Vad är det för stort som flög in i mitt sovrum nyss.Ca 5cm med ett gult ”ansikte”
Det är en bålgeting som visas på den inskickade bilden.
– Jörgen Ripa
Du kan även läsa svar på tidigare frågor om bålgetingar här och här.
– Jessica Abbott
Skensmultron
Köpte frön till svarta jordgubbar på nätet förra året. Nu var det inte svarta jordgubbar jag fick utan bären är röda och smaklösa, och storleken är ungefär som smultron. Plantan ser ut ungefär som smultron, fast blommorna är gula. Vad är det för något jag fått?
Ser ut som skensmultron, Potentilla indica (eller Duchesnea indica). Odlas väl mest som prydnadsväxt. Hittas ibland förvildad. Du hittar mer information om du googlar på skensmultron.
– Stefan Andersson
Är inte helt säker eftersom man inte ser så mycket av bladen på bilden, men jag tror det är skensmultron, Potentilla indica. Denna art ser man ibland odlad som prydnadsväxt då ”smultronen” är rätt dekorativa.
– Torbjörn Tyler
Humleblomster
Jag behöver hjälp med att hitta namnet på en planta. Jag har kollat i floraböcker och goooglat men har inte kommit fram till något.
Ser ut som humleblomster, Geum rivale.
– Torbjörn Tyler
Ser ut som humleblomster Geum rivale. Liknar dess nära släkting nejlikrot G. urbanum men bladens ändflikar är lite för runda för att vara denna art.
– Stefan Andersson.
Stannar ekorrmannan i boet?
Jag undrar om ekorrmamman stannar i boet, alltså inte går därifrån när hon fått ungar. Isåfall hur länge?
Har försökt hitta uppgifter om detta i litteraturen, bland annat hos Sven Nilsson, 1820, som annars brukar ha fullt med iakttagelser av denna typ, men inte funnit någon uppgift om hur länge honan stannar i boet efter födseln. Men eftersom ungarna föds outvecklade, och tar 7 veckor på sig innan de äter fast föda, antar jag att honan måste ut och proviantera tämligen snart efter att ungarna fötts.
– Lars Lundqvist
Skadad skata?
Härom kvällen såg jag en skata sitta högt upp i ett träd. Undrade först vad det var, man såg inte huvudet det var ihopburrat mot kroppen.Stjärten rörde sig lite, som för att hålla balansen. Den satt där som en boll, den hade burrat upp sig. Såg konstigt ut. Tror den vsr skadad. Vad tror du?
Det finns åtminstone två rimliga förklaringar. 1) Fågeln hade satt sig på sin nattkvist, helt enkelt för att sova. Många fåglar kurar ihop sig just på detta sätt när de sover. Att de formar sig som en boll ger dem maximal isolering mot nattkylan. 2) Fågeln kan ha varit sjuk, eller kanske skadad, som frågeställaren föreslår. Det som talar för det senare är möjligen att fågeln verkar ha suttit ganska öppet. Fåglar som bara skall sova brukar hålla sig gömda för att inte utsätta sig vare sig för kylande vind eller rovdjursögon.
– Åke Lindström
Hårmyggslarver
Vad är det här, och varför har det blivit så? Det var fulla våran gräsmatta i isen. Vi bor i Obbola utanför Umeå.
Jag frågade en medarbetare vid Biologiska museet, Rune Bygebjerg, och han var lite osäker på vad för slags larver det är, men han misstänker att det är hårmyggs-larver. Hårmyggor, familjen Bibionidae, är oftast mörka, kraftiga, fluglika myggor. Larverna lever i grästäckta marker och äter döda växter eller ibland levande gräsrötter. De är kända för att uppträda i stora mängder, 100 – 200, tillsammans, men varför de i detta fall har sökt sig upp på ytan av snön är svårt att veta. Kanske har det uppstått syrebrist under den smältande snön, så att larverna varit tvungna att söka sig upp till ytan. Där är också andra, vita maskar på bilden. Dessa kan vara rundmaskar, nematoder, som kanske också har sökt sig upp till ytan av samma anledning som larverna. Dessutom finns det minst tre daggmaskar, mycket bleka, i bilden. Även förekomsten av dessa kan ju tänkas bero på att vatten trängt ner i marken.
– Lars Lundqvist
Vem har bajsat?
Chansar på att du kan hjälpa oss med vad det är för djur som besöker oss på nätterna? Detta är utomhus i en hörna vid entrén de är en tredjedel av ett russin till storleken och kollar man i spillningen så av vår bedömning verkar det vara en växtätare?
”Gnagarspillning brukar väl i allmänhet vara avlång, i alla fall allt jag sett genom åren? Grävlingsspillning kan väl ha den här formen om jag minns rätt, men dessa är nog för små. Ändå tycker jag de känns bekanta … De igelkottskitar jag brukar se hemmaikring är avlånga och oregelbundna, lite som räv-dito i formen.”
– Sigvard Svensson
”Tittar man i gamla hederliga Spårboken av Bang & Dahlstöm är ekorre det enda möjliga. Jag hittar dock inga vettiga bilder på nätet. Sen är ju fråga varför denna ekorre (?) väljer att göra vid entrén på natten.”
– Olle Anderbrant
Vem väljer boplatsen?
Om vi tänker oss ’vanliga’ småfåglar , hanen hittar ett revir och försöker locka dit en hona (hanen väljer boplats). Jag har för mig att gräsänder gör tvärt om, honan väljer boplats och hanen följer efter (honan väljer). Arenaspelande fåglar har sedan generationer en spelplats och honan väljer boplats efter parning.
Men hur gör partnertrogna fåglar typ svan? Hur väljer de boplats? är det honan som väljer och hanen försvarar? eller är det hanen som väljer och honan ska godkänna platsen?
Jag har länge funderat på denna fråga, jag har följt ett svanpar vid en sjö i många år. Jag är helt säker på att det är samma par som kommer tillbaka till viken, de tittar alltid på sitt gamla bo och bygger sedan ett nytt intill. Kan det tänkas att en av parterna, ( honan eller hanen?) är född vid sjön och följer sedan sina föräldrar tillbaka nästa år. Denne ungfågel hittar sedan en partner i tex Tåkern dit den följer andra svanar som passerar sjön eftersom den är bortstött av föräldrarna som häckar igen. Om gräsanden stämmer borde även svanen vara så, att honan väljer boplats och hanen följer efter? Vet du? Jag har inte lyckats hittat ngn bra artiklar eller info i litteraturen eller på nätet.
I en uppslagsbok (Cramp 1977: Birds of the Western Palearctic) står följande (översatt av mig):
”Båda könen bygger boet. Hanen bestämmer ibland plats och initierar bygget genom att förse honan med bomaterial, som hon bygger med.”
Ordet ”ibland” ger ju stor osäkerhet här, eftersom det är oklart om det är honan i de andra fallen, eller om man sällan vet.
– Åke Lindström
Pestskråp
Jag hittade massor av dessa blommor ganska nära sjön Tisken i Falun 27/4, vad är det för växt?
Detta är pestskråp (Petasites hybridus), en gammal läkeväxt som förvildats på många ställen i Sverige. På sommaren kommer blad som kan bli meterstora. Googla ’pestskråp’ och ’virtuella floran’ så kan du läsa mer om arten.
– Stefan Andersson
Pestskråp, Petasites hybridus. En gammal medicinalväxt som odlades under medeltiden och sedan spridit sig ut i naturen.
– Torbjörn Tyler
Vindsflugor
I vår fastighet försöker vi hantera ovälkomna besök av flugor på höst och vår. Enligt uppfattningen hittills har det varit gräsflugor och vindsflugor som utgjort problemet
Vi har under ett antal år tillämpat åtgärder mot gräsflugor – kalkning. Men nu säger ett saneringsföretag att det troligen bara är vindsflugor som hemsöker oss. Företaget har artbestämt några övervintrade individer från vårt hus.
Enligt företaget kan vindsflugor lätt förväxlas med gräsflugor när de är små.
Två frågor:
– Kan vindsflugor svärma när de fortfarande är små? (Så att de lätta förväxlas med gräsflugor.)
– Hur stor flygradie har en vindsfluga?
Först ställer jag mig tvivlande till att man kan förväxla gräs- och vindsflugor. De förstnämnda har jag inte personlig erfarenhet av, men däremot av vindsflugor.
Insekter tillväxer inte i vuxet stadium utan när de är larver/nymfer och storleken som vuxen bestäms främst av hur mycket mat de intagit som larv/nymf. Man kan nog tänka sig att det finns visst överlapp i storlek mellan de minsta vindsflugorna och de största gräsflugorna, men det allmänna utseendet är rätt olika.
Det finns nog inga studier över flygradier för vindsflugor. Ju längre bort från sina kläckningsplatser de måste ta sig för att hitta ett lämpligt övervintringsutrymme, t. ex. en vind, desto färre kommer fram, men något absolut största avstånd är omöjligt att ange. Tätar man sin egen vind tar de sig antagligen till grannens.
– Olle Anderbrant
Kommentarer