Finns det någon förklaring till varför många djur som fiskar, fåglar, insekter, fjärilar är så mycket mer färgglada o mer spektakulära och giftigare i varma länder (och hav) jämfört med kalla områden? Vore intressant att höra om varför eller teorier.
Det har funnits istid, eller istider vid polerna och kolonisering/evolution har måst ”börja om” vid ett flertal tillfällen, nu senast får ca 10 000 år sedan. Detta att jämföra med obruten regnskog under tiotals miljoner år i tropikerna. Storleken torde kunna evolvera snabbare än utstuderade färger/mönster etc.
– Olle Anderbrant
En annan teori är väl tillgång till resurser. I tropikerna är mattillgången oftast jämnare över året, så att djur ”har råd” att lägga mer energi på t.ex. pråliga fjäderdräkter.
Vanlig fästing, Ixodus ricinus. Bilden tagen av Richard Bartz.
I vår villaträdgård i Furulund har vi stora problem med fästingar. Förra sommaren fick jag säkert mellan 30-50st fästingar. Såntur är så fick inte mitt då 2-1/2 åriga barn några. Men nu är han rörligare och kommer tveklöst att drabbas. Sen har vi ju även det sociala problemet. Folk tycker ju att det är äckligt med fästingar och när man börgar prata om problemet och att dom måste kolla sina barn så är det inte så muntert. Finns det något sätt att komma tillrätta med problemet eller finns det någon som vet mer? Hörde på ett program om ekologisk odling att höns var ruggigt bra på att äta snigelägg, vilket resulterade i noll sniglar på trädgårdsodlingarna. Kan man tänka sig att dom äter fästingar med??
Ja, det är inte så kul med fästingar. Själv har jag redan plockat 3 stycken från hunden, så jag undrar hur det blir i sommar! För att undvika fästingar ska man hålla gräset kort och inte vara inne och rota för mycket i buskarna och bland hög vegetation. Det finns ett par webbsidor som handlar om fästingar, t.ex: http://www.tiger.pp.se/atiger/faestingar.html. Jag vet inte om höns äter fästingar, men de äter det mesta så varför inte. Däremot, om man är inne på sociala aspekter, är det inte alltid så kul att ha en massa hönsskit på gräsmattan. De flesta tycker att det är rätt äckligt med det också. (Men äggen blir ju fina!)
Mammutar är en utdöd art som är släkt med elefanter.
Kan man återställa utdöda arter? I så fall hur?
Nej, tyvärr inte. Men man har gjort försök att återskapa en del försvunna arter, t.ex. finns ”moderna uroxar”, men det är trots allt inte samma sak. Det finns även försöka att återuppliva vissa utdöda arter från material som har förvarats i museum eller i permafrosten. Det finns dock stora utmaningar med att få DNA av tillräckligt bra kvalité, och det kan bara funka för arter som är relativt nyligen utdöda. Än så länge ligger det fortfarande i framtiden.
Den peruvianska vandrande pinnen Peruphasma schultei är populär som husdjur. Bilden tagen av Luc Viatour.
Vi undrar om vandrande pinnar har hjärnor?
Man kan inte säga att vandrande pinnar har någon hjärna som fungerar så som vår hjärna funkar. Vandrande pinnar är insekter, och precis som andra insekter har de en samling nervtrådar som utgör djurets hjärna. Här registreras lukt och känsel, och musklerna styrs härifrån. Vandrande pinnar kan dock inte tänka, så som vi kan. De rör sig mot mat, och äter när maten är nära eftersom de är ”programmerade” att göra så. Om ni vill kan ni dissekera (skära sönder) en kräfta och titta på kräftans hjärna. Fråga högstadielärarna så kan ni säkert få en ”karta” över var ni ska leta. Den är väldigt liten, men fungerar som vandrande pinnens (även om en vandrande pinne har ännu mindre hjärna!)!
Varför skalar man bananer på olika sätt? Bilden tagen av Wilfredor.
För många år sedan pratades det en hel del om att vissa spindlar kunde lägga ägg inne under skalet på bananer, nere i den mörka delen på motsatt sida från kvisten. Vidare hävdade man att det var därför gorillor skalade bananerna från ”fel” håll. För att inte riskera att äta spindelägg.
Jag har försökt hitta info om detta men det närmsta jag kommer är att bananflugor skulle kunna använda sig av den tekniken. Hur är det egentligen? Lägger alla spindlar sina ägg utanpå frukten eller kan dom även lägga sina ägg inuti. Hur är det med tesen att gorillor skalar bananen från ”fel” håll? Gör dom ens det? I så fall varför om det inte är spindeläggen som är orsaken?
Ja, det var svåra frågor! Jag är ingen expert på spindlar, så jag kan inte uttala mig om risken för att spindlar lägger ägg in den mörka delen av en banan. När det gäller bananflugor så tror jag att det måste finnas en spricka i skalet för att de ska kunna komma in och lägga sina ägg. Men då är de nog inte vidare kräsna vilken ände av bananen det gäller. Det verkar som det stämmer att vissa apor skalar bananer från ”fel” håll, men det finns säkert en stor variation där. Jag har även läst att många cycklister skalar bananer på detta sätt, för att kunna göra det med en hand under cyckelturen.
En grönalg av släktet Cladophora. Bilden tagen av Kristian Peters.
På vilket sätt är algbatterier biomimetik? Vad är det som algbatterierna härmar från naturen?
Detta är snarare en fråga för en kemist eller någon som jobbar med nanoteknik, men jag kan ge mig på ett svar ändå. Efter lite läsning på nätet kan jag säga att jag tycker inte att algbatterier kan egentligen räknas som biomimetik. Biomimetik innebär att man änvander konstgjorda ämnen till att bygga material som liknar biologiska strukturer. Algbatterierna verkar använda ett naturligt ämne utvunnet från grönalger för att öka laddningshastighet på batterierna. Spännande, men snarare en tillämpad användning att ett naturmaterial snarare än biomimetik. Du kan få mer information om algbatterier här: http://www.youtube.com/watch?v=fuYuiTaoOkc
Blomsterliknande plastkassar. Bilden tagen av material boy.
1. Varför måste man elda upp plastkassar. Kan man inte återvinna den typen av plast ? Varför ? Kan man inte tillverka plastkassar i återvinningsbar plast ? 2. Är det inte miljöfarligt att elda plastkassar? Dessutom bränna det som finns i skorstensfilter? 3. Vilka sopor som bränns är farligast för miljön genom att de kommer ut i luften ?
Anledningen till att man eldar upp kassarna är att man inte vill ha dem liggande på tipparna, det ger lite energi också. Om man kan återanvända dem eller inte beror nog på vilken typ av plast som man har tillverkat påsen av. Är den av rena kolpolomerer, dvs endast långa kolväte-kedjor så skulle det nog gå bra, man gör det ju med PET flaskor. Problemet är nog då snarast att det inte finns någon ekonomi i den hanteringen och inget intresse heller. Om man bränner dessa ’rena’ kassar så är det egentligen inte så miljöfarligt, restprodukterna man får är koldioxid och vatten, även om koldioxiden bidrar till växthuseffekten. I dag så tror jag åtminstone att det finns krav på att alla kassar skall vara av denna typen av plast. På frågorna om vad som är farligast att bränna så vet jag faktiskt inte, det finns för många ämnen som gör skada, men miljögifter som tungmetaller och dioxiner (som kommer ut i naturen framförallt genom “backyard burning” – okontrollerad eldning av avfall) kommer nog högt upp på listan.
Ett rymdskepp kan bli ett eget ekosystem. Bilden är från CK-12 Foundation.
Vi hade en diskussion om jorden skulle gå under hur man kan överleva! Vi pratade om att man kan ta sig upp i rymden med en rymdfarkost. Men sen kom självklart frågan hur man ska kunna överleva i ett rymdskepp tills man kan hitta en annna planet att bo på. Man måste självklart få mat och vatten osv så vi tänkte att man kanske skulle kunna på något sätt samla upp alla kroppsvätskor som kiss, svett, och tom andningen. Vi googlade självklart detta och kom fram till att man skulle kunna ta upp vätskan på något sätt och sedan värma upp den till ångor och sedan kyla ner den igen så den kondenserar vilket naturen gör när den tar upp vattnet för att det sedan ska regna. Vi undrar alltså om det är möjligt att flytta upp Jordens olika kretslopp upp i rymden så man kan få mat och vatten på detta sättet?
Det är teoretiskt möjligt, men än så länga klarar vi inte att bygga helt slutna ekosystem som kan hålla människor vid liv och god hälsa. Försök på detta har gjort på Biosphere 2 i USA. Största utmaningen verkar vara att bygga ekosystem som är tillräckligt robusta – dvs att de klarar av att hålla relativt konstanta förhållanden trots små rubbningar. Med för få arter blir det stora växlingar i t ex mattillgång eller koldioxidnivåer. Se även en tidigare fråga om detta.
Jag sitter för tillfället och läser om människans kognitiva utveckling samt dylika utvecklingsprocesser och tanken slår mig att hela vår mänskliga utveckling (fylogenesen?) är slående liknande ett virus utveckling i en kropp. Jag tänker mig vår arts påverkan samt utveckling (och eventuellt fortsatta utveckling ut i universum). Hur väl fungerar denna metafor? Håller den? Hur skulle man kunna distansera vår utveckling och påverkan på universum gentemot ett virus utveckling på en kropp?
Det var en intressant tanke, men jag tror inte att man kan säga att den håller som metafor – åtminstone inte ur vetenskaplig synpunkt. Visst kan människan orsaka förstörelse på jorden, och har förökat sig till tidigare omöjliga populationsstorlekar. Men där liknelserna slut. Virus kan för det första inte reproducera sig utan värdcellens maskineri, och därför blir det en ständig samevolution mellan virusen och värdcellerna. Människan anpassar sig till Jorden, men Jorden kan inte anpassa sig till oss. En annan stor skillnad är att när virus lämnar värdcellen så poppas den som en ballong och är totalförstörd, men det är ganska osannolikt att människan kommer någonsin kunna utrota allt liv på Jorden (inklusive bakterier osv). Sen kan vi såklart tänka och välja att göra annorlunda, vilket virus inte kan…
Kalksten kan malas ner för att kalka sjöar mot försurning. Bilden tagen av Bernd Haynold.
1. Hur och varför uppstår försurning? 2. Varifrån kommer försurning? 3. Vilka återgärder vidtas idag? 4. Vilka åtgärder skulle behövas vidtas? 5. Vad kan man göra själv?
1. Försurningen kan ha två orsaker. Den ena, mest debatterade och omtalade, är den som kallas antropogen (orsakad av mänskliga aktiviteter) och som orsakas av atmosfäriskt nedfall. De försurande ämnena utgörs i detta fall av svavelsyra och salpetersyra, i vilka det är vätejonerna som orsakar försurningen. Den andra orsaken är den naturliga försurning som sker av mark i samband med nedbrytning av organiskt material. Dels bildas det då koldioxid, som reagerar med vatten till kolsyra, H2CO3, dels bildas det humussyror som också är sura. I många jordar kan vätejonerna neutraliseras av bikarbonatjoner, men i t ex Småland och inre Norrland sker detta endast i liten utsträckning och då transporteras vätejonerna ut i vattendrag och sjöar. I Skåne och andra jordbruksbygder är jordarnas buffringsförmåga dock tillräcklig. Detta är en del av förklaringen, men mer finns att säga. T ex är nederbördsmönstren, jordlagrens tjocklek och relationen mellan sjöars vattenvolym och den tillrinnande vattenvolymen av betydelse. 2. Den antropogena försurningen orsakas dels av att industrier släpper ut svavelsyra till luften, dels av att bilismen släpper ut nitrösa (kväve-) gaser i stor mängd. En stor del av svavelsyra nedfallet importerar vi från Storbritannien och övriga Västeuropa, men vi exporterar ungefär lika mycket österut. 3. a/ Kalkning av skogs- och myrmark samt sjöar. Dock diskuterar regeringen att halvera budgeten för detta ändamål. b/ Internationella överenskommelser har givit mycket goda resultat när det gäller svavelsyrautsläppen i Europas länder. Däremot har man inte nått så långt när det gäller att minska utsläppen som orsakas av bilismen. Dels är bilismen i många länder en helig ko, dels ökar bilismen i t ex de forna Öststaterna, vilket man anser kommer att ”neutralisera” effekterna av t ex katalysatorer på Västeuropas bilar. 4. Mer omfattande internationella överenskommelser angående utsläppen från bilismen. Begränsning av bilismen och omfattande utbyggnad av ”allmänna kommunikationer”, dvs bussar och tåg. 5. Åka tåg och buss i stället för bil och flyg, elda sin värmepanna med lågsvavlig olja – eller ännu bättre – undvika fossila bränslen (olja, naturgas) och i stället använda alternativa energislag, t ex jord- eller luftvärmesystem och biobränsle. Kärnkraft är inte försurande men har andra nackdelar, som Du säkert läst och hört om i nyhetsförmedlingen.
Kommentarer