte i flock, de är i det närmaste solitära, dvs ensamlevande. Naturligtvis så tillbringar en hane och en hona en hel del tid tillsammans när det är dags att para sig, men när det väl är avklarat så klarar sig honan själv med ungarna, upp till 8 stycken.
2. Jodå de ändrar färg från den rödbruna sommardräkten till en gråvit, ibland gråsvart dräkt.
3. Låter gör dom också, ofta ett ’upphetsat’ snabbt tjattrande uppe från trädkronorna, vilket är ett varnings/uppmärksamhetsläte.
4. Kommunicerar? är inte riktigt säker på vad du menar, men det är klart att de kommunicerar med varandra, när de möts, både genom ljud och signaler, svansen kan de illustrera mycket med. Även med t.ex rovdjur kommunicerar de genom att tjattra och ’tala’ om för rovdjuret att det är upptäckt.
5. Ja för det mesta, men var och en för sig, och de lägger undan ’skafferi’ på olika ställen (hamstar).
6. Ekorrarna sover bort en hel del av vintern men de går inte i ide som t.ex. en björn eller igelkott. De kommer då och då för att leta mat i sina olika gömmor.

– Från frågearkivet

september 11, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

För- och nackdelar med oljekraftverk

Ballylumford oljekraftverk i England. Bliden tagen av Albert Bridge.

Jag undrar i hur stor utsträckning som oljekraftverk används i sverige resp. resten av världen. Vilka för och nackdelar finns?? Satsas det överhuvudtaget någonting på oljekraft i sverige?

Detta är ett ämne som ligger utanför vad vi egentligen håller på med så mitt svar har nog en tendens av att vara lite ’hobby-expertisaktigt’ men jag tycker att den är intresant och gör ett försök ändå. Jag har inga hårda fakta i frågan så du får ta det för vad det är. Jag har ingen egentlig uppfattning om hur mycket olje- och kolkraft för den delen används i resten av världen, men natruligtvis är det så att de länder som har tillgång till sådana källor använder dem mer än de som måste importera. I Sverige använder vi endast oljekraften som stödkälla för el-produktion, dvs när vi har toppar i förbrukningen, och det är huvudsakligen Karlskronaverket som står för det, åtminstone i södra Sverige. Frågan akualiseras dock en hel del i och med diskussionen om nedläggningen av kärnkraften. Eftersom vi nästan inte har ägnat några resurser till att ta fram nya ’alternativa’ energikällor så kommer oljan att få täcka en del av engergibehovet, åtminstone primärt om/när kärnkraften läggs ner. Fördelen med olja är att det finns fortfarande en heldel att få tag i, och att det är lätt att få tag i den, samt att tekniken för att omvandla den till el är välutvecklad. Vi kan med andra ord köra igång i morgon om det skulle behövas. Nackdelen är att olja liksom kol och fosil naturgas är vad vi kallar för fosila bränslen. De tillför kol (och en hel det andra ämnen) till kretsloppet idag. En viktigt komponent är koldioxiden vilken som du säkert vet produceras vid förbränning av kol, denna är en de viktigare bidragande orsakerna till fenomenet som vi kallar växthuseffekten.

– Från frågearkivet

september 10, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hjulspindlar: konstfärdiga nätspinnare

Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden tagen av Frode Inge Helland.

Undrar om någon kan svara mig vad detta kan vara för spindel, ganska stor lite åt ljusorange med röda prickar ser det ut som, själva kroppen är ca 1-1½ cm. Har aldrig tidigare sett så stora spindlar här uppe i Luleå.

Är ganska säker på att detta är en korsspindel (Araneus diadematus) en av de största utomhusspindlarna i Sverige och väldigt vanlig. Vet dock inte hur långt norrut den förekommer. Känns igen på sina ljusa fläckar på bakkroppen, som med god vilja kan ses som ett kors. Bakgrundsfärgen kan variera mycket. En annan hjulspindel, som liknar korsspindeln är kvadratspindeln (A. quadratus), också med ljusa fläckar.

Familjen hjulspindlar kallas så därför att de väver i stort sätt runda, mycket konstfärdiga nät. Honan bygger ett nytt nät varje dag, efter att först ha ätit upp det gamla. Nätet innehåller klibbiga trådar, där insekter som kommer i kontakt med nätet, fastnar. När spindeln känner att någon ny insekt fastnat, springer den fram och biter insekten med ett giftigt bett, varpå hon oftast väver in bytet i silke för att spara det till senare.Man kan se dessa små matpaket hänga runt nätet.

– Lars Lundqvist

september 9, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Karriärsrådgivning

Blåval (Balaenoptera musculus). Många är intresserade av skydd av marina däggdjur.

Jag är i Puerto Madryn, Argentina just nu och har fått upp ögonen for jobb med och skydd av marina däggdjur. Vad finns det for alternativ for någon som vill jobba närmare med djur- och miljöfrågor? Jag läste samhällsvetenskap i gymnasiet och har nog inte behörighet for speciellt många naturvetenskapliga kurser/program på universitet, men jag har skrivit högskoleprovet en gång. Har du några tips pa utbildningar eller andra mer praktiska karriärsvägar?

Det är nog väldigt många som vill jobba med marina däggdjur, både bevarande o beteende, så det är nog ingen lätt arbetsmarknad. Finns naturligtvis inga jobb med detta i Sverige (ja, kanske en tjänst..), så då får man nog söka sig utomlands. Gissar att utbildningen bör vara Marinbiologi i första hand (kräver N-behörighet för att läsa i Sverige), men ett alternativ (kanske lättare) är att jobba med detta från annat perspektiv, tex administration, marknadsföring, WWF eller liknade.

– Gästinlägg av Jep Agrell, Studierektor på Biologiska Institutionen.

september 6, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar