Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Bygga bo till igelkott?

Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.

På sommrarna brukar vi ha en igelkott, som bor i en brädhög. Denna boning blir dock för kall på vintern, vår lilla igelkott tycks envisas med att fortsätta bo där. Nu undrar jag för tredje gången om och hur man kan bygga en fin och varm boning åt en lite igelkott. Jag VET att de bor i komposter och lövhögar på vintern, men det lämpligaste och mest skyddade området för en hel vinters sömn är tyvärr redan upptaget av en annan igelkott. Som sagt, en igelkott som trivs i en brädhög söker nytt hem av de snälla människor som ser efter honom/henne!

Du kan ju göra en till komposthög, men annars tror jag att igelkottar själva bäst avgör var de kan övervintra. Jag tror att den nog inreder lite i brädhögen så att det blir lagom varmt. Igelkottar behöver inte särskilt varmt under vintern, de går ju in i riktig dvala, dvs sänker kroppstemperaturen till bara några plusgrader. De behöver mest undvika att bli utsatta för riktigt kalla minus temperaturer. Om det blir snö isolerar denna ytterligare. Om din igelkott fortfarande finns kvar efter ett år tycker jag det visar att den själv klara sin övervintring.

– Från frågearkivet

mars 7, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad betyder "sexuell konflikt"?

Picture1

Vad betyder ”sexuell konflikt”?

”Sexual conflict” eller ”könskonflikt” på Svenska är en term som används för att beskriva de fall där hanen och honan samarbetar om något (t.ex. föda upp och ta hand om ungar) men samtidigt har olika mål. Når det alltså gäller att föda upp ungar, så är det naturligtvis så att ju mer hanen hjälper till, desto bättre för honan eftersom hon då inte behöver göra så mycket. Motsatsen gäller ju också, hanen tjänar på att honan lägger mycket energi på ungarna. Därför kan man tala om en konflikt mellan könen över hur mycket varje förälder ska göra. Andra konflikter mellan könen kan t.ex. gälla att hanen försöker skaffa andra partners förutom den hona han först har parat sig med. Hans första hona samtycker ofta inte till detta om hon då får mindre uppmärksamhet eller hjälp från hanen som har flera honor. Dessa och andra könskonflikter bottnar i den grundläggande skillnaden mellan könen. Eftersom hanar producerar billiga spermier, kan de få ett stort antal ungar med en liten insats jämfört med honor som lägger mycket mer energi på varje avkomma.

– Från frågearkivet

mars 6, 2014

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Utsläpp från transport av palmolja

Oljepalmen, Elais guineensis.
Oljepalmen, Elais guineensis.

Jag och min fru satt och njöt av en kopp te och lite surdegsbröd med smör som vi märkte inehållde palmolja och då började vi diskutera hur Palmolja transporteras och vilka utsläpp som det skapar. Vad jag undrade över är hur palmoljeutsläppen påverkar vårt ekosystem för jag och min fru är lite oense i den frågan.

Eftersom palmolja produceras i tropiska länder, ofta i svåråtkomliga områden, men raffineras och används på annat håll stämmer det att oljan måste resa långt. Å andra sidan brukar det mesta av transporten ske med båt, en av de transportmedel med lägst utsläpp. Jag skulle tro att de andra nackdelarna med produktion av palmolja (speciellt skogsskövling) väger tyngre än just utsläppen som produktionen orsakar.

– Jessica Abbott

mars 5, 2014

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har slagit sig till ro i stallet?

Iller (Mustela putorius) på Skånes Djurpark. Bilden tagen av David Castor.
Iller (Mustela putorius) på Skånes Djurpark. Bilden tagen av David Castor.

Jag är biodlare boende på ett avstyckat lantbruk. I stallet där jag förvarar mina bilådor har jag tidvis problem med råttor men nu har en ny hyresgäst flyttat in och råttorna försvunnit. Jag har inte sett djuret men funnit ett rede i en isoleringsbal 30cm – stort rent och snyggt men en bit bort finns ett latrinområde med bajskorvar 1*5 cm. Mest veg. från fågelmatningen i trädgården. Kan det vara ett mårddjur? Fasanerna ,koltrastarna, en katt, och grannens höns har försvunnit.

Jag tror att det är en iller som slagit sig ned i stallet. Och då är det förståeligt att de råttor som överlevt håller en låg profil eller flyttar. Däremot har jag svårt att tro att den tagit en katt, men har katten jagat råttorn så har den förmodligen bytt jaktområde. Koltrast och fasan låter inte riktigt som illerbyten, men den kan säkert ta t.ex. en koltrast på nattkvist. Och blir fåglarna skrämda kan de mycket väl flytta. Hur har hönsen försvunnit? Vanligtvis hittar man dem döda, bitna i huvudet, inte sällan huvudlösa.

– Från frågearkivet

mars 4, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Den industriella revolutionens miljöpåverkan

Mörka och ljusa varianter av björkmätate (Biston betularis). Bilden tagen av Martinowksy.
Mörka och ljusa varianter av björkmätate (Biston betularis). Bilden tagen av Martinowksy.

Gör ett arbete kring den industriella revolutionen och dess miljöpåverkan. Skulle därför vilja veta hur miljön såg ut innan revolutionen, i form av olika utsläpp, föroreningar, skogsskövling m.m. Hittar inget vidare på internet kring just detta!

Människan påverkar alltid sim omgivning, så även innan den industriella revolutionen fanns det föroreningar och skogsskövling. Mycket skog i de västra delarna av Europa försvann redan under elva- till femtonhundratalen, till exempel. Däremot hade den industriella revolutionen ganska stor effekt på vilka sorters föroreningar som släpptes ut. Framförallt svavelsyra släpptes ut i mycket större mängder på grund av förbränning av kol. I norra England ledde detta till att lavar som växte på träden dog och trädstammarna blev svarta av sot. Som en följd blev den mörka varianten av björkmätare (se bilden ovan) mycket vanligare.

– Jessica Abbott.

mars 3, 2014

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför utrotades vildsvin i Sverige?

Vildsvinssugga (Sus scrofa) med kultingar.
Vildsvinssugga (Sus scrofa) med kultingar.

Vildsvinsstammen ökar kraftigt. Det är enligt uppgift ett mycket svårjagat vilt. T.o.m i USA där jakten är fri växer antalet oavbrutet. I Sverige var vildsvinen länge utrotade. Då undrar man hur i all världen våra förfäder lyckades med att ta kål på alla vildsvin, när nutida jägare med all sin moderna utrustning i princip står handfallna inför ökningen?

Antagligen flera orsaker. Vildsvin har svårt att klara kalla, snörika vintrar. De stödutfodras nuförtiden över hela sitt utbredingsområde i Sverige av jägare under vintern vilket bibehåller en stor population under tiden när dödligheten kunde vara stor. Även om man bestämde sig att jaga ut dem ett område skulle de finnas kvar i andra områden. Vildsvin går som regel in i täta buskage på dagarna, kommer fram och äter på nätterna men det går att jaga vildsvin effektivt när det är spårsnö. Det är mycket möjligt att det skulle gå att utrota vildsvinen om man förbjöd stödutfoding och koncentrerat jagade dem under några kalla vintrar. Många vill ju dock ha vildsvin och utfodrar dem därför. Till det kommer att vildsvinen, när det utrotades på 1600-talet (?) även var hårt jagade av varg och därför kanske inte var så många. Det kan också hända att utrotningen sammanföll med en kallare klimatperiod. Under de senaste 1000 året har ju kallare och varmare perioder omväxlat i Sverige.

– Från frågearkivet

februari 28, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vattenfotavtryck på vilt?

Älgen Gustav från Grönåsens Älgpark. Bilden tagen av C.Schultz.
Älgen Gustav från Grönåsens Älgpark. Bilden tagen av C.Schultz.

Information om angivna vattenfotavtryck på producerade köttprodukter är relativt lätt att hitta på internet. För att kunna jämföra med vattenfotavtrycket på viltkött har jag sökt information men utan resultat. Finns beräkningar på viltkött eller kan inte det göras pga att det inte är producerat på liknande sätt som vid köttprodktion?

Jag har kontaktat experter om viltvård och klövdjur på SLU i Umeå för att försöka få ett svar på denna fråga, men du har nog tyvärr rätt. Det finns helt enkelt inga beräkningar som gör en direkt jämförelse möjlig. Även om man skulle försöka göra en uppskattning finns det så många variabler och olika felkällor att det hade förmodligen inte blivit mer än en kvalificerad gissning. Kilo för kilo har viltkött säkert ett mindre vattenfotavtryck än köttindustrin, men jag tror inte det går att sätta siffror på det.

– Jessica Abbott

februari 27, 2014

Inlägget postades i

Djur Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor spindel som klarar kyla

Kärrspindel (Dolomedes sp.). Bilden skickades in av Mats Österby.
Kärrspindel (Dolomedes sp.). Bilden skickades in av Mats Österby.

Om du kan och vill så får du gärna berätta för mig vad detta är för sorts spindel. Det största JAG har sett här i sverige i alla fall! Kroppen är ca 15 mm…och hela spindeln är ca 45 mm lång. Den kom krypande i snön idag!

Per Lundberg o jag gissar på kärrspindel, speciellt om det var i närheten av av vatten.

– Jörgen Ripa

Man skulle också kunna fundera på om det kan vara en källarspindel. Kärrspindlar har väl oftast gula streck längs kroppssidan?

– Staffan Bensch

Det är inte en husspindel: Troligen är det en juvenil kärrspindel (Dolomedes sp.). De blir ca 20 mm (kroppslängd) som vuxna. Jag har själv sett kärrspindlar krypa på is en nollgradig och mulen vinterdag. De klarar tydligen det. Men visst borde den ligga i dvala i någon grästuva eller liknande.

– Gästinlägg av Lars Jonsson, spindelexpert från Högskolan Kristianstad

februari 26, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Okänt "orm"

Kopparorm Anguis fragilis. Bilden tagen av Marek_bydg.
Kopparödla Anguis fragilis. Bilden tagen av Marek_bydg.

Jag och min son såg en ormunge, svart med ett gult streck på ryggen. Jag blev konfunderad då jag lärt mig om de tre ormarna som finns i sverige och när jag googlat ser ingen ut så. Vad var det vi såg?

Det var antaglien en kopparödla. Arten kallas även kopparorm eller ormslå. Det är i alla fall en benlös ödla som är rätt vanlig i stora delar av södra och mellersta Sverige, inklusive norrlandskusten. Som ung har den ett markant streck längs hela ryggen.

– Jon Loman (från frågearkivet)

februari 25, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Primaternas släktträd

Ett släktträd baserad på myoglobin.
Ett släktträd baserad på myoglobin.

Jag har problem med att läsa av primaters släktträd. Trädet är baserat på proteinet myoglobin. Jag undrar således, överensstämmer släktträdet med den allmänna uppfattningen om släktskap mellan organismerna? Om inte – vilka kan vara orsakerna till avvikelserna? Hur är de tre primaterna – människa, gorilla och schimpans – placerade i förhållande till varandra. Människa Human, dödskalleapa SAISC, orangutang PONPY, babian PAPAN, schimpans PANTR, lemur LEPMU och gorilla GORBE.

Om man skulle konstruera ett fylogenetiskt träd baserat på många gener skulle man få ett artträd som kan skrivas som en kod i så kallat Newick-format:

(lemur,(dodskalleapa,(babian,(organutang,(gorilla,(schimpans,manniska))))));

Om man skriver in denna kod i en textfil (t ex i notepad) kan man öppna den i programmet FigTree (gratis för nerladdning http://tree.bio.ed.ac.uk/) och få trädet uppritat (programmet gillar inte å, ä och ö).

Att aminosyrasekvenserna för myoglobin genen inte ger någon upplösning (ett träd där många arter hamnar på samma gren – dvs är identiska) beror säkert på att den är utsatt för stark konserverande selektion (de flesta nya mutationer selekteras bort).

– Staffan Bensch

februari 24, 2014

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg