Faktum är att frågan egentligen är för stor för att ge ett kortfattat och enkelt svar på. Men jag skall göra ett försök. Inom biologin så brukar man dela upp hur man studerar sin omgivning. Man antingen undersöka på individnivå d.v.s hur varje individ klarar sig i förhållande till andra individer (huvudsakligen av samma art)om man t.ex. ser hur en aborre klarar att få tag i föda och föröka sig i jämförelse med de andra aborrarna. Eller så tittar man på populationer vilket är en grupp av individer av samma art som lever på samma ställe men är skilda från andra populationer (av samma art) t.ex så kan alla abborarna i en sjö räknas som en population. Ett ekologiskt samhälle är i detta exemplet hela sjön och man försöker titta på hur alla populationerna, av alla arter, samverkar med och påverkar varandra. Men ett ekologiskt samhälle kan också vara en skog, en äng eller en savann det viktiga är att man undersöker helheten i systemet.
Behöver man mycket matematik för att studera biologi på högskolenivå? Jag har väldigt svårt för just Matematik B, eller Matematik 2 som det heter nu. Och i så fall om man behöver matte, på vilken nivå är det?
Man behöver kunna matematik för att läsa biologi och förkunskapskravet vid Lunds universitet är Matematik 3. Men sedan finns det andra utbildningar med ”biologisk” inriktning som har lägre krav runt om i landet. Så antingen läs in matten på komvux eller kolla på studera.nu vad kraven är på andra ställen.
– Gästinlägg av Jep Agrell, studierektor på Biologiska Institutionen
Allmän skräddare, Gerris lacustris. Bilden tagen av James K. Lindsey.
Jag undrar över livslängden för skräddare. Hur gammal kan en skäddare bli?
De övervintrar som adulter, vilka vaknar upp på våren och lever ca 4-6 veckor i fält. Den nya generationen kläcker sedan under sommaren och tillväxer till adulter. Svaret är alltså ett år totalt (om man räknar larverna) medan de vuxna lever från ca Augusti/September till Juni nästa år (fast de sover ju över vintern…).
– Gästinlägg av Göran Arnqvist, professor vid Uppsala Universitet
Jag hittade en skatunge på vår trädgård. Den är ganska liten 10cm ungefär man kan tydligt se att det är en skata. Har tagit hand om den, gjort ett bo med kvistar och papper. Nu undrar jag en massa….. ska den matas hela tiden? (den äter mycket) vad ska den ha för att trivas? vad för mat, vad äter den? kan den bli tam över huvudtaget? tack för mig!!! både jag och skatan väntar på svar…
Till att börja med kan du ge den mat med kött i t.ex hundmat eller kattmat. När den blir större så kan du blanda in frukt och fågelmat, om du går till en djuraffär så har de säkert vad du behöver. Det går nog att få en skata ganska tam, men dom kräver ganska stort utrymmer och skräpar ned en hel del. Som ungar kräver dom mycket mat och behöver matas i princip hela tiden men man märker ganska tydligt när den är mätt. När den väl har börjat äta själv så skall den helst ha så mycket mat att den inte tar slut för ofta. Den är också viktigt att fågeln har vatten och jag tycker att du skall skaffa vitaminer för fåglar vilket du kan blanda i vattnet. Om du inte vill ha kvar den innomhus så prova att släppa ut den och lägga mat på nått fat den känner igen. Sen kommer den succesivt att söka sig längre och längre från huset…detta förutsatt att du bor så att du kan lägga ut mat till din skata.
Lejon, Panthera leo. Bilden tagen av Joachim Huber.
Hur bra ser lejon i jämförelse med människan? Mörkersyn och dagssyn.
I dagsljus har lejon något sämre synskärpa än vad vi har, men deras syn försämras mindre än vår i svagt ljus och på natten ser de därför lite bättre än vad vi gör. Lejons färgseende är dock klart sämre än vårt.
Jag undrar varför löven lossnar från trädet på hösten. Hur vet trädet att det skall tappa lövet just på hösten , är det för att det blir mörkare? Men hur kommer det sig att lövet ramlar av från trädet, att det liksom tappar fästet?
Träden behöver solljus för att tillverka engeri som de lever av. När dagarna blir kortare och solen är uppe kortare och kortare tid märker träden att det går långsammare att tillverka den energi de behöver. Då produceras ett ämne (ett sk. hormon) i trädet som gör att klorofyllet (det gröna i bladet) ”sugs in i trädet” för att sparas och användas igen nästa vår. Bladen blir då röda, gula och till slut bruna. Ämnet som produceras får också bladet att snörpa av sig själv från grenen. Det går till så att den innersta delen av bladet, precis vid stammen, växer ihop mot mitten, och när det sen blåser så lossnar bladet lätt från grenen, annars ramlar det till slut av av sig själv. Det hela är ganska krångligt, men så här funkar det på ett ungefär!
Exempel på ett slutet ekosystem (innan tillförslutning). Bilden tagen av Anne-Lise Heinrichs.
Just nu håller vi på att jobba om ekosystem i skolan och då kom vi in på en diskussion angående om hur länge ett ekosystem kan leva i en återförsluten fem liters glasflaska om det bara är jord och växter i det! Kan du/ni snälla hjälpa oss och klara upp det?
I fotosyntensen så tar växterna upp koldioxid vilket de tillsammans med vatten och energin från solljuset omvandlar till socker och syre. Kolet i sockret används sedan dels till ämnesomsättningen och dels till tillväxt. Växternas biomassa kommer då från koldioxid, även om det behövs en del andra näringsämnen som kväve och fosfor, vilka valigtvis fås från jorden. För att systemet skall kunna fungera en längre tid så måste det då även finnas något som omvandlar koldioxiden till syre igen (som några nedbrytare ex. daggmask), samt att problemet med uttorking på nått sätt lösas.
Närbild på en fjädermygglarv. Bilden tagen av Jasper Nance.
Vilka larver/maskar är det som lever i sjöar och är rödaktiga pga hemoglobin?
Larverna du frågar efter är fjädermyggslarver (chironomidae) av många chironomus arter. Dom lever mycket riktigt i sjöar och man hittar dem ofta i stora mängder på mer eller mindre syrefattiga bottnar. Anledningen till att de är röda är att de har hemoglobin ’fritt’ i kroppsvätskan. Larverna kallas för ”bloodworms” (blodmask) på engelska just på grund av färgen.
Jag har undringar över min hund av rasen goldenretriver. Gör nämligen en etoligistudie i skolan. Varför lyfter den upp ena framtassen och står alldeles still när den får syn på någonting? Varför jagar hon sin egen svans vid lek? Låter kanske konstigt men hon sover oftast på rygg med tassarna i vädret. Varför? Hon skäller nästan aldrig men när hon sover och drömmer skäller hon ofta för sig själv. Är det gamla instinkter som omedvetet kommer fram i drömmarna?
En del hundar står ju med lyftad framtass när de fått syn på nå’t, eller känner lukten av något spännande. Det är ju den typiska posen hos stående jakthundar. Kanske kan det i grunden vara en konflikt mellan att vänta/kolla in och att störta iväg. Hunden ser ju delvis ut som den är beredd att ge sig av. Förmodligen har man avlat jakthundar för att de tydligt ska visa (engelskans point!) var villebrådet finns. Golden retriever kan ju ha en del av detta beteende i sig eftersom den också är en jakthund. Ett typidkt beteende hos dem är också att ta nå’t i munnen när den t.ex. ska hälsa när man kommer hem. Och de är ju f.f.a. avlade för att vara apportörer. Att hon sover på rygg är nog mera en personlig vana. Delvis anses ju våra tamhundar vara ”förvalpade” i och med domesticeringen, så det kan kanske bidra till lustiga sovställningar. Detta är dock bara en fundering. Samma sak gäller ju svansjagandet. Det är ju ett typiskt lekbeteende, och goldens är ju lite barnsliga hundar, om du ursäktar. Någonstans läste jag att hundar INTE drömmer när de de gnäller och gläfser i sömnen, men själv tycker jag nog att den enklaste förklaringen är att de drömmer. Vår hund gnäller/gläfser också i sömnen, men skäller inte mycket som vaken.Hon är f.ö. 1/4 golden, men dt är många hundar som pratar i sömnen. Om du vill göra etologistudier på hundar, tycker jag att det roligaste är att jämföra olika raser. Vilka bär saker i munen när de hälsar, vilka skäller mer, vilka vill gärna tillbringa dagen på soffan medan andra hellre vill köra några aktiva träningpass?
Chimpansen är människans näsmaste släkting. Bilden tagen av Ikiwaner.
Efter att ha sett ett TV-program om barn med olika missbildningar som ”harmynthet” så funderade jag över evolution och hur vår art skiljer sig från andra osv, jag har läst att ca 5% av alla barn som föds i sverige bär på nån slags missbildning varav 2% är allvarliga. (1) Finns det några distinkta skillnader mellan säg Schimpanser och Människor när det gäller hur många procent av individerna i var art som föds med missbildningar? (2) Att många människor som föds med svåra missbildningar och handikapp har goda chanser att överleva och reproducera sig p g a sjukvård och teknik (samhället), går det att säga hur det kan komma att påverka vår arts utveckling, eller hur det faktiskt redan påverkar?. Jag föreställer mig att det är något som uteslutande sker hos människan och möjligen arter som vi påverkar på samma sätt. Är det möjligt att utföra ett experiment kanske på en mindre population av något djur t.ex. grisar, genom att ge de individer med allvarliga missbildningar, handikapp och sjukdomar som skulle ha små möjligheter att överleva och reproducera, hjälp i form av modern vetenskap och teknologi ”reparera dem” så att många faktiskt överlever och kan reproducera sig. För att se hur det på verkar artens utveckling på längre sikt. Alltså att som hos oss till en viss grad avskaffa det ”naturliga naturligaurvalet”.
Det är en mycket intressant och samtidigt svår fråga du ställer. Den har ju etiska aspekter likaväl som biologiska. Frågan om hur snabbt människan evolverar (utvecklas) är något som diskuteras ganska livligt och det finns nog ingen som riktigt kan svara på hur det egentligen ligger till. En sak är dock säkert, det finns konnstant ett selektivt tryck att människan anpassar sig till miljön. Med andra ord, i den miljö vi nu lever är det inget negativt att till exempel vara närsynt eftersom det finns glasögon (eller att vara harmynt för den delen!). Däremot kan det vara viktigt att kunna memorera många saker som portkoder, telefonnummer osv. Min åsikt är att det naturliga urvalet sker hos människan likaväl som hos övriga arter.
Kommentarer