Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Frågor om sociala insekter

Vanlig geting, Vespula vulgaris.  Bild tagen av Frank Hornig.
Vanlig geting, Vespula vulgaris. Bild tagen av Frank Hornig.

Jag har funderat över hur s.k sociala insekter’s leverne ser ut. Jag har läst lite i böcker men inte fått fram så mycket mer än att det hos t.ex myror finns olika sorters individer (drottning, arbetare, soldater osv..) som samarbetar på ett ganska imponerande vis. Frågor: *Hur kan alla individer vara syskon när de är så olika i utseende och arbetsfunktioner? *Varför är arbetarna sterila? Hur kan de nöja sig med att enbart hjälpa till utan att själva kunna få föra sina gener vidare. *Vad bestämmer att just en speciell myra skall bli drottning? Jag tycker det är otroligt konstigt att myrsamhällen, bisamhällen etc. kan fungera i praktiken. T.ex binas ”språk”, dansen? Hur har det kunnat utvecklats så komplicerade livsstilar?

Frågan med social insekter är det fler som funderat över och lösningen är ganska farcinerande. Andledningen till att de ser så olika ut är att cellerna i larverna inte är helt diferentierade, dvs det är inte förutbestämt hur deras morfologi skall se ut. Vilka typ av myra/bi det blir bestäms av vilken diet de får och på något sätt så kan de arbetare som har hand om larverna känna av vad som behövs i samhället. Därefter ser de till att ge vissa larver föda som genererar arbetare av olika typ respektive t.ex soldater. Hos bin och myror så kommer en ny drottning att födas fram antingen om den gamla dör eller om tätheten av insekter i samhället börja bli för stort. I det senare fallet så tar den ny drottningen ofta med sig en del av arbetarna och bildar ett nytt samhällen en bit därifrån, alternativt flyger ut för att para sig och sedan bilda ett nytt samhälle.

Vad det gäller den genetiska biten så blir den inte förstålig förrän man inser hur deras parningssystem ser ut. De fertila honorna, dvs drottningar ha diploida könsceller, dvs två uppsättningar gener precis som t.ex däggdjuren. Medan hanarna är happloida vilket är en uppsättning. Arbetarna får halv sitt genitiska matriall från drottningen, och är släkt med henne till 50% fortfarande precis som däggdjuren. Men eftersom hanarna endast har en uppsättning gener som de för vidare så får alla arbetare denna och är alltså i praktiken 100% släkt med hanen..även om detta inte är helt sant då de även har gener från drottningen. Det intressant är emellertid att alla arbetarna har samma gener från hanen och är bara där 50% släkt med varandra, dessutom så är de 25% släkt med varandra från drottningen vilket innebär att alla arbetare har 75% av generna gemensamt. De är alltså mer släkt med varandra än vad de är med sin moder likaså mer släkt med varandra än vad de hade varit med sina egna barn.

Jag är medveten om att detta inte är så intuitivt självklart att förså, om du vill få det bättre förklarat så rekomenderar jag dig att låna en bok som heter ’Den själviska genen’ som är skriven av Richard Dawkins. Jag är övertygad om att du kan hitta den på närmsta bibliotek.

Hur de social insekternas system har byggts upp är jag inte säker på att det finns någon som med säkerhet kan svara på, men troligtvis har det att göra med att de är social insekter och mycket av deras tillvaro bygger på kommunikation.

– Från frågearkivet

 

januari 27, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur renas vatten i växter?

Porträtt med grönsaker av Arcimboldo.
Porträtt med grönsaker av Arcimboldo.

När man far till främmande länder, särskilt söder över får man alltid rådet att inte dricka orenat vatten d.v.s. direkt från kranar eller källor. Det är däremot ingen risk att äta frukter från lokala trädgårdar,dessa frukter består ju huvudsakligen av vatten. Hur renas vattnet på sin väg från rot till frukt?

När man säger att man inte ska dricka vattnet utomlands är det ofta pga att det finns bakterier i vattnet som vi inte är vana vid. Dessa bakterier följer inte med vattnet in i växten när den tar upp det genom rötterna. Inte heller särskilt stora mängder giftiga ämnen slinker med vattnet som tas upp av växterna. För att komma in i växten måste vattnet passera extremt finkorniga membran som effektivt skiljer ut oönskade ämnen och främst ämnen som är bra för växten tas upp tillsammans med vattnet. För att komma upp i växten, till frukterna, ska vattnet dessutom pressas genom mängder av väldigt trånga ”gångar” och membran där ovälkomna partiklar och ämnen fastnar och stoppas. Följdaktlingen är det bara att mumsa på!

– Från frågearkivet

januari 24, 2014

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är liv?

Bakteriofagen P2 är ett virus som infekterar tarmbakterier E. coli.
Bakteriofagen P2 är ett virus som infekterar tarmbakterier E. coli.

Vad är liv? Finns det några tydliga regler för vad som lever?

Det är möjligt att det finns gråzoner här men man kan säga att alla organismer som har metabolism, dvs omsätter engergi och näringsämen har liv.

– Från frågearkivet

januari 23, 2014

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Leder kompostering till produktion av växthusgaser?

Komposterade matrester.  Bilden kommer ifrån Kessler Photography.
Komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.

Vilka åtgärder ska man vidta för att det inte skall bildas växthusgaser under kompostering som ökar på växthuseffekten, ska man bara kompostera grönt? Jag menar att det är lika illa för växthuseffekten om komposten förgasas på komunens sopptippar som hemma hos folk i allmänt. Vi komposterar själva hemma, fast endast det från växtriket p.g.a. att vi inte vill locka till oss gnagare.

Vid kompostering bryts organiska ämnen ner i mindre beståndsdelar. Näringsämnen samlas i mullen, vatten avges genom vattenånga till marken och koldioxid avges till atmosfären. Detta kan man inte göra något åt, och precis som du säger är det likadant var man än komposterar eller förbränner det organiska materialet. Ungefär lika mycket kol som krävdes för att ”bygga upp” kompostmaterialet kommer att avges vid komposteringen. …så kompostera mera!!!

– Från frågearkivet

januari 22, 2014

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför kan man inte tämja vilda djur?

Rådjur, Capreolus capreoplus. Bilden tagen av Jojo.
Rådjur, Capreolus capreoplus. Bilden tagen av Jojo.

Varför kan man inte kan tämja vilda djur? Jag tänkte på det när jag såg ett rådjur idag.

Även rådjur kan bli tama. Det som utmärker djur som enklare kan lära sig att samleva över artgränser (t ex med människor) är att de ofta är sociala arter som lever i grupper där kommunikation och samarbete är viktigt för varje individs överlevnad. De arter som blivit domesticerade är arter som människan har kunnat dra nytta av i form av mat, värme och arbetskraft. Rådjur har hos oss inte hamnat i den gruppen.

– Gästinlägg av Maja Tarka, Postdok på Biologiska Institutionen

januari 21, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför kan man lära en papegoja prata?

Grå jako, Psittacus erithacus, verkar vara en speciellt intelligent papegojart. Bilden tagen av  DickDaniels.
Grå jako, Psittacus erithacus, verkar vara en speciellt intelligent papegojart. Bilden tagen av DickDaniels.

Hur kan en Papegoja prata? Varför kan inte andra fåglar prata? Eller kan de det?

Intressant fråga! Beostarar kan ju, om inte prata, så åtminstone lära sig vissla melodier på ett alldeles fantastiskt sätt. Kan man lära en lyrfågel att prata? De kan ju härma alla möjliga andra ljud, varför inte mänskligt tal?

Beror ju också lite på vad man menar med att ”prata”. Om man bara menar att åstadkomma ljud som liknar mänskligt tal är väl just papegojor mästarna. För att prata måste ett djur kunna kontrollera sin andning, något som fåglar kan på ett storartat sätt, tack vare sina två struphuvud. Dessutom kommunicerar de ofta helt naturligt med hjälp av rösten. Att kontrollera andningen är det väl inte många däggdjur som kan, av de landlevande däggdjuren känner jag bara till människan och grisar. Dessutom måste de ha en tunga som gör att de kan framställa olika slags ljud. Ljud är väl inget naturligt sätt att kommunicera på för däggdjur, kanske med undantag för valar? Fladdermöss ”kommunicerar” väl inte, eller hur, med sina ljud? Många apor kan prata med, och förmedla kunskap till varandra. Så kan till exempel vissa trädlevande apor varna för annalkande rovfåglar, de lär till och med kunna skilja mellan olika arter fåglar, vissa är väl farligare än andra. Tror också mig ha hört att de har ljud för till exempel leopard andra farliga däggdjur.

Hundar är ju annars mästare på att kommunicera sin vilja och känslor, utan att ”prata”. Många andra djur kan man också lätt läsa av, om man känner deras kroppsspråk, till exempel hästar. Många rovdjur kan förmedla varning genom att morra, och många kattdjur kan spinna när de är nöjda.

Finns mycket att fundera över i samband med ”kommunikation”.

– Lars Lundqvist

Intressant det du säger om andingen, Lars! Jag har hört talas om fall där både hundar och sälar kan forma mänskligt tal. Det blir inte så vackert, vilket kanske kan bero på andningen som du nämner? Men hur skiljer sig andingen hos människor och apor?

När det gäller fåglar, har jag hört att ytterligare en av anledningarna att papegojor kan forma mänskligt tal så bra är att de har en mjuk, formbar tunga till skillnad från de flesta andra fågelarter. Jag är inte övertygad om att detta är sant, eftersom det finns andra fågelarter som är duktiga härmare som har en stel tunga. Utöver papegojorna finns det många arter som härmar ljud från sin omgivning och lägger in dessa i sin ”naturliga” repertoar. Dessa arter är mer benägna att plocka upp ljud i sin närhet, vilket ibland råkar bli mänskligt tal. Så det finns andra arter än papegojor som troligtvis kan lära sig härma mänskligt tal, men eftersom dessa arter inte vistas tillräckligt mycket ihop med människor får vi inte reda på det. Arter som finns i vår närhet som är kända att kunna härma människotal är t ex kråkfåglar (korp, råka och kråka) och starar. Dessa arter kan även höras härma olika mobilringsignaler i våra parker.

Vidare kan man fundera på det här med språk och kommunikation. Det pågår en vild debatt i vad man anser vara ett språk och om vi människor är unika i vår kommunikation. Tidigare har man ansett att ett äkta språk definieras av att man kan använda sig av grammatiska byggstenar och om man lär sig några sådana, sedan kan återanvända dem i en annan konstellation. Om man definierar språk på detta sätt är vi människor unika i att kunna använda språk. Detta är dock ett mycket antropocentriskt sätt att se på saken, och många menar att det är dags att vidga språkbegreppet. Det finns ingen tvekan om att djur kan kommunicera, vare sig det är ett teckenspråk (kroppsspråk) eller läten av olika slag som används. Detta kan också ske mellan artgränser.

– Gästinlägg av Maja Tarka, postdok vid Biologiska Institutionen och papegojägare

januari 20, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man binda koldioxid genom att plantera skog?

Lövskog. Bilden tagen av Oliver Herold.
Lövskog. Bilden tagen av Oliver Herold.

Många anser ju att ökad plantering av träd och andra växter är lösningen på växthusgasproblemet. Visst upptar växter CO2 och avger O2 när de lever, men är det inte så att de avger resp upptar lika mycket då de dör (ruttnar eller brinner)?

Ett svar på den frågan är väl att träd utgör mycket större biomassa per area-enhet än t.ex. gräs. En skog kan alltså binda mycket mer kol än ett gräslandskap på samma yta, kol som tas upp som CO2 ur atmosfären och därmed minskar växthuseffekten.

– Jörgen Ripa

Det stämmer att så fort träden ruttnar eller brinner upp kommer koldioxiden frigöras igen. En lösning är att använda trä som byggmaterial i större utsträckning – då förvaras materialet och förmultning förhindras.

– Jessica Abbott

januari 17, 2014

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur kan man tämja en råtta?

Brunråtta, Rattus norvegicus.
Brunråtta, Rattus norvegicus.

Jag har 2 hanråttor. Undrar bara hur får man dom enklast att bli tamma? Vill verkligen att dom ska bli det.

Det som framför allt krävs är tålamod. Sitt lugnt och still bredvid buren och prata lugnt till dem. Börja försiktigt att lägga fram mat de verkligen gillar (nötter, fruktbitar, ost…). lägga först ned maten i buren men hålls edan kvar handen längre och längre. Snart bör de ta maten ur handen på dig och se’n klättra upp på handen osv.

Så ta det lugnt och ha tålamod så är de snart tama!

– Bodil Enoksson

Är det fråga om unga råttor av en stam som länge förekommit i fångenskap (t.ex. vita laboratorieråttor) är det nog inga problem. Vild brunråtta kan nog vara lite mer krävande, ffa om det är nyfångade vuxna. Men det som gäller är nog att umgås mycket med dem och visa att man är intressant, t.ex. genom att handmata. Samtidigt måste man ju hela tiden absolut se till så att de inte blir skrämda när man umgås med dem. Även om det inte betyder något för hur tama de blir är det ju också viktigt att du ser till att de har mycket att syssla med i sin bur. Gärna sånt som leder till intressanta problem, sånt gillar de att lösa. Lycka till med råttorna, de är verkligt trevliga och intressanta djur.

– Jon Loman

januari 16, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför blir tjädertuppar spelgalna?

Tjäder, Tetrao urogallus. Bilden tagen av Richard Bartz.
Tjäder, Tetrao urogallus. Bilden tagen av Richard Bartz.

Varför blir tjädertuppar spelgalna?

Det är ett intressant fenomen som nästan bara uppträder hos tjädrar men inte hos andra närbesläktade hönsfåglar som orre eller fjällripa. Tjäderhannar (till mindre utsträckning också honor) blir spelgalna (dvs attackerar allt från andra tjädrar till människor, bilar, hundar etc) framför allt under våren när de parar sig. Det ungefär är 1% av tjädrarna som uppvisar detta beteende och det har visats att dessa fåglar har ungefär fem gånger högre testosteronhalter än de som beter sig normal (testosteron är det könshormonet som bl.a. styr aggressivt beteende). Det är dock oklart vad som orsakar dessa ovanligt höga hormonhalter hos de spelgalna tupparna/honorna. Det kan vara en ärftlig anomali som på något sätt inte bortselekteras. Det är också möjligt att tjädrarna med extra höga testosteronhalter har blivit extra ”triggade” (t.ex. mer utsatt för störningar från människor). En annan hypotes för det konstiga beteendet, som inte nödvändigtvis är relaterad till testosteronnivåer, är att det beror på fel ”sexual imprinting”. Eftersom tjäderungar växer upp med sina mammor lär de sig bara att identifiera honor men har inte riktig koll på hur tuppar ser ut; spelgalna tjädrar (både honor och hannar) verkar lätt kunna igenkänna en annan tjäderhona, men verkar ha svårt att skilja mellan en tjäderhanne och en människa. Som konsekvens blir allt som inte ser ut som en hona en potentiell konkurrent. Intressant är att frekvensen av spelgalna tuppar verkar vara högre i små populationer (där det finns färre honor).

– Michael Tobler

januari 15, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför samlas fåglar i stora flock?

Vigg, Aythya fuligula. Hane överst. Bilden tagen av Andreas Trepte.
Vigg, Aythya fuligula. Hane överst. Bilden tagen av Andreas Trepte.

Varför samlas vigg ofta i stora flockar på vintern?

Det finns många generella förklaringar till varför fåglar (och djur i allmänhet) lever i flock under hela eller (oftare) delar av året: större säkerhet vi angrepp från rovdjur (fler som kan upptäcka rovdjuret, många djur förvillar, mindre risk att just jag blir dödad), lättare att hitta platser med mat (fler som kan upptäcka var maten finns), bättre mikroklimat (värmer varandra), osv, osv.

För just viggens del på vintern kan en del av faktorerna ovan säkert spela roll, men viktigast är nog att de koncentreras till platser med gott om mat och där det är isfritt länge. Själva flocklivet är nog inte det allra viktigaste utan att de helt enkelt koncentreras till de få platser som är bra ur mat och is-perspektiv.

– Åke Lindström

 

januari 14, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg