Varför har ekorrarna försvunnit?
Det beror kanske på var man bor. Jag tycker snarare att ekorrarna har ökat betydligt i Lund jämfört med för ca. 10 år sedan. Se även svar från en annan frågelåda här.
– Jessica Abbott
Minskar ekorrarna?
Aspvedbock
Jag va uppe på Tabergs topp med mina föräldrar igår och käkade lunch! När vi kom ut och skulle åka så satt denna filur på vindrutan! Och jag vet inte vad det är för något?
Jag skickade bilden till Christoffer på Entomologiska samlingarna som svarade: ”Hej, jo visst är det en stor rackare. Det är Saperda carcharias, stor aspvedbock tror jag den ska heta.”
Enligt Nationalnyckeln är större aspvedbock allmän i stora delar av Sverige från Skåne och norrut längs Norrbottenkusten. De vuxna lägger ägg i fickor som de gnager vid basen av levande, klena till medelgrova aspar, ett ägg i varje ficka. De angriper också importerade poppelarter samt sälg och korgvide. Larvutvecklingen tar två till fyra år. Den vuxna skalbaggen, 20 – 30 millimeter lång, lämnar trädet i juli och kan påträffas till mitten av september.
– Lars Lundqvist
Du kan även läsa mer här.
– Jessica Abbott
Levande och död
Jag har hört att det inte finns en vetenskaplig definition av liv. Dock undrar jag om det finns någon sorts förklaring till de mekanismer/processer som gör att t.ex en ’död’ trädrot bryts ner, men inte en ’levande’.
Problemet är snarare att det är svårt att hitta en definition av liv som kan tänkas passa i alla möjliga situationer. Även om man kan beskriva jordisk liv ganska väl med att säga att det måste vara komponerat av celler, vet vi inte om samma sak skulle stämma för utomjordisk liv. Och hur vill vi klassificiera en artificiell intelligens eller en självbyggande robot? Skillnaden mellan levande och död är däremot lite lättare, och hänger ihop med en av de vanligaste kriterier för ”liv” – att organismen i fråga ska ha en ämnesomsättning (metabolism). Så länge ämnesomsättningen pågår kan en levande organism stå emot nedbrytningsprocesser (entropi). När ämnesomsättningen slutar är organismen ”död”.
– Jessica Abbott
Falska toner och evolution
Finns det någon evolutionär anledning att vissa toner låter bättre än andra, sk falska? Och är dessa samma för djur som människa?
En komplicerad fråga, men jag tänker våga mig på ett svar, baserat på en artikel av LJ Trainor som kan hittas här: http://dx.doi.org/10.1098/rstb.2014.0089
Det finns många olika slags ljud, men nästan alla ljud kan beskrivas som en blandning av olika frekvenser, tonhöjder. Det vi hör som rent brus är ungefär en lika blandning av alla frekvenser. Innerörat är designat för att kunna dela upp ljud i olika frekvenser och känna av hur starkt de olika frekvenserna låter i en och samma ljudbild. De ljud som vi upplever har en ton har en viss struktur. Ljud från t.e.x ett musikinstrument, en mänsklig röst eller en sjungande fågel, innehåller en grundton och en massa övertoner. Övertonerna har frekvenser som är multiplar (multiplikationer med heltal) av grundtonen. T.ex kan man ha en grundton på 200 Hz (Herz, svängningar per sekund) och övertoner på 400 Hz, 600Hz, 800Hz, osv. De ljud som inte är ordnade på detta sätt uppfattar vi inte som toner utan mest som oljud (typ vattenfall eller radiobrus).
Det ljud som når örat är oftast en kaotisk blandning av ljud från olika källor – tänk på en samling människor som pratar i munnen på varandra eller för all del en skog om våren när alla fåglar sjunger. Örat och den mänskliga hjärnan har här en viktig uppgift: att särskilja alla ljud och identifiera källorna. Om vi lyssnar specifikt på en person i ett rum fullt av samtalande människor måste vi dessutom kunna fokusera på en ljudkälla av många. Inte så lätt, faktiskt. Ett trick som hjärnan använder är just en analys av övertonerna. Om man kan identifiera en sekvens av övertoner som passar ihop, säg 100Hz, 200Hz och 300Hz, så kommer de antagligen från samma källa. De kan klumpas ihop och behandlas som en enhet, vilket underlättar den vidare analysen. Om man samtidigt hör en ton som inte passar in, t.ex. 137Hz, kommer den antagligen från en annan källa, och hjärnan försöker klumpa ihop den med andra övertoner.
Det är nu falska toner kommer in i bilden. Toner som delar många övertoner uppfattar hjärnan som att de nästan hör ihop, de kan i alla fall nästan klumpas ihop till en enhet.
Exempel: En ton med grundton 100Hz har övertoner 200Hz, 300Hz, 400Hz, 500Hz, 600Hz, …
En ton med grundton 150Hz har övertoner 300Hz, 450Hz, 600Hz, …
Eftersom flera av övertonerna passar ihop (300Hz och 600Hz i exemplet) har örat och hjärnan lätt för att foga ihop dem, det låter som de hör ihop. Inom musiken kallas det helt enkelt för ett ackord och exemplet ovan motsvarar en s.k. kvint. I en orkester spelar alla instrumenten toner som har flera gemensamma övertoner annars låter det just falskt. En kör som sjunger ett ackord låter som en ’röst’, ett enda instrument, och vi uppfattar det som vackert. En kör som sjunger falskt får vi aldrig ihop till en enhet, utan det låter bara som flera som sjunger på en gång, inget annat.
Alltså, lite spekulativt: Det finns en klar evolutionär fördel med att kunna klumpa ihop övertoner till en enhet och härleda dem till samma ljudkälla – det hjälper oss att uppfatta saker i vår omgivning och blir ett viktigt kompliment till synen och de andra sinnena. Denna förmåga kan också användas till att särskilja rena och falska toner. Även många djur kan förstås särskilja ljud från olika källor, men musikaliteten verkar särdeles utvecklad hos människan. Fåglar sjunger sällan så att det låter ’rent’ i ett mänskligt öra. Inte heller t.ex. valsång är speciellt musikalisk. Varför människor är så musikaliska, och gillar musik så mycket, skulle kunna vara drivet av sexuell selektion, dvs att man lättare får en partner om man kan sjunga bra. Det skulle kunna börja som ett starkt behov av att kunna lyssna på och förstå tal, att lyssna på en given person i en jobbig ljudmiljö. Den förmågan kan sen förstärkas med sexuell selektion och utvecklas till det vi kallar musikalitet. Möjligen. Men nu handlar det om ren spekulation. I artikeln som länkas ovan pratar Trainor mer om musikens sociala funktion, som också skulle kunna ha en evolutionär bakgrund hos det väldigt sociala djuret människa. Av naturliga skäl är det svårt att forska på musikalitetens ursprung. Sånger lämnar inga fossil.
– Jörgen Ripa
Kvadratspindel
Vad är det här för spindel? Är den giftig?
Den inskickade bilden visar en kvadratspindel, Araneus quadratus, en ganska vanlig art som spinner stora, vackra nät, gärna på fuktiga ängar, upptill en halvmeter över marken. Färgen på bakkroppen kan variera mycket, från gul, grön, röd till brun, men den känns igen på de fyra vita fläckarna, med en svart punkt, placerade i en kvadrat.
– Lars Lundqvist
Se även tidigare svar om kvadratspindlar här och här.
– Jessica Abbott
Galen mask
Varför gör masken såhär? Är så intresserad av att veta! https://www.facebook.com/OfficialTopEpicVines/videos/1631386673768193/
Svårt att veta, men om man utsätter en daggmask för vissa kemikalier, till exempel utspädd formalin eller alkohol, kan man få dem att skruva ordentligt på sig. Spelar man sen upp filmen med förhöjd hastighet kan det nog se ut så här? Elektriska fält kan också få dem att rulla ihop sig.
– Lars Lundqvist
Sådär har jag sett skrämda tropiska daggmaskar bete sig om man petar på dom. Men aldrig svenska. I all fall inte så extremt. Men det är säkert nån sorts försvarsbeteende.
– Jon Loman
Stockvargspindel
Hittade denna spindel i min fars växthus i dalarna. Jag har kikat igenom bilderna ni hade på er hemsida men tycker ingen bild matchar riktigt bra. Så nu undrar jag om ni vet vad det är för spindel?
Den inskickade bilden visar en vargspindel, familjen Lycosidae, hona med sin äggkokong fäst vid spinnvårtorna baktill. En gissning är att det är en Acantholycosa lignaria, stockvargspindel.
– Lars Lundqvist
Fältmätningar
Kan man göra fältstudier på dessa ämnen? I naturen?
Aluminum barium, Aluminum Oxide, Bacilli and Molds, Pseudomonas Aeruginosa, Pseudomonas Florescens, Bacilli Amyloliquefaciens, Streptomyces, Enterobacteriaceae, Serratia Marcscens, Human white Blood Cells-A restrictor enzyme used in research labs to snip and combine DNA, Enterobacter Cloacal, Other Bacilli and other toxic molds capable of producing heart disease and meningitis as well as acute upper respiratory and gastrointestinal distress, Carcinogen Zinc Cadmium Sulfide.
En lite konstig fråga, men man kan väl göra fältstudier på det mesta. Beror väl mer på vad man har för frågeställning! När det gäller en del av de nämnda organismerna är ganske det relevanta fältförsöket dock kanske nå’t som måste företas på människor! Dessutom är det väl en del ämnen man inte vill släppa lösa i naturen.
– Bodil Enoksson
Jag håller med dig, en märklig fråga. Jag är visserligen inte mikrobiolog, men det känns som detta är en fråga för Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.
– Olle Anderbrant
Underviol
Såg en blomma i naturen igår som jag inte riktigt är 100% vad det är. Någon föreslog sumpviol, men den känns mer blå än lila och inte riktigt lik. Inte riktigt nån annan viol jag hittat heller som 100% stämmer. Hittat i Ångermanlands inland.
Jag skulle gissa på underviol, Viola mirabilis, men violer är svåra att identifiera på bild.
– Torbjörn Tyler
Återskapande av medvetandet
Då kroppen utvecklas från kromosomer i tidigt stadium inte har något medvetande, hur kan då ett medvetande ”skapas” och utvecklas. Jag funderade på att, om man vet hur ett medvetande skapas borde det gå att plocka isär det och överföra det till en annan kropp/maskin och bygga ihop medvetandet igen.
I princip borde det kanske gå om man bara vet vad ett medvetande är, hur det är uppbyggt, och kan samla in all nödvändig information med tillräcklig precision. Problemet är väl att ett ’medvetande’ är något otroligt komplext och hur det ’blir till’ har vi ingen större aning om. Man kan väl gissa att det utvecklas gradvis som det mesta annat. Var man drar gränsen mellan ’icke medveten’ och ’medveten’ är nog mest en smaksak. Det forskas så klart mycket på hjärnans utveckling och funktion, men vår förståelse idag är lååångt från science fiction-drömmen om digitala kopior av mänskliga medvetanden. Frågan är om det ens är möjligt, och inte ens det kan vi svara på med säkerhet.
Kort svar: Vet inte.
– Jörgen Ripa
Kommentarer