Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Upptäckte att en insekt har byggt bo och lagt larver i fönsterkarmen i mitt kök. Lite intressant och läskigt på samma gång. Försökt hitta något på nätet men inte hittat något som stämmer in. Vet ni vad det skulle kunna vara för något slags djur?
Det är svårt att säga säkert vilken art, men det ser ut att vara någon sorts solitärt bi.
– Jon Loman
Vi har svarta vinbärsbuskar som inte mår bra. Ohyra eller någon sjukdom. Vad är det? Vad ska vi göra? Måste man ta bort buskarna eller ska man ta bort alla grenarna? Buskarna är avläggare från andra buskar.
Det här är nog mer en fråga för en hortonom än för en ekolog, men jag vill minnas att det finns en sjukdom som kallas just svarta-vinbärs-sjukan och som grasserade ordentligt i Sverige på 1990-talet. Minns inte vilken organism som orsakar denna sjukdom, men jag har själv erfarenhet av den och resultatet är att buskarna sakta tynar bort och till sist eventuellt dör (efter flera år). Jag tror inte man kan kurera en redan smittad buske och sjukdomen är mycket smittsam så det går nog inte heller att ta bort den och plantera en ny på samma ställe, men jag vet av egen erfarenhet att ger man en sådan buske optimala förutsättningar så kan den leva med sjukdomen och även ge en hel del bär även om den kanske aldrig blir lika fin igen som innan den blev sjuk. För svarta vinbärs del så innebär ”optimala förutsättningar” väldigt mycket vattten och gärna mycket gödsel också. I det vilda växer svarta vinbär ofta på platser där de står med fötterna direkt i vatten delar av året. Jag har själv en buske som varit ordentligt sjuk men som jag på prov grävde upp ur trädgårdslandet och planterade mitt i en liten skogsbäck och den har faktiskt repat sig nästan helt, vuxit till sig mycket och även givit en hel del bär…
-Torbjörn Tyler
Köpte en burk sniglar (antagligen vinbergssnäcka) som vi njöt av härom kvällen. I en av sniglarna fanns en lite (Ca.2 mm.) pärla. Kan snäckor producera pärlor på samma sätt som ostron? Har tidigare hittat en större pärla när vi åt ostron.
Nästan alla mollusker med ett skal kan producera pärlor, men oftast är det de arter med pärlemor som ger de vackraste pärlorna.
– Johan Hollander
Jag har en fråga angående svanar och huruvida de dyker eller inte. Uttrycket Svandyk – kommer det ifrån att svanar faktiskt dyker eller kan de inte dyka?
Svanar, i alla fall de tre arter vi har i Europa, dyker i princip aldrig. För att nå ner till de bottenväxande växter de söker så ”tippar” de, dvs. de vänder stjärten i vädret och sticker ner halsen och huvudet så långt de går. Men hela kroppen är aldrig under vattnet.
Bland änderna skiljer man på ”simänder” och ”dykänder”. De förstnämnda födosöker under vattenytan som svanar, dvs. de tippar. Simänder kan dock dyka kortare stunder om det måste, t.ex. om de attackeras av en rovfågel. Om även svanar kan nöddyka på detta sätt vågar jag inte säga säkert, men tror inte det!
Dykänderna dyker regelbundet, med hela fågeln under ytan, och kan göra så till åtskilliga tiotals meters djup.
”Svandyk”: Är det inte ”svanhopp” man säger? Man fäller ut armarna rakt åt sidorna så kroppen bildar ett kors i luften under dyket (man möter vattnet med huvudet före alltså). Min enda tolkning är att detta ser graciöst ut, vilket även svanar anses vara. Däremot har jag aldrig sett en svan göra vare sig ett svanhopp eller svandyk!
– Åke Lindström
Men man ser ju ut som en svan när man sträcker ut armarna, med raka ben bakåt, fast det blir en svan baklänges! Benen blir liksom den långa halsen. Obs – min tolkning, men jämför stjärnbilden svanen (norra korset).
– Jörgen Ripa
Jag är deltidsbor i Honfleur i Normandie. Lägenheten ligger i en gammal stadsgård med anor från 1500-talet. Det är korsvirke och tjocka träbjälkar om vartannat. Igår hittade jag en död ekoxe i lägenheten. En fullvuxen hona. Hur i hela fridens namn har den kommit dit – huset ligger mitt i stan ganska långt från någon skog. Kan en ekoxe ha livnärt sig där? Och i så fall, varför dog den?
Ekoxen kan flyga men bara när det är riktigt varmt (värmeböljans Normandie) och har säkert kommit utifrån. Den förökar sig i gamla ekar (larverna utvecklas under 5 år) och vuxna dricker sav från skadade ekar. Om ekarna är i rätt tillstånd behövs inte några stora skogar utan t ex en park kan säkert duga. Dödsorsaken kan man bara gissa om, men de vuxna blir inte mer än några veckor gamla.
– Olle Anderbrant
Tittade närmre på en husfluga och fick syn på ett litet djur, ca 2 mm, som såg ut som en pytteliten krabba. Den har klor. Djuret satt på ett av flugans ben. När jag tittat på fler flugor har jag sett fler sådana konstiga små djur. Men om jag slår en fluga så finns det inga sådana djur. Vad är det för djur och hoppar dom av när flugan dödas?
Det är ganska säkert klokrypare (Pseudoskorpioner) som du sett. De påminner svagt om pyttesmå skorpioner, men saknar deras långa, smala bakkropp (och tagg!). De liftar med flugan och gör ingen skada på denna, ett fenomen som kallas foresi. Det finns andra djur som också kan lifta, till exempel en rad kvalster, men de är i regel mindre än en millimeter, och på dem är det väldigt svårt att se att de håller sig fast med ”klorna”. Att de inte finns på de flugor du slår ihjäl är nog bara en slump. Det är ganska sällsynt med flugor som bär på klokrypare, och därför är chansen inte så stor att du skulle råka slå ihjäl just en sådan. Klokrypare är en ordning bland spindeldjuren, och är alltså släkt, om än avlägset, med både spindlar, skorpioner och kvalster.
– Lars Lundqvist
Jag skulle vilja ha lite hjälp med min undersökning om Kanada gåsen. Vi har fått i uppgift att ”ta reda på” om miljöhot i sverige. Då sade en lärare till mig att jag kunde undersöka och söka fakta om kanada gåsen och dess utväckling under 1900-talet och dess miljöhot. Det har varit svårt att hitta information om kanada gåsen, men då hjälpte våran datorteknicker mig att hitta denna sida. Jag skulle vilja ha hjälp med Kanada gåsens utväckling under 1900-talet i Sverige samt dess miljöhot. Hur dom klarar sig mot miljöhoten och vilka miljöhot som är farligast mot dom.
Kanadagåsen är som namnet antyder en nordamerikansk art. Den infördes till Sverige i början av 1930-talet, då den berömde naturfotografen Bengt Berg förde in några få individer och släptte ut dem i trakten av Kalmarsund. Arten har sedan spridit sig över landet och finns nu långt upp i norra Sverige som häckfågel. Kanadagässen har sedan utvecklat flyttningsvanor som andra gäss och flyttar nu ner till områdena runt Östersjön, med stora övervintrande flockar i Skåne, Danmark samt i norra Tyskland. Antalet kanadagäss i Sverige ökar fortfarande och det finns nu säkert över 60000-70000 kanadagäss i landet på höstarna. Under vintern finns upp emot 25000 i Skåne. Arten klarar sig bra och man kan inte säga att den påverkas av några direkta miljöhot. Gässen i Sverige liksom på andra håll gynnas av det moderna jordbruket med stora fält och riklig tillgång på mat. Å andra sidan är bönderna inte förtjusta, eftersom flockarna med gäss kan äta upp mycket av grödorna och därmed göra stor skada på fälten. Kanadagässen i Sverige jagas, men de ökar lika fullt.
– Från frågearkivet
Bor i en fristående villa i Stockholms län. Idag flög en ca 7cm lång geting in till oss. Den var otroligt stor! Min fråga är vad för sorts geting det kan vara? Har aldrig tidigare sett en så stor geting.
7 cm låter gräsligt stort. Men det kanske är en uppskattning. Bålgetingen är ju vår största geting och drottningarna är imponerande. De kommer inte sällan in i hus när de söker boplatser på våren. Men de är väl inte så aktiva såhär års när den första generationen arbetare borde vara ute och jaga. Eller kan det ha varit en hornstekel, vår största växtstekel vars larver lever i döda och svaga träd. Fast enligt Wikipedia (se bild där) flyger de vuxna djuren från mitten av juli till augusti. Men det har ju varit en tidig vår och varm försommar. Såvitt jag vet angriper inte vuxna hornsteklar människor, dvs de sticks inte och har inget gift.
– Jon Loman
Nu är det dags att äta nässlor, maskrosor och kirskål. Varför äter man inte gräs? Innehåller de gift, som inte försvinner vid förvällning, eller är smaken oangenäm?
Människor äter massor med gräs, men nästan bara fröna, t.ex, ris,vete, havre, korn ,råg..m.m. Växtätare som kor och antiloper äter ju gräsbladen också, men människor klarar antagligen inte av att tillgodogöra sig näringen i bladen pga av det stora innehållet av cellulosa (som den svårsmält) och kisel (som sliter på tänderna).
– Från frågearkivet
En spindel hängde ned från min sons (6 år) hår, när han lekte i våran plaskdamm i Farsta, Stockholm. Sällan jag sett en så stor spindel. Man kan tänka att som den står på bilden, så är kropp med ben som en snusdosa, ungefär.
Tegenaria atrica är tänkbart, men den inskickade bilden är inte så bra och det är svårt att se bakkroppsteckningen och den verkar inte vara så ”raggig” som de brukar? Vågar inte säga säkert.
– Sigvard Svensson
Vi har haft några tidigare frågor om stora spindlar. Du kanske kan kolla på bilderna och avgöra själv vilken den liknade mest. Här har du länkarna:
En spindel stor som en snusdosa
Stor spindel som klarar kyla
Stor husspindel
En av Sveriges största spindelarter
– Jessica Abbott
Kommentarer