Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Nisch kontra population

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Jag undrar vad en nisch är, och population?

Att förklara vad en nisch är, är faktiskt inte så lätt, men jag skall försöka. En nisch är den plats som en art (eller en population av en art) upptar i ett ekosystem, med detta menar man, den mat som arten äter, det utrymme som den behöver alla andra arter som den interagerar (samverkar) med och så vidare. I varje ekosystem kan det bara finnas en art i varje nisch, det ingår liksom i definitionen, skulle två arter ha precis samma nisch skulle dessa konkurear om nischen till antingen den ena försvann (dog ut) eller tills de hade delat på nischen så att den i stället blev två. En population är de individer av en art som lever i en speciell nisch och som evolverar(förandras genom tiden) tillsammans genom att de är utsatta för samma selektionstryck. Det vill säga de lever tillsammans och konkurerar om föda och möjligheter att para sig med varandra och om livsutrymme. Den naturliga selektionen väljer ut det som har den bästa förmågan att anpassa sig till miljön för att föra sina gener vidare till nästa generation.

– Från frågearkivet

 

oktober 16, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om fotosyntesen inte fanns

Fotosyntes bedrivs i växternas kloroplaster.  Bilden tagen av Dr. Thomas Geier.
Fotosyntes bedrivs i växternas kloroplaster. Bilden tagen av Dr. Thomas Geier.

Skulle det finnas någon växtlighet om inte fotosyntesen fanns?

Nej det skulle jag inte tro, även om det finns växter som inte fotosyntetiserar. Dessa växter saknar alltså klorofyll, de lever som snlyltare på andra växter i de flesta fallen och är alltså beroende av andra växter. Skulle det nu vara så att det inte fanns någon växt som kunde använda instrållande solenergi så skull inte den typ av livsform som vi har idag kunna existera.

– Från frågearkivet

 

oktober 15, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äggspindel

Äggspindel, Enoplognatha ovata. Bilden tagen av Sanja565658.
Äggspindel, Enoplognatha ovata. Bilden tagen av Sanja565658.

Fann en spindel i min bil, bakom ena dörrsidan. Känner inte igen spindelsorten (som även hade lagt äggsäck) Vet du vad detta är för sort? Har googlat på svenska spindlar men hittar ingenting.

Det är en äggspindel (Enoplognatha ovata), en ganska vanlig spindel som huvudsakligen håller till i lägre delar av vegetationen där honan kan spinna i hop ett blad. Där sitter hon sitter sedan väntar på byte som fastnar i det ganska omfångsrika men glesa nät hon spunnit mellan grenarna. Det finns tre olika färgvariationer med olika varianter av rött och vitt/cremefärgat, av arten, men de parar sig helt fritt mellan varianterna.

– Lars Lundqvist

oktober 14, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Knipunges fjäderdräkt

Vuxen knipa (hane), Bucephala clangula. Bilden tagen av Adrian Pingstone.
Vuxen knipa (hane), Bucephala clangula. Bilden tagen av Adrian Pingstone.

Jag har tagit hand om en liten Knipunge som höll på att bli uppäten. Jag tror Pingu är 1-2 veckor. Han har blivit jätte tam, äter och växer det ända problemet är att hans dundräkt inte är vattentät troligen pga att vi håller och klappar honom mycket. Vi kan inte sluta med det då han ser oss som sin familj och följer oss överallt samt gillar att vara nära, riktigt nära. Finns det något vi kan ta på han dundräkt eller kommer detta bli bättre när han får fjädrar?

Dundräkten är säkert mindre ”vattentät” än fädrarna på en vuxen knipa. O andra sidan borde ungen inte bli blöt när den simmar (och dykar – knipungar kan dyka redan de första dagarna). Tror man att det är något fel på djuret kan man alltid söka upp en veterinär. Dessutom ska man egentligen inte ta hand om vilda djuren själv (se här http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Djur-och-vaxter/Rad/Skadade-vilda-djur/). Det kan kännas tråkigt, men det är bättre för djuren, särskild om de ska rehabiliteras och sedan släppa ut i naturen igen. Sveriges Ornitologiska Förening har en fågelakut där man kan lämna in skadade fåglar och även fågelungar (http://www.sofnet.org/om-nof/fagelakuten/).

– Michael Tobler

Alla fåglar har en liten körtel på nedre delen av ryggen (”gumpkörtel”), som utsöndrar ett slags olja eller vax. Fåglarna tar vax från denna körtel och gnider in sin fjädrar med. Jag tror frågeställaren har rätt i att problemet kommer att lösa sig när ungen får fjädrar.

– Åke Lindström

oktober 13, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jättegeting

Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.

Här om dagen när jag var ute på landet och städade ur ett hus så såg jag i fönstret en geting som var MINST 8 cm lång, den var livs levande men jag släppte ut den ur fönstret eftersom jag är så rädd för getingar. Min fråga till er är: vad kan det ha varit för sort, finns det verkligen så stora arter eller var det nån slags korsning?

Det finns inga getingar som blir så stora. Den största getingen i Sverige är bålgetingen som är klart större än andra getingar. Drottningarna är ju de största och en bålgetingsdrottning kanske kan bli hälften av vad du säger. Det är väldigt stort för en geting, man reagerar normalt alltid för bålgetingens storlek, den är inte så vanlig. Jag föreslår att du slår upp bålgeting i en bok och ser efter hur den ser ut.

– Från frågearkivet

 

oktober 10, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Arter i ett slutet ekosystem

Exempel på ett slutet ekosystem (innan tillförslutning). Bilden tagen av Anne-Lise Heinrichs.
Exempel på ett slutet ekosystem (innan tillförslutning). Bilden tagen av Anne-Lise Heinrichs.

Jag studerar naturvetenskap vid Nyköpings Enskilda Gymnasium och har just startat upp ett projektarbete. Arbetet går ut på att skapa ett förseglat ekosystem som kan gå runt på egen hand utan vidare tillförsel av näring, vatten, syre m.m. Jag skulle verkligen uppskatta tips på fukttåliga och livskraftiga växter som skulle kunna ingå i systemet samt lämpliga nedbrytare. Att denna fråga ställdes kommer naturligtvis framgå i rapporten och jag hoppas därför att ni, trots att den är studierelaterad, svarar på min fråga.

Det viktigaste verkar vara att välja växter och nedbrytare som är ganska stryktåliga, eftersom nivåerna av fukt i jorden, koldioxid, och syrgas kommer att skifta ganska kraftigt med tiden. När det gäller växter föreslås t.ex. bönväxter. Ett slutet ekosystem som har överlevt sedan 60-talet innehåller en sorts växt som heter Tradescantia, tremastarblomssläktet. Vanliga daggmaskar kan säkert funka som nedbrytare. Bakterier kan tillföras genom att lägga in lite kompost.

– Jessica Abbott

oktober 9, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dör getingar när de sticker?

Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.

Dör getinar av att stickas?

Nej. Bl.a. anvädner de giftet för att döda de byten de matar sina ungar (larver) med. Själva är de vegatianer som vuxna.

– Jon Loman

 

oktober 8, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad ska man läsa om man vill bli forskare?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Jag vill bli en biolog forskare i framtiden men varje dag läser jag att det kommer att bli nästan omöjlig att hitta mitt dröm jobb i framtiden. Jag undrar om ni har några tips om vad jag ska göra och om det verkligen är svårt att hitta mitt rätt jobb. Jag funderar över att anmäla mig till biogeovetenskap eller miljövetenskap och då läsa vidare till masterprogramet inom biodiversity. Jag hoppas att ni kan ge mig lite råd om hur det är.

Det viktiga är nog att man pluggar något man verkligen är intresserad av och sedan ger det sig. Man kan inte vara säker på at man fem år senare (efter masterutbildning) fortfarande vill forska eller hur situationen ser ut då. Det låter som om du främst ska kontakta miljövetenskap eller naturgeografi för det verkar vara de programmen du tittar på, kanske i Stockholm om det är där du funderar på att läsa.

– Gästinlägg av Jep Agrell, studierektor på Biologiska Institutionen

oktober 7, 2014

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är klimaxsamhällen "bättre"?

Lövskog är ett klimaxsamhälle. Bilden tagen av Oliver Herold.
Lövskog är ett klimaxsamhälle. Bilden tagen av Oliver Herold.

Jag undrar om klimaxstadiet är på något sätt ”bättre” än successionstadiet, alltså är klimaxstadiet att föredra framför successionstadiet för organismerna i ett ekologiskt samhälle?

Det där är ju en värderingsfråga som inte har ett vetenskapligt svar. Det beror helt och hållet på vad som är ’bra’ och vad som är ’dåligt’, vilka organismer man är intresserad av, etc. Många arter finns bara i successionsstadiet och kan väl sägas trivas bäst då (vad nu trivas innebär), medan andra har bäst överlevnad, reproduktion mm i klimaxstadiet. En värderingsfråga som sagt. Vissa organismer trivs alldeles utmärkt på en soptipp eller i en övergödd damm med brun sörja, men det är inget argument för att de miljöerna är ’bra’ i någon vidare bemärkelse.

– Jörgen Ripa

 

 

oktober 6, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om stamceller

Celldifferentiering från stamcell till vävnad. Bilden skapades av OpenStax College.
Celldifferentiering från stamcell till vävnad. Bilden skapades av OpenStax College.

Jag är väldigt intresserad av naturvetenskap, särskilt saker i Biologin, som molekylärbiologi, genetik och frågan om hur man kan förlänga människors liv genom genmanipulering. Jag läser och gör väldigt mycket research på internet och kollar av fakta och så, men ibland hittar jag inte vettiga svar, eller några svar alls. Så här har jag har några frågor, som jag hemskt gärna skulle vilja ha besvarade! 1: Vad kallas det när man manipulerar generna i en befruktad äggcell. Finns det ett begrepp eller något för detta? (Kan man kalla cellen något annat istället för befruktad äggcell?) 2: Vad är en stamcell och vad innebär stamcellsforskning, jag har sökt efter detta i google men hittar tyvärr inga vettiga svar. 3: Jag vet att man kan manipulera gener hos en befruktad äggcell, men jag undrar om man kan manilupera generna hos en levande flercellig organism, och hur man skulle göra det om det nu går.

När det gäller den första frågan skulle detta kunna kallas för zygotisk genmanipulering. Zygot är nämligen den tekniska termen för en befruktad äggcell. Det går även att genmanipulera vuxna individer, dock med förhållandevis sämre framgång än med zygoter. Se även ett tidigare svar om detta. Stamceller är celler som kan bli till flera olika sorters celler. En zygot är därför en såkallad totipotent stamcell – den kan bli till vilken sorts cell som helst. Andra stamceller kan bara bilda ett begränsat antal olika celler, till exempel hematopoitiska stamceller som finns i benmärgen och som kan endast producera olika sorters blodceller.

– Jessica Abbott

oktober 3, 2014

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg