Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Syrehalten i havet

Atlanten. Bilden tagen av Tiago Fioreze.
Atlanten. Bilden tagen av Tiago Fioreze.

Vilka nackdelar skulle finnas mot att skapa förutsättningar för en algblomning i havet för att bli av med koldioxid från luften? Jag förstår att havet skulle bli syrefattigare och fiskar skulle få problem, men finns det andra konsekvenser?

Ett av de största hoten mot våra hav idag är just syrebristen. Inte bara fiskar, utan alla organismer som saknar växternas förmåga att fotosyntetisera är beroende av att det finns tillgängligt syre i vattnet. Därför skulle inte bara fiskarna må dåligt av en algblomning igångsatt för att sänka atmosfärens koldioxid, utan hela näringsväven skulle förändras, förmodligen med katastrofala effekter både i havet och i intilligande ekosystem. Ett ytterligare problem med algblomningar är att de växter som ingår i blomningarna ofta blir toxiska i de stora mängder de förekommer i i blomningar, varför de inta bara skulle skapa syrefattiga vatten, utan också vara giftiga för övriga organismer. Detta skulle självklart också påverka ekosystemet.

– Från frågearkivet

 

juni 11, 2015

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Succession efter kalhygge

Kalhyggen i Oregon, USA. Bilden tagen av Walter Siegmund.
Kalhyggen i Oregon, USA. Bilden tagen av Walter Siegmund.

Hur går det till när skogen ska återerövra ett kalhygge?

Processen som du är ute efter kallas av biologer för succession. Som man kan misstänka så handlar det om en successiv övergång från t.ex kalhygge till ny skog. De som först ettablerar sig på kalhygget är ofta växter med god spridningsförmåga, dvs de producerar många, ofta små lätta frön som kan färdas långa sträckor med t.ex vinden. Exempel på sådana är älggräs, brännäsla, björk m.fl och dessa ser man ganska snart på ett kalhygge. Exakt vilka arter som kommer att dominera beror ju på… vad det finns för arter tillgängliga. Om kalhygget får utvecklas fritt, dvs utan att människan kommer in och gör något annat av det som att plantera ny skog så kommer dessa växter successivt att få sälskap av andra vilka ofta är bättre konkurenter. De senare kommer troligtvis att ta över området och det trädslag som har bäst förutsättningar att överleva och föryngra sig kommer att dominera den nya skogen som t.ex gran, bok, ask eller alm, men det finns naturligtvis fler. Vilken eller vilka arter det blir beror på flera saker som t.ex betestryck, näringstillgång, fuktighet mm. Vad som också är viktigt att förstå är att ofta är det första stadiet (primärsuccessionen) nödvändig för att de andra stadiet (sekundärsuccessionen) skall kunna komma igång, exempelvis för att det kan behövas ett förnalager eller att grundvattennivån är för låg (sjunker vid totalavverkning). När skogen är ’fullvuxen’ kallas den för ett klimaxsamhälle, vilket är slutsteget i successionen.

– Från frågearkivet

 

juni 10, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växtlighet på dinosauriernas tid

En tolkning av hur världen kunde se ut under mesozoikum. Bilden av Gerhard Boeggemann.
En tolkning av hur världen kunde se ut under mesozoikum. Bilden av Gerhard Boeggemann.

Hur såg växtligheten ut då diosaurierna levde?

Man kan inte veta riktigt säkert hur växtligheten såg ut då dinosaurierna levde, men man tror att den dominerades av ormbuksväxter. Dessa ormbunkar (och liknande) kunde bli mycket större och högre då än vad de kan idag, så man tror att det fanns imponerande ormbuksskogar, lika de skogar som finns idag. Det fanns nog inte många växter som blommade med vackra, färgglada kronblad, utan det var nog mest grönt. I vattnet fanns det troligtvis också mycket alger av olika slag som betades av dinosaurier. Många av ormbunksväxterna bröts aldrig ner utan packades i jorden när de dog. Dessa omvandlades under årmiljonernas gång till olja och kol, vilket vi gräver upp idag och utvinner energi ur.

– Från frågearkivet

 

juni 9, 2015

Inlägget postades i

Evolution Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad äter getingar?

Vanlig geting, Vespula vulgaris.  Bild tagen av Frank Hornig.
Vanlig geting, Vespula vulgaris. Bild tagen av Frank Hornig.

Jag har läst att getingars larver äter insekter som vuxna getingar tuggat till dem, stämmer det? Isåfall, äter de vuxna getingarna samma sak?

Jo du har helt rätt i att getingarnas larver föds upp på tuggade insekter eller larver, till största delen. Den allra första tiden så får de nektar dock, som arbetarna samlar in. Vuxna getingar behöver inte särskilt mycket föda, endast lite kolhydrater för att försörja flymusklerna med energi, dessa får de genom att larverna producerar en sockerhaltig saliv som de vuxna slickar i sig i utbyte mot maten. Ibland landar de och slickar i sig nektar från blommor också. De getingar som vi ser på sensommaren är ’arbetslösa’ (alla larver är utflugna) arbetargetingar vilka i princip endast är ute efter socker och söt frukt, i väntan på kylan då dom dör.

– Från frågearkivet

 

juni 8, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stadsekosystem

New York, USA. Bilden tagen av AngMoKio.
New York, USA. Bilden tagen av AngMoKio.

Hur fungerar stadens ekosystem (allmänt)? Vad utmärker det? vad inngår i systemet? Hur kan jag göra för att på ett lätt sätt undersöka olika fakta om stadens ekosystem?

Vad man huvudsakligen kan säga om stadens ekosystem är att det är helt beroende av människans skötsel, dvs att vi ser till att parkerna hålls i skick, dränering och gödlsling sköts och att eventuella vattendrag hålls öppna. Om vi slutade skulle det naturligtvis finnas liv här men ekosystemet skulle förandras, troligtvis ganska drastiskt. Så människa är definitivt en nyckelart i stadens ekosystem. Enligt min syn på ekosystem så är stadens inte naturligt, här går åsikterna i sär även mellan ekologer, men jag undrar vilka aspekter som du undrar över i stadsekosystemet. Fram till dess så kan jag nog bara säga att ekosystemet fungerar som de flesta andra ekosystem (men med vår hjälp) och att du kan söka på ekosystem i vår sökfunktion för att få reda på mer om det.

– Från frågearkivet

 

juni 5, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kullstorlek hos talgoxen

Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.

Vad är det som avgör kullstorleken för en småfågel från år till år. Varför ökar kullarna kraftigt under några år för att sedan minska igen? Då vi har talat om talgoxen har denna fråga kommit upp.

Kul fråga tycker jag. Jag blir dock lite fundersam när du säger att kullstorlekarna ökar och minskar mycket och jag undrar om du menar antalet lagda ägg, vilket ju är kullstorleken… eller överlevande ungar. I vilket fall som helst så styrs kullstorleken huvudsakligen av födotillgången, vilken i sin tur kan styras av hur vintern har varit och hur våren är.. dvs tidig varm vår eller lång kall vinter. För talgoxe så är kullstorleken relativt konstant den kan variera med ett eller två ägg mellan åren (men inte mycket mer än så), är det gott talgoxar som häckar så lägger varje hona något färre ägg, de verkar kunna känna av födotillgången och konkurensen om föda och därefter anpassa kullen. Hur det sedan går för ungarna beror också på födotillgången, blir det kallt och regnigt under en längre period efter kläckningen så kommer många ungar att dö. Det beror då huvudsakligen på att larverna som talgoxarna matar sina ungar med inte kläcker i tid… eftersom larvernas utveckling är temperatur styrd. Har man däremot en varm vår så kommer det att finnas gott om föda för fåglarna och de flesta ungarna kommer att överleva. De senaste 20-25 åren så tenderar talgoxarna att starta sin äggläggning tidigare och tidigare för varje år, vilket kan öka risken för en missmatchning med larverna. En sak som jag bör säga är att kullstorlekarna minskar med tiden på året, alltså en hona som börjar lägga senare på våren kommer också att lägga en mindre kull. Därför är det ju viktigt att man är ute ungefär vid samma tidpunkt varje år om man skall se hur stora kullarna är. Om en häckning skulle misslyckas av någon anledning så lägger honorna ofta en andrakull vilken också är mindre än den första.

– Från frågearkivet

juni 4, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför gillar vi musik?

400px-Musical_notes.svg

Hur förklara människans njutning av musik,jag menar ur ett evolutionärt synsätt? Jag är djupt imponerad av Richard Dawkins teorier jag undrar vad ni anser? Är hans böcker tex River Out of Eden allmänt accepterade av biologer?

Att förklara människans njutning av musik är inte lätt. Det finns många olika bud om varför vi gillar musik, och ett av dem är att musiken återspeglar rytmen av vår moders hjärtslag som vi hörde dygnet runt under den tid vi låg i mammas mage. När man sen hör denna taktfasta rytm igen känner man sig lugn och njuter. Om detta är sanningen vet jag inte, men själv tycker jag att det är en rimlig förklaring. Angående Richard Dawkins kan jag säga att många biologer (inkl. jag själv) med nöje läser hans böcker även om alla inte delar hans teorier fullt ut.

– Från frågearkivet

juni 3, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Karminapel?

Apelblommor. Bilden tagen av Kilo22.

Apelblommor. Bilden tagen av Kilo22.

Jag undrar vad det här är för vackert träd? Det växer utanför mitt jobb men ingen vet vad det är.

En prydnadsapel av något slag. Möjligen karminapel (Malus x atrosanguinea), men det finns flera liknande som odlas som prydnadsträd.

– Torbjörn Tyler

juni 2, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flest myggor eller myror?

Röd skogsmyra, Formica rufa. Bilden tagen av Richard Bartz.
Röd skogsmyra, Formica rufa. Bilden tagen av Richard Bartz.

Under en fikapaus ute i skogen igår kom följande fråga upp: Finns det flest myggor eller myror i landet? Just där, just då, var det definitivt fler myror, men om man tänker sig hela landet och t.ex. slutet av juli? Vi höll på myggor, men är det någon som vet?

Jag vet egentligen inte men skulle satsa på myror. De finns verkligen överallt, men myggor finns bara på vissa platser och under vissa tider.

– Jessica Abbott

Räknas mygglarver? Jag tippar på en mycket högre dödlighet bland mygglarver än myrlarver. Alltså kan det rent hypotetiskt finnas fler mygglarver än myror men fler myror än vuxna myggor.

– Jörgen Ripa

Jag skulle sätta en slant på myror. E. O. Wilson skriver i Journal of Animal Ecology (1987), 56, 1-9:

”Many ant species are fabled for their high population densities, huge nuptial swarms, and hence large effective breeding sizes (Wilson 1971; Brian 1983). Ant faunas as a whole are extremely dense in comparison with those of other animals, including other insects. In rain forest near Manaus, Brazil, they make up about one-fifth of the total animal biomass (Fittkau & Klinge 1973). This proportion is probably close to that prevailing in most other tropical and warm-temperate habitats, from deserts to forests of every kind with the exception of montane cloud forests. In the Amazonian forests of Brazil and Peru, ants are by far the most abundant insect group, exceeding beetles, lepidopterans, and other comparably ranked taxa considered individually (Erwin 1983 & personal communication).”

– Staffan Bensch

 

 

juni 1, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Igelkottar och miljöförstöring

Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.

Hur påverkas igelkotten av all miljöförstöring?

Igelkotten är ett av de djur som funnits längst på vår jord vilket säger ett och annat om djuret. För att överleva alla förändringar och svängningar som inträffat i jordens historia så länge som igelkotten funnits måste den vara extremt bra på att anpassa sig till nya förhållanden. Utan att veta exakt vågar jag därför påstå att igelkottarna inte drabbas särskilt hårt av miljöförstöringen (mer än om maskar och dyl. som den äter drabbas, givetvis). Biltrafiken innebär dock ett desto större problem för igelkottarna som lätt faller offer för ouppmärksamma förare.

– Från frågearkivet

 

maj 29, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg