Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Kvicksilver i fisk

Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.
Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.

Varför finns det kvicksilver i våra insjö-fiskar?

Idag anväder man inte kvicksilver, utom i tandfyllningar och i vissa batterier, i någon större omfattning men förr dvs under 60-70 talet så var det inte helt ovanligt. Just nu kommer jag inte på något bra exempel men det kan du nog hitta någonstans i literaturen. En del av det som når vattendragen idag kommer från läckage från soptippar. Anledningen till att det finns kvar i sjöarna är att det i princip inte bryts ner i naturen. I stället så lagras det in i växter och djur. Till skillnad från tex näringsämnen och energi vilket förloras mellan varje steg i näringskedjan (dvs från producenter, till primär och sekundärkonsumenter) så ackumuleras miljögifter som kvicksilver och andra tungmetaller, liksom PCB och DDT tillsammans med många andra. Det betyder att effekterna av kvicksilver inte behöver vara så stora för mindre organismer som zooplankton och kräftdjur, medan för fiskarna, framförallt de större rovfiskarna så kan det få drastiska effekter. Fiskarna har egentligen inga sätt att göra sig av med kvicksilver, även om det finns vissa studier som visar att honorna kan lämna lite till rommen (äggen) och att dessa ofta har något lägre halter än hanarna. Så om det kontinuerligt tillförs, eller finns kvicksilver i vattnet så kommer koncentrationen att succesivt höjas i fiskarna också. Giftverkningarna av kvicksilver har jag inte helt uppdaterade men om jag mins rätt så angriper det nervsystemet vilket gör att fiskarna till slut får problem att koordinera sig och till slut inte fixar att simma så bra.

– Från frågearkivet

 

maj 27, 2015

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Cellandning

Druvsocker, glukos.
Druvsocker, glukos.

Jag och min vännina satt och diskuterade och på något sätt så kom vi att prata om cellandningen. Här kom vi att bli lite oeniga. Vi visste båda att alla enkla sockerarter har den kemiska formeln C6H12O6 men våra åsikter kring vilka sockerarter som faktiskt ”deltagar” i cellandningen skiftade. Vi fråga är nu: är det bara druvsocker eller glukos som kan delataga i cellandingen eller kan de andra monosackariderna också ingå i processen?

Andra sockerarter kan ingå om de förvandlas till glukos först. Det brukar ske i levern.

– Jessica Abbott

maj 27, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Evolutionstakten hos olika arter

Brunråtta, Rattus norvegicus.
Brunråtta, Rattus norvegicus.

Jag funderar på människans evolution jämfört med, exempelvis, råttor. Säg att råttor på 30 år hinner med 30 nya generationer och människan en. Borde inte råttornas anpassning/evolution gå mycket snabbare och därmed gett dem ett ”övertag” gentemot människa? Varför är, exempelvis, råttor inte intelligentare än människor och försöker utrota oss istf tvärt om?

Det är helt korrekt att kortare generationstid ger snabbare evolution, så på så sätt har råttorna ett ’övertag’. Å andra sidan är evolutionen en process utan ett givet slutmål. Det är inte alltid som intelligens medför högre överlevnad eller fler avkomma. En större hjärna kostar dyrbar energi och tar tid att utveckla (dvs längre generationstid!). Råttor är antagligen precis så intelligenta de behöver vara för att leva att bra råttliv. Om man i stället vänder på frågan kan det vara svårt att förklara varför vi människor råkade bli så intelligenta som vi blev. Vi har en stor hjärna som slukar massor med energi och medför riskabla födslar, både för moder och barn. Vi kan idag se fördelarna med vår otroliga anpassningsförmåga och snabba kulturella utveckling, men exakt vad som drev på utvecklingen från början är svårare att säga. Var det kommunikationsförmåga, social förmåga, planeringsförmåga, förmåga att hantera och tillverka verktyg eller allmän anpassningsförmåga till nya miljöer som var den avgörande egenskapen? Eller var det bara förmågan att attrahera en partner? (intelligens kan vara sexigt!) Eller allt på en gång? Det finns många teorier men inget definitivt svar. Än.

– Jörgen Ripa

 

maj 26, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bålgeting

Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.

Vad är det för stort som flög in i mitt sovrum nyss.Ca 5cm med ett gult ”ansikte”

Det är en bålgeting som visas på den inskickade bilden.

– Jörgen Ripa

Du kan även läsa svar på tidigare frågor om bålgetingar här och här.

– Jessica Abbott

 

maj 25, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skensmultron

Skensmultron, Potentilla indica. Bilden skickades in av Mattias.
Skensmultron, Potentilla indica. Bilden skickades in av Mattias.

Köpte frön till svarta jordgubbar på nätet förra året. Nu var det inte svarta jordgubbar jag fick utan bären är röda och smaklösa, och storleken är ungefär som smultron. Plantan ser ut ungefär som smultron, fast blommorna är gula. Vad är det för något jag fått?

Ser ut som skensmultron, Potentilla indica (eller Duchesnea indica). Odlas väl mest som prydnadsväxt. Hittas ibland förvildad. Du hittar mer information om du googlar på skensmultron.

– Stefan Andersson

Är inte helt säker eftersom man inte ser så mycket av bladen på bilden, men jag tror det är skensmultron, Potentilla indica. Denna art ser man ibland odlad som prydnadsväxt då ”smultronen” är rätt dekorativa.

– Torbjörn Tyler

 

maj 22, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Humleblomster

Humleblmoster, Geum rivale. Bilden tagen av Meneerke Bloem.
Humleblmoster, Geum rivale. Bilden tagen av Meneerke Bloem.

Jag behöver hjälp med att hitta namnet på en planta. Jag har kollat i floraböcker och goooglat men har inte kommit fram till något.

Ser ut som humleblomster, Geum rivale.

– Torbjörn Tyler

Ser ut som humleblomster Geum rivale. Liknar dess nära släkting nejlikrot G. urbanum men bladens ändflikar är lite för runda för att vara denna art.

– Stefan Andersson.

 

maj 21, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stannar ekorrmannan i boet?

Ekorren, Sciurus vulgaris.
Ekorren, Sciurus vulgaris.

Jag undrar om ekorrmamman stannar i boet, alltså inte går därifrån när hon fått ungar. Isåfall hur länge?

Har försökt hitta uppgifter om detta i litteraturen, bland annat hos Sven Nilsson, 1820, som annars brukar ha fullt med iakttagelser av denna typ, men inte funnit någon uppgift om hur länge honan stannar i boet efter födseln. Men eftersom ungarna föds outvecklade, och tar 7 veckor på sig innan de äter fast föda, antar jag att honan måste ut och proviantera tämligen snart efter att ungarna fötts.

– Lars Lundqvist

 

maj 20, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skadad skata?

Skata, Pica pica. Bilden tagen av Pierre-Selim.
Skata, Pica pica. Bilden tagen av Pierre-Selim.

Härom kvällen såg jag en skata sitta högt upp i ett träd. Undrade först vad det var, man såg inte huvudet det var ihopburrat mot kroppen.Stjärten rörde sig lite, som för att hålla balansen. Den satt där som en boll, den hade burrat upp sig. Såg konstigt ut. Tror den vsr skadad. Vad tror du?

Det finns åtminstone två rimliga förklaringar. 1) Fågeln hade satt sig på sin nattkvist, helt enkelt för att sova. Många fåglar kurar ihop sig just på detta sätt när de sover. Att de formar sig som en boll ger dem maximal isolering mot nattkylan. 2) Fågeln kan ha varit sjuk, eller kanske skadad, som frågeställaren föreslår. Det som talar för det senare är möjligen att fågeln verkar ha suttit ganska öppet. Fåglar som bara skall sova brukar hålla sig gömda för att inte utsätta sig vare sig för kylande vind eller rovdjursögon.

– Åke Lindström

 

maj 19, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hårmyggslarver

Hårmyggslarver i snön? Bilden skickades in av Markus Örnberg.
Hårmyggslarver i snön? Bilden skickades in av Markus Örnberg.

Vad är det här, och varför har det blivit så? Det var fulla våran gräsmatta i isen. Vi bor i Obbola utanför Umeå.

Jag frågade en medarbetare vid Biologiska museet, Rune Bygebjerg, och han var lite osäker på vad för slags larver det är, men han misstänker att det är hårmyggs-larver. Hårmyggor, familjen Bibionidae, är oftast mörka, kraftiga, fluglika myggor. Larverna lever i grästäckta marker och äter döda växter eller ibland levande gräsrötter. De är kända för att uppträda i stora mängder, 100 – 200, tillsammans, men varför de i detta fall har sökt sig upp på ytan av snön är svårt att veta. Kanske har det uppstått syrebrist under den smältande snön, så att larverna varit tvungna att söka sig upp till ytan. Där är också andra, vita maskar på bilden. Dessa kan vara rundmaskar, nematoder, som kanske också har sökt sig upp till ytan av samma anledning som larverna. Dessutom finns det minst tre daggmaskar, mycket bleka, i bilden. Även förekomsten av dessa kan ju tänkas bero på att vatten trängt ner i marken.

– Lars Lundqvist

 

maj 18, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har bajsat?

Ekorrspillning.
Ekorrspillning.

Chansar på att du kan hjälpa oss med vad det är för djur som besöker oss på nätterna? Detta är utomhus i en hörna vid entrén de är en tredjedel av ett russin till storleken och kollar man i spillningen så av vår bedömning verkar det vara en växtätare?

”Gnagarspillning brukar väl i allmänhet vara avlång, i alla fall allt jag sett genom åren? Grävlingsspillning kan väl ha den här formen om jag minns rätt, men dessa är nog för små. Ändå tycker jag de känns bekanta … De igelkottskitar jag brukar se hemmaikring är avlånga och oregelbundna, lite som räv-dito i formen.”

– Sigvard Svensson

”Tittar man i gamla hederliga Spårboken av Bang & Dahlstöm är ekorre det enda möjliga. Jag hittar dock inga vettiga bilder på nätet. Sen är ju fråga varför denna ekorre (?) väljer att göra vid entrén på natten.”

– Olle Anderbrant

 

maj 15, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg