Vad är ”förna” för något?
Det översta lagret av markytan t ex i en skog. Man kallar det förna innan det brutits ned till jord, medan det fortfarande går att se de olika dekarna som barr, lövbitar, osv.
– Från frågearkivet
Vad är förna?
Vad är mossa?
Vad är mossa?
Mossa är en samling mossor eller mossväxter, Bryophyta. Det finns många olika arter mossor. Det är en är en grupp gröna växter (alltså med klorofyll) som har funnits längre än t ex blomväxter, kanske uppåt en 400 miljoner år. Mossor var troligen de första gröna växterna som klarade sig på land. De är enklare byggda än modernare gröna växter och saknar kärl (ledningar) för vattenstransport som blomväxter och ormbunkar har. De har också mycket enkla motsvarigheter till de högre växternas blad och rötter.
– Från frågearkivet
Är uttern en gnagare?
Är Uttern en gnagare? Definiera gärna gnagare också.
Uttern Lutra lutra tillhör gruppen mårddjur, hit hör även t.ex. iller, mink, grävling, järv, m.fl. Uttern är alltså inte en gnagare, den lever av framför allt fisk men även kräftor och mindre däggdjur. De djur som bor utmed kusterna lever även av musslor. Havsuttern är en sådan som föredra musslor.
Gangare kännetecknas av sin tanduppsättning, kraftiga framtänder och 3-5 kindtänder i vardera käkhalva. Gnagarens kraftiga framtänder slutar aldrig att växa utan växer till allt eftersom de nöts ner. Den huvudsakliga födan för gnagarna är sålunda växtdelar av olika slag.
– Från frågearkivet
Hur kan igelkottar para sig?
Mina gymnasieelever undrar hur igelkottar parar sig. Har själv ingen aning!
Jag antar att ni tänker att taggarna skulle vara i vägen om hanen går upp på honans rygg. Det skulle de endast vara om honan reste taggarna, men det gör hon ju inte om hon vill para sig. Om hon inte vill kommer hanen ändå aldrig åt att bestiga henne, hon går ju undan. Hanen uppvaktar honan ganska länge, springer runt henne och grymtar. Det är en ganska ljudlig historia som ofta sker på kvällen eller natten.
– Från frågearkivet
Vad är det som gräver upp trädgården?
Jag har fått något djur som gräver sönder min trädgård. Den bygger ett tunnelsystem med många upp- och nergångar. På ett ställe såg jag ett femtontal bara på ett par kvadratmeter. Gångarna är ca 5-6 cm i diameter. Jag vill veta vad det är för djur och hur jag kan få bort det. Jag vill tillägga att jag har katt men han har inte fått undan djuren. Jag bor i Fagersta.
Eftersom du bor i Fagersta finns det ju inte mullvad och det måste vara vattensork. Vattensork simmar mycket men kallas också mullsork för sin ovana att gräva gångsystem i åkrar och trädgårdar. Man kan skilja vattensorkshål från mullvadshål, sorken gör inte lika fina regelbundna jordhögar runt uppgångarna utan mer sneda högar med löv mm i. Jag har ingen aning om hur man blir av med dem, trädgårdsfirmor borde ju veta. Min egen katt tar vattensorkar fast det är en ganska stor sork med lång svans (för att vara en sork), stor som en råtta.
– Från frågearkivet
Kan påfågelhannar komma överens?
Mitt påfågelpar fick en unge i somras vilket visar sig vara en tupp. Hur länge kan de vara med ungen utan att det blir bråk? Kan jag släppa ut dom i det fria som vanligt eller jagar pappan iväg den?
Jag har pratat med Gunilla Andersson, som har större erfarenhet av påfåglar än jag. Och de har haft flera tuppar utan problem, men då har påfåglarna gått lösa. Det är ju inte ovanligt att se flera tuppar när man ser påfåglar i parker etc. Har man dem i en trång inhägnad så kanske det är en annan sak. Men vi enades om att man då, precis som hos tamhöns, bör se tecken på missnöje innan situationen blir akut. Så du kan nog lugnt släppa ut dem, eller t.o.m. bör släppa ut dem. Gunilla erbjöd sig för övrigt att ta hand om en av dem om det skulle bli aktuellt. 😉
– Bodil Enoksson
Älgens horn
Hur tänker man sig uppkomsten av älgtjurens stora hornkrona i evolutionsteorin?
Redan när Charles Darwin 1859 publicerade sin omvälvande bok ”Om arternas uppkomst” insåg han att alla fenomen i naturen inte kunde förklaras med hans grundläggande tes om det Naturliga urvalet. Påfågeltuppens långa, klumpiga stjärt och många hjortdjurs överdrivet stora hornuppsättningar är bra exempel. Därför utvecklade han sina tankar i boken ”Människans härledning och könsurvalet” som kom ut på engelska 1871.
I korthet går teorin om ”Sexuellt urval”, till skillnad då från ”Naturligt urval”, ut på att det uppvaktande könet, i regel, men inte alltid hannen, försöker imponera på det väljande könet som i regel är honan. Genom att visa upp en överdrivet stor hornkrona, som en gång var användbar att slåss med, attraherar han många honor till sitt harem, samtidigt som en del yngre hannar blir avskräckta från att utmana honom. Genom att para sig med många honor kommer hans gener att inte bara sprida sig till nästa generation utan också bli mer frekventa, och eftersom kronans storlek är ärftlig innebär det att hans söner också får en stor krona. Man har vidare spekulerat i att hannen, genom att bära en handikappande prydnad, visar upp att han är en verklig överlevare och alltså har goda ”överlevnadsgener”.
I det här sammanhanget kan man nämna att hos renen har ju också honan horn. Darwin intresserade sig för detta faktum, och skrev till vår store 1800-tals zoolog Sven Nilsson, för att fråga hur det förhöll sig med renens horn, om de var lika stora hos båda könen och om de bar hornen lika länge? Darwin nämner detta i sin bok om Människans härledning och könsurvalet.
– Lars Lundqvist
Ja, man tänker ju ofelbart på sexuell selektion när man talar om horn. När det gäller älgar så används ju hornen till att slåss med, men kan kanske också avskräcka andra hannar från att ens ta upp kampen. Däremot är det mycket litet av honligt val hos älgarna; en älgko har inte mycket att sätta emot en brunstig tjur. Tjuren följer ofta med en ko som närmar sig högbrunsten och när mer än en tjur ansluter sig till samma ko så kan det alltså bli bråk mellan tjurarna.
– Bodil Enoksson
Vilka egenskaper har "äkta" däggdjur?
Jag undrar vad som är specifikt för äkta däggdjur?
Alla diar de sina ungar. När en unge får di från sin mamma säger man att den däggar, därav namnet däggdjur. 1820 gavs det ut en bok som heter ”De däggande djuren”. En ny utgåva av samma bok kom ut 1847 och då var namnet ändrat till ”Däggdjuren”.
Sen finns det ytterligare några saker som är specifika för däggdjuren. De är de enda som har hår eller päls, och det är bara däggdjur som har tre ben i mellanörat, hammaren, städet och stigbygeln kallade. Detta sista är paleontologer, som studerar gamla djur i form av fossil, extra glada åt, för de andra sakerna ger ju inga avtryck i fossilen. Även tänderna är specifika. Vi har olika slags tänder, nämligen fram-, hörn- och kindtänder, medan hos kräldjuren ser alla tänder mer eller mindre lika ut.
Många tror att föda levande ungar är specifikt för däggdjur. Så är det inte. Det finns många hajar som föder levande ungar, och åtskilliga kräldjur, både ormar och ödlor. Dessutom finns det fem arter däggdjur vars ägg inte kläcks i samband med äggläggningen. Sålunda lägger de fem arterna av kloakdjur, som lever i Australien, på Tasmanien och på Nya Guinea, ägg, trots att de alltså är däggdjur. Att vi ändå påstår att de är däggdjur beror på att de har de typiska dragen för däggdjur, som nämndes förut. Och att de har dessa drag beror på att de alla, vi alla, har en gemensam förfader, som levde för väldigt länge sedan, för mer än 250 miljoner år sedan.
– Lars Lundqvist
Någonting som är intressant är att även om alla däggdjur diar sina ungar så är det inte alla som har bröstvårtor. Kloakdjuren saknar bröstvårtor och mjölken sipprar bara ut ur huden på bröstet, lite som svett. Inte så konstigt eftersom mjölkkörtlar verkar vara modifierade svettkörtlar. Ungarna får då slicka i sig mjölken.
– Jessica Abbott
Tecken på att en tjäder kommer snart bli spelgalen?
Jag har och har haft besök av en Tjädertupp sedan november. Under den här tiden har vi blivit vädigt bekanta. Ingen tendens på att han skulle vara spelgalen än. Jag har sett den röda markeringen över ögat på senare tid har blivit mer påtagligt men inte svullen. Vad jag undrar är om det är den som kommer avgöra om han kommer att gå in i en spelperiod? Tror ni att han kommer att attakera oss i så fall? Hittils har han till och med kommit när jag har ropat på honom och faktiskt tagit äppelbitar ur nin nypa. Han får äppelbitar som han tycker är väldigt gott. Men jag ser att han äter på våra granar och blåbärsris.
Spelgalna tjädrar är ju i alla fall välkända, men allmänt tama tjädrar har jag inte hört om förut? Det man kan säga är väl att individer av de flesta arter kan bli tama, antingen genom att de föds upp av en människa eller att de i (mat)nöd söker sig till människor. När de ser att de får mat och inte själva blir uppätna kan de bli allt tamare. Om denna tamhet på något sätt skulle hänga ihop med spelgalenhet är en helt öppen fråga för mig.
Det vore faktiskt trevligt om du återkom efter våren och berättade hur det gick…
– Åke Lindström
Jag har inte heller någon större erfarenhet av tjädrar, även om jag träffat på en spelgalen en. Som vi slutligen lyckades köra ifrån i en trilskandes folkabuss. Men spelgalenhet måste väl vara någon form av överslag bland hormonerna, slarvigt uttryckt. Så jag tror inte heller att det har med denna tupps tamhet att göra. Däremot kan ju djur som inte är rädda för människor bli besvärliga när de blir könsmogna/brunstiga etc. Så Marianne har rätt i att hans beteende kan ändra sig under våren. Men eftersom han (i alla fall inte vad vi vet) inte är uppfödd av människor borde han inte ha några problem med artidentiteten s.a.s. Kanske tappar han helt intresset för äppelbitar under den perioden och syns inte alls till.
Hur som, det vore väldigt spännande att få veta hur det går.
– Bodil Enoksson
UPPDATERING:
Hej ni vill att jag skulle återkomma och berätta om vår tama tjäder som har varit här sedan i november. I dag är det den 19 maj. Han har återkommit många gånger sedan jag hörde av mig senast. Han blev aldrig spelgalen mot oss eller någon annan i vår lilla by. Vist både såg jag och hörde honom när han ” tränade” Och det var jätte kul. Han var så vacker. Tjäder har också vidgat sitt område och besökt fler mäniskor med sitt nyfikan sätt. Men har hela tiden åter kommit till oss. Under ett par dagar dick vi också besök av en tjäderhöna som var närgången ca 5 mm. Men såg dessa två aldrig tillsamans. Kanske hittade de varandra. I går roade han oss med ett besök jag målade långa bräder som jag lagt upp på två stolar de gjorde honom vädigt nyfiken så han satt på en av stolarna ett tag var lite orolig att han skulle sätta sig på de nymålade. De han torka innan ha satte sig på änden på en lång bräda som givet vis tippade och han ramlade av. Han går om kring och beter sig som en tamfåglar. I går tog vår sån en hel del bilder. Eftersom han är fotograf blev det väldigt bra närbilder på när han äter ”sina” äppelbitar. Kan tillägga att han ser lite sliten och mager ut och är inte alls lika glansig i fjädrarna. Kanske beror det på spel och parning. Tror inte han är sjuk.
Tack för uppdateringen! Det var roligt att höra!
– Expertpanelen
Är fåglar rädda för blått?
Har ibland sett en del fiskebåtar som bl.a. och oftast har blåa tak. Kanske är mest i danmark. Fiskare jag har pratat med påstår att dom har blåa tak på grund av att inte fåglarna ska sätta sig på taken. Är fåglar rädda för eller på något sett inte intresserade av blå färg??
Tja, jag har inget bra svar på detta. Jag har inte hört att blå färg är avskräckande. Min kollega Martin Green känner inte till det heller. Sören Svensson [en senior forskare med mångårig erfarenhet] hade däremot hört om detta men tror inte på det. Exemplet han hört om var att man hänger blå nät över körsbärsträden.
– Åke Lindström
Det enda jag känner till som liknar det du berättar om är studier som visar att ljuset som reflekteras från bilar med mörka färger kan uppfattas av insekter som en vattenansamling, så att trollsländor som vill lägga ägg hamnar på stora parkeringar av misstag. Detta säger dock inte så mycket om fåglars beteende, tyvärr.
– Jessica Abbott
Jag har för länge sedan läst att man skulle måla ladugårdarna blå (inuti) för att slippa flugor. Som alltså inte skulle gilla blått. Eftersom få ladugårdar är blå så kanske det inte är så effektivt ändå. Möjligen kan det vara nå’t gammalt ”skrock” för i många kulturer anses tydligen blått kunna hålla onda andar på avstånd. Fast jag har även hört att flugorna tror att det är vatten och därför inte landar på en blå vägg! F.ö. lär tsetseflugor gilla blått, så jag tror kanske mer på nå’n gammal tro på allmänt avskräckande effekt av blått. Men kanske kan tanken att blått avskräcker fåglar ha med detta att göra. En spontan tanke för att avskräcka fåglar vore ju att måla nå’t ”läskigt” på balarna, men eftersom många fåglar mobbar predatorer ska man nog tänka sig gräsligt noga för så effekten inte blir den motsatta!
– Bodil Enoksson
Kommentarer