En sovande ponny. Bilden tagen av Erich Ferdinand.
Hur kan en häst stå och sova, varför ramlar dem inte eller ligger dem ibland?
Hästen kan ju också ligga om den vill. Att stå och sove för en häst är inte som att stå och sova för en människa, dess ben är ”byggda” för att kunna stå och sova. Om hästar vore lika kloka som människor skulle de nog fråga sig ”hur kan männsikor stå bekvämt på sina två bakben”, det är ju väldigt obekvämt och svårt för en häst, den måste balansera för att kunna stegra sig på bakbenen. Ännu märkligare än att hästar kan stå och sova är väl i sådana fall fåglar, de står på ett ben och sover!
Vi har fått i uppdrag att göra en hemsida om en drabbad äng vid tunnelbygget i Båstad. Vilka krav har de djur i allmänhet som finns på en äng i skåne?
Din fråga är inte speciellt enkel att svara på eftersom vad som växer och lever på en äng i stort sätt bestäms av hur ängen är skött. Det betyder att om ängen gödlsas mycket och kanske plöjs up med vissa intervall så kommer en vis typ av växter att växa där, om ängen betas hårt eller inte spelar en viss roll. Hur gammal ängen är, dvs hur länge sedan den senast var plöjd spelar roll, om den slåss och om växterna i sådana fall får ligga kvar eller tas bort spelarroll för hur sammansättningen av växter på ängen ser ut. Dessutom har naturligtvis fuktigheten och vilken typ av jord som ängen växer på stor betydelse, t.ex om det är kalkrikt eller inte.
Vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.
Bör man flytta en groda som flyttat in under en sval husgrund? Öppningen in/utgång leder till ett öppet schakt/brunn drygt 50×50×50. Vi kliver ner i brunnen och kryper in genom öppningen och förvarar lite byggmaterial där. Klarar en groda att hoppa upp ur brunnen, drygt 50 cm? Annars, hur hittar den föda? Vi tog ut grodan en gång. Efter ett par dagar såg vi den på väg tillbaka över heta tomten i full sol. Då lyfte vi in den under svala grunden igen.
Jag är inte riktigt säker på att jag förstått alla detaljer kring hur brunnen är utformad. Allmänt sett kan miljön under en sval husgrund säkert vara lockande (och hälsosam) för en groda när det är torrt ute, speciellt under dagen. Inte konstigt att grodan återvänder. Alternativen kan vara tuffare. Men den klarar nog inte att hoppa över en 50 cm hög mur. Å andra sidan behövs rätt lite hjälp av olika strukturer för att den ska ta sig ut. Det kan rentav räcka med att materialet är lite skrovligt så kan den ta sig upp längs ett hörn. Kan ni inte lägga något i ett av hörnen, en gammal matta eller så, som kan fungera som stege? Och dessutom, om den är lite fuktig, vara ännu mysigare att ligga under när det är torrt och varmt.
Vithaj, Carcharodon carcharias. Bilden tagen av Terry Goss.
Jag älskar hajar! Det har jag alltid gjort enda sedan jag var lite. Vad har ni att säga angående uttalandet tidigare i veckan om att det kommer finnas Vithaj i svenska vatten inom kort? Jag tycker det är tragiskt hur dessa vackra och fantastiska djur målas upp om människoätare och blodtörstiga när det i självaverket inte är det. Finns det något man kan göra i Sverige för att ändra på hajens dåliga och misförstådda rykte?
Människors attityd är alltid svår att ändra på, men med sakliga argument kanske det är möjligt att förändra folks kunskap och förståelse till haj. Det är i själva verket människan som är hajens fiende och inte tvärt om, då stora mängder fiskas upp och där fenorna säljs till Asien som en delikatess. Visst skulle vithaj kunna uppehålla sig i svenska vatten under kortare tider, men mängden säl som antagligen är vithajens primära byte är antagligen för få för att hajen skulle favorisera dessa vatten. Få vet exemplevis att vithaj förekommer ganska ofta i Medelhavet där de livnär sig på tonfisk. Men eftersom dessa tondiskstim simmar i oceaniska vatten och inte nära land, observeras sällan vithaj nära kusten. Sammanfattningsvis gör nog både klimatet och bytestillgången att vi inte behöver oroa oss den korta tid då vi kan bada i Bohuslän.
Korsmanet, Staurophora mertensi. Bilden skickades in av Marith Sjöquist.
Vi har hittat en manet i Hovenäset, Bohuslän som vi aldrig förut sett. Stor som en öronmanet men i mitten ett vitt kors. Se bild under den blå fendern. Vad är detta?
Svårt att säga från fotot men det finne en art som heter just White-cross Jellyfish (Staurophora mertensi). Den är inte vanlig men skulle kunna förekomma i Bohuslän tillsammans med vår vanliga öronmenet Aurelia aurita.
Hur andas Reptiler och andra groddjur ? Jag kan bara hitta om sköldpaddornas andning men ingenting om groddjuren, ormarna, ödlorna eller de andra djurens andning.
Reptiler som ormar och ödlor andas som de flesta landdjur med lungor. Amfibier (groddjur) andas också med lungor men är dessutom beroende av att fukta huden då de också har en viss hudandning.
Försöker att få klart för mig ekorrens udda födoval. I allt litteratur, fack som lekmanna, framgår att i ekorrens födoval ingår fågelägg och fågelungar. Efter att ha levt med ekorrar kring knuten i 25 år, nappat och fött upp ekorrungar ett par omgångar, (ägg ratades) så har jag svårt att se detta. Jag vill påstå att det snarare är en myt eller skröna av hävd. Inte någon gång har jag sett en ansats från en ekorre att röva i någon fågelholk. Att ekorren retar, leker nyfiket omkring en holk är en sak, skulle ekorren vilja allvar så kan den vara nog så envis, man skulle i så fall sett tecken på holken av dennes framfart. Har hört, tyvärr ingen källhänvisning, att man hittat rester av fågelben, fjädrar o äggskal i maginnehållet hos ekorrar. Rimligt, eftersom de gärna gnager, har jag sett, på upphittade ben för att sannolikt täcka något ämnesbehov. Skull gissa att det slinker ned en o annan fjäder, benbit eller äggskal i det läget, dvs av upphittat dött material.
Frågan. Finns det belägg för att ekorren rövar levande fågelbon, ägg och att de äter levande fågelungar?
Du har helt rätt, ekorren är ingen större fara för fågelungar. Exempelvis Anders Bjärvall i Däggdjur: våra vilda arter i Sverige (Bonnier Fakta 2010), citerar en svensk undersökning av 600 ekorrmagar. Endast i 4 återfanns rester av fåglar (eller ägg).
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Upptäckte en geting på min uteplats som var 3 cm lång. Är det en bålgeting?
Storleken kan vara lite lömsk. En buskgetingdrottning kan vara nästan lika stor som en bålgetingarbetare.
– Sigvard Svensson
Getingen verkar vara väldigt mörk på den inskickade bilden, för mörk för att vara en bålgeting, och den ser inte heller inte ut som en bålgeting. Kan vara en drottning av någon annan art.
En okapi (Okapia johnstoni) på Köpnhamns djurpark. Bilden tagen av Einarspetz.
Jag hållerpå med en väldigt viktig undersökning och behöver lite hjälp med den. Jag har undersökt djurens beteende i en zoo, där jag studerade noga älg, Lo, varg, pingviner, björn och sådana djur som inte riktigt skulle trivas instängda i burar. Älgen hade en liten plats och den var väldigt stor, den satt helatiden på samma plats även efter tre timmar, vad kan detta bero på? Att den inte trivs och vill hellre vara fri i skogen? Vargen såg också svag ut, den var alldeles ensam, den är hellre med en flock och fri att jaga, hur kan det påverka dens utveckling? Den behöver väl inte anstränga sig längre för att anpassa sig och Lo djuret också, eftersom de inte jagar och får allt klart serverad så utvecklas väl inte deras tänder eller sånt? Sjölejonen var väldigt intressanta, de simmade i cirklar vid verandan där maten serveras exakt innan den skulle serveras på en kvart, kan det bero på att de vet när de blir matade? Efteråt simmade en säl runt i en cirkel lite längre bort och gjorde exakt samma sak flera gånger, den simmade en halvcirkel dök upp huvudet och sedan simmade en halvcirkel till och så vidare på exakt samma plats, vad kan detta bero på? Jag har också studerat björnar, de hade en ganska stor plats och var tre stycken, är det något som kommer vara fel med de björnar i buren i framtiden? Eller trivs björnar ändå instängda? Jag studerade lite mer på deras beteende, det var en björn av björnarna som var lite större än de andra, han klättrade alltid upp på ett träd och hållde sig uppe medans de andra var nere, kan han vara deras ledare? Pingvinerna tror jag skulle trivas bättre i kallare klimater, eftersom det är där de egentligen hör hemma. Vad mer djur skulle inte trivas så bra i en zoo ändå om zoon tar hand om de så väl de kan? Hur kan deras beteende ändras och utveckling?
Huruvida djur trivs i djurparker och om det är meningsfult att hålla djur i fångenskap är ett ständigt återkommande tema i samhällsdebatter och man kan ha väldigt olika åsikter om detta. För djurparker i Sverige finns idag stränga riktlinjer om hur djuren skall hållas. För olika djurgrupper finns det olika krav på hur mycket utrymme de ska ha, hur deras miljö ska se ut, om de ska hållas ensam eller i grupper, etc. Mer information om detta kan du hitta här: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/djurforuppvisning/djurparksdjur.4.207049b811dd8a513dc80001418.html. Bra djurparker strävar efter att djur kan bete sig så naturlig som möjligt. Trots det kan man egentligen inte förvänta sig att djur i zoo beter sig på samma sätt som i det vilda. Många naturliga selektionsfaktorer finns inte i zoomiljö. Djur i zoo riskerar, till exempel, inte att svälta eller att bli uppäten av en predator. Skulle de få sjukdomar/parasiter blir de behandlade av veterinären. Ett annorlunda beteende behöver inte nödvändigtvis betyda att de inte trivs. Angående dina specifika frågor kring de olika djurens beteende föreslår jag att du diskuterar de med djurvårdarna på plats. De har vanligtvis mycket bra koll på sina djur.
En ekolog kan vara en kommunekolog som sysslar med natur- och miljövård inom sin kommun. Här i huset utbildar vi studenter och forskar. Olika områden är t ex zooekologi (=djurekologi), teoretisk ekologi (mycket beräkningar och matematik), kemisk ekologi, växteekologi, limnologi (sjöars ekologi) och mikrobiologisk ekologi.
Kommentarer