Fråga en Biolog

Om vi tänker oss ’vanliga’ småfåglar , hanen hittar ett revir och försöker locka dit en hona (hanen väljer boplats). Jag har för mig att gräsänder gör tvärt om, honan väljer boplats och hanen följer efter (honan väljer). Arenaspelande fåglar har sedan generationer en spelplats och honan väljer boplats efter parning.

Men hur gör partnertrogna fåglar typ svan? Hur väljer de boplats? är det honan som väljer och hanen försvarar? eller är det hanen som väljer och honan ska godkänna platsen?

Jag har länge funderat på denna fråga, jag har följt ett svanpar vid en sjö i många år. Jag är helt säker på att det är samma par som kommer tillbaka till viken, de tittar alltid på sitt gamla bo och bygger sedan ett nytt intill. Kan det tänkas att en av parterna, ( honan eller hanen?) är född vid sjön och följer sedan sina föräldrar tillbaka nästa år. Denne ungfågel hittar sedan en partner i tex Tåkern dit den följer andra svanar som passerar sjön eftersom den är bortstött av föräldrarna som häckar igen. Om gräsanden stämmer borde även svanen vara så, att honan väljer boplats och hanen följer efter? Vet du? Jag har inte lyckats hittat ngn bra artiklar eller info i litteraturen eller på nätet.

I en uppslagsbok (Cramp 1977: Birds of the Western Palearctic) står följande (översatt av mig):

”Båda könen bygger boet. Hanen bestämmer ibland plats och initierar bygget genom att förse honan med bomaterial, som hon bygger med.”

Ordet ”ibland” ger ju stor osäkerhet här, eftersom det är oklart om det är honan i de andra fallen, eller om man sällan vet.

– Åke Lindström

maj 13, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I vår fastighet försöker vi hantera ovälkomna besök av flugor på höst och vår. Enligt uppfattningen hittills har det varit gräsflugor och vindsflugor som utgjort problemet

Vi har under ett antal år tillämpat åtgärder mot gräsflugor – kalkning. Men nu säger ett saneringsföretag att det troligen bara är vindsflugor som hemsöker oss. Företaget har artbestämt några övervintrade individer från vårt hus.

Enligt företaget kan vindsflugor lätt förväxlas med gräsflugor när de är små.

Två frågor:

– Kan vindsflugor svärma när de fortfarande är små? (Så att de lätta förväxlas med gräsflugor.)

– Hur stor flygradie har en vindsfluga?

Först ställer jag mig tvivlande till att man kan förväxla gräs- och vindsflugor. De förstnämnda har jag inte personlig erfarenhet av, men däremot av vindsflugor.

Insekter tillväxer inte i vuxet stadium utan när de är larver/nymfer och storleken som vuxen bestäms främst av hur mycket mat de intagit som larv/nymf. Man kan nog tänka sig att det finns visst överlapp i storlek mellan de minsta vindsflugorna och de största gräsflugorna, men det allmänna utseendet är rätt olika.

Det finns nog inga studier över flygradier för vindsflugor. Ju längre bort från sina kläckningsplatser de måste ta sig för att hitta ett lämpligt övervintringsutrymme, t. ex. en vind, desto färre kommer fram, men något absolut största avstånd är omöjligt att ange. Tätar man sin egen vind tar de sig antagligen till grannens.

– Olle Anderbrant

maj 11, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många tänder har de vanligaste fladdermusarterna i Sverige?

Måste ju säga att lite nyfiken på varför du frågar men här kommer i alla fall svaret. Pipisterellerna det vill säga: Dvärgfladdermus och Trollfladdermus har 34 tänder 16 i överkäken och 18 i den undre. Nordisk och Sydfladdermus (Eptesicus) har 32 tänder 14 uppe och 18 nere. Storfladdermus och Leisleri (Nyctalus) har presis som pipistrellerna. Musöronen (Myotis)har 38 tänder 18 i överkäken och 20 i under. Här hittar man Vatten- och dammfladdermus tillsammans med fransfladdermus, Bechsteins och mustashfladdermus. Gråskimlig fladdermus (Vespertilio) har som fam. Eptisicus 32 tänder. De långörade fladdermössen (Plecotus), vanlig och grå, har 36 tänder 16 uppe och 20 nere. Slutligen Barbastellen har 34 tänder fördelade som pipistrellerna. Det var i princíp tanduppsättningen för alla de svenska fladdermössen inte bara de vanliga så jag hoppas att du är nöjd med svaret.

– Från frågearkivet

maj 6, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag bor på västra sidan av Göta Älv, 3 mil norr om Kungälv. Vi har i vår trädgård sett ett konstigt djur som till formen ser ut som en Julbock?. Fast utan horn och skägg. Den var brun och större än en stor katt, framförallt högre. Men väldigt smal och spänstig. Den har ätit upp våra hönor och nu senast en gammal sjuklig katt som haft länge.Vid alla tillfällen har djurens inälvor ätits upp.Nu river den sönder sopsäckar mm om nätterna. Våra grannar har sett den med, och de äldre säger att det är en Mårdhund.

Det är nog inte omöjligt att det är en mårdhund. Dom kan nog ta både hönor och är intresserade av sopor. Kanske också en mycket gammal katt. Men smal och spänstig? Jag har sett mårdhundar i Skånes djurpark och inte är smal och spänstig det intryck man får. Men sådant kan ju variera från person till person. Fast jag skulle nog också titta på vilden av lodjur i Europas däggdjur. Dom kan nog även ta friska katter. Och är mycket förtjusta i höns. Och vem vet vad det kan ha funnits för läckerbitar bland soporna.

– Från frågearkivet

maj 5, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har den senaste veckan haft ett problem. Jag har nämligen fått en blåmes som pickar på mina fönster. Jag har ett nytt hus då det finns inge fönsterkitt den pickar och den hoppar mellan spröjden på fönstret o pickar lite här o där. Väldigt irriterande nu när jag ska sova efter de jag jobbat natt. Varför gör den så? Kitt finns inte och mat har den i fågelbordet och det är april nu.

En orsak kan vara att den ser sig själv (spegelbilden) och attackerar denna inkräktare, vilket ju kan vara extra aktuellt så här års. Fast pickar lite här och där låter inte riktigt som det. Man kan testa med en rovfågelsiluett, en sådan som används för att hindra avskräcka fåglar för att flyga in i fönstret. Om det bara är när du ska sova kan du ju testa att hänga något över fönstret, lakan t.ex. (på utsidan), just då. Eller under en period för att se om den glömmer bort sina olater.

– Bodil Enoksson

maj 4, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En fråga som jag funderat över sedan mitt flugfiskarliv tog sin början för tre år sedan är ”Varför är fisken ibland så selektiv?” Jag har ställt frågan i många olika sammanhang och hittills inte fått något bra svar. Alla gånger har jag väl heller inte lyckats förklara riktigt vad jag menar, men jag gör ett försök även i detta forum. De insekter och exempel jag använder är kanske inte relevanta och rimliga, men bortse från detaljerna och försök förstå mitt principiella resonemang. Jag är ingen ekolog, men jag är van vid att beteenden och händelser i naturen på något sätt kan förklaras i någon mening rationellt, kopplat till överlevnad och därmed reproduktiv framgång. Genom att reagera och agera på ett visst sätt ökar möjligheten till överlevnad och reproduktiv framgång. När det gäller fiskens selektivitet lyckas jag dock inte klura ut någon rimlig förklaring till beteendet. Jag menar: Ur ett ekologiskt perspektiv går väl det hela ändå ut på att skaffa sig mesta möjliga energi till lägsta möjliga kostnad? Hur kan det då komma sig att fisken ”har råd” att låta exempelvis en stor, fet nattslända flyta förbi. Ett riktigt stort energipaket ratas till förmån för ett betydligt mindre…. Varför känner inte fisken igen den stora nattsländan som varande mat? Är det för att den har ”glömt bort” att nattsländor går att äta, eftersom den just ätit många små fjädermyggor?? Eller vad beror det på?? Det verkar inte rationellt, tycker jag. Jag kan alltså inte se någon mening med att vara selektiv (även om just detta givetvis är en del i flugfiskets själ, som jag ser det).

Det är inte alltid som den bästa strategin är den det ser ut att vara. Att fisken låter en nattsländelarv flyta förbi kan ha många orsaker. Fisken kan givetvis vara mätt men den kan också göra övervägandet att hanteringstiden av ett sånt stort byte är för lång och satsar hellre på att hitta flera mindre byten som är mer lätthanterliga. Då hinner fisken troligtvis äta fler på samma tid och får på så sätt i sig lika mycket energi till en, troligtvis, lägre kostnad. Arter som är specialiserade på vissa byten skaffar sig en sk. sökbild där den upptäcker intressanta byten utan att ödsla tid på andra. Det är därför inte säkert att fisken över huvud taget ser sländelarven eftersom den inte är intressant. Selektiviteten kan variera med tillgång på bytesdjur och behöver alltså inte vara samma över allt och även inom samma område kan den troligtvis variera kraftigt. Fisken har troligtvis också olika preferenser av bytesdjur vid olika åldrar.

– Från frågearkivet

april 30, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar