Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad är en näringskedja?

Två förenklade näringskedjor.
Två förenklade näringskedjor.

Vad är näringskedjan och näringspyramid?

När vi, och alla andra djur också för den delen, äter får vi i oss energi. En näringskedja är alltså den väg energin vandrar mellan olika organismer. Man brukar utgå från gräs eller andra gröna växter eftersom de ”tillverkar” näring av solenergi. De gröna växterna kan bli uppätna av t.ex. en sork. Då överförs näringen som växterna tillverkat till sorken. Om en rovfågel sedan äter sorken får denne i sig näringen som finns i sorken. Hur mycket näring man får i sig beror alltså på hur mycket näring som finns i det man äter och därför sägs alla växter och djur som äter varandra vara länkar i en näringskedja. Alla länkar är då lika viktiga! En näringspyramid visar att det inte kan finnas hur många toppkonsumenter (t.ex örnar) som helst ifall det inte finns så många t.ex. kaniner de kan äta. Längst ner i näringspyramiden finns de gröna växterna som tillverkar energi. Sen kommer växtätarna, men det kan inte finnas lika många växtätare som växter eftersom det går åt energi till att hålla värmen, para sig osv. Ytterligare ett steg upp i näringspyramiden finns det ännu färre individer eftersom det försvinner energi i varje steg. Man förstår lättare om man tänker sig ett exempel: 1. Nässlor (finns massvis) 2. Nässelfjärilslarver (finns inte lika många som nässlor, eftersom det går åt energi att krypa runt) 3. småfågel (finns ännu färre, eftersom det går åt en hel del energi till att flyga, lägga ägg o.s.v.) 4. rovfågel (finns bara få eftersom det går åt mycket energi att jaga småfåglar m.m.).

– Från frågearkivet

 

april 29, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spermatogenes

Spermieproducerande celler. Bilden tagen av Nephron.
Spermieproducerande celler. Bilden tagen av Nephron.

Vilka böcker el avhandlingar kan jag läsa för att lära mig mer om hur spermier bildas och hur ägg bildas-hur sker kromosomframväxten innan dem är färdiga ägg och spermier. Är det från stamceller och hur överförs dna från mannen resp kvinnan till de outvecklade spermierna och äggen?

Svenska Wikipedia har inte så mycket information om spermatogenes (produktion av spermier) men det finns desto mer på engelska (http://en.wikipedia.org/wiki/Spermatogenesis), så det kan du alltid kolla på. Både äggceller och spermier produceras av specialiserade stamceller, och det är därifrån DNA’t kommer. Vanliga celler har två kopior av varje kromosom, men könsceller har bara en kopia. För att producera en haploid cell (en kopia) kopieras alla kromosomer en gång, men cellen delar sig två gånger. Om n är antalet kromosomer, ser det ut såhär under spermatogenes: från 2n (stamcell) -> 4n (kopierad) -> 2 x 2n (första celldelning) -> 4 x 1n (andra celldelning). Introduktionsböcker om cellbiologi eller genetik brukar ha en bra beskrivning av processen.

– Jessica Abbott

april 28, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur blir man av med spindlar?

Stor husspindel, Tegenaria atrica.
Stor husspindel, Tegenaria atrica.

Jag har hittat en massa stora spindlar i mitt garage. Vill ogärna dela garage med dem men vill heller inte ha ihjäl dem. Finns det något bra sätt att få dem att flytta utan ta till våld eller kemikalier?

Jag skulle säga att det är en omöjligt uppgift att enkelt bli av med dem när du har en lokal av den typen och med exempelvis staplade flyttkartonger eller annat som ger bra gömställen. Uppenbarligen finns det tillräckligt med mat, så det bästa sättet är kanske att se det positiva i att spindlarna håller efter allt annat som kryper in. Och så då och då städa undan det som ansamlas med tiden, inklusive döda spindlar.

– Sigvard Svensson

april 27, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ser en grodas inälvor ut?

En disskerad groda. Bilden tagen av Kirill Tsukanov.
En dissekerad groda. Bilden tagen av Kirill Tsukanov.

Jag skulle vilja veta vad inälvorna på en groda har för form och färg.

Det är nog inget speciellt med grodors inälvor, utseendet varierar naturligtvis med vilken inälva det är, hjärta, mage, lungor osv. Hos ormar är av naturliga skäl många inälvor rätt avlånga men något sådant kan man inte se hos grodor. Det mest spännande är att tarmen hosett grodyngel är bra mycket längre än hos den nybildade lilla grodan, tarmen blir alltså kortarevid övergången till landliv. Det har att göra med att grodyngel är växtätare medan fullbildade grodor är rovdjur. Färgen är i allmänhet rätt ljus på de arter jag sett.

– Jon Loman

 

april 24, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Risodlingar

En risodling i Yunnan, Kina. bilden tagen av CillanXC.
En risodling i Yunnan, Kina. bilden tagen av CillanXC.

Utarmar man jorden om man odlar ris hela tiden? jag har läst att man binder jorden när man planterar träd och buskar. Var planterar man dessa för man ser dom inte när man kollar på bilder på olika terrassodlingar. Vad kan man förvänta sig att det finns för växter,djur och insekter när man odlar ris i terrassodlingar?(utöver ris förstås)

Nästan all jordbruk utarmar jorden på sikt, om inte man tar till åtgärdar som gödsling. Terrassodling av ris är inget undantag. Dock är inte utarmning av jorden det störta problemet med risodling ur miljösynpunkt. Det är snarare erosion och utsläpp av metan (en växthusgas) som oroar mest. För att kunna motverka erosion kan man mycket riktigt plantera buskar och träd, mest längs med odlingarnas kanter (se bilden ovan). Wikipedia har även en del bilder på olika risodlingar där man ser att vissa har till och med ganska mycket övrig växtlighet (se http://en.wikipedia.org/wiki/Paddy_field). Risodlingar har faktiskt en relativt hög biodiversitet när bekämpningsmedel används sparsamt, speciellt av andra växter och insekter.

– Jessica Abbott

april 23, 2015

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför växer inte gråsuggorna?

Gråsuggan, Porcellio scaber. Bilden tagen av JMK.
Gråsuggan, Porcellio scaber. Bilden tagen av JMK.

Vi har ett gråsuggebo (har varit i kontakt med er tidigare ang om gråsuggor tål choklad) denna gång undrar vi varför bebisarna som vi har sett i vårt bo länge nu inte blir större?! Barnens funderingar har b la varit ”de kanske bara växer långsamt” ”de kanske äter för lite” ”de kanske inte gillar maten” Vad är er teori?

Det finns några tänkbara anledningar. Har ni haft gråsuggorna ute kan det ha varit för kallt för att de ska kunna växa snabbt. Det är även möjligt att maten som de har fått är inte optimal för tillväxt och därför tar det tid. Gråsuggor äter dött växtmaterial, men jag skulle tippa på att en del av deras näring kommer även från bakterier och svamp som växter på växtmaterialet. Är det för torrt i boet kanske det finns ganska lite baterier osv. En annan faktor är sättet som gråsuggor och andra kräftdjur växer på. Eftersom de har ett tjockt skal kan de inte växa kontinuerligt. Istället måste de ömsa skalet innan de kan bli större. Det är möjligt att era gråsuggor har bara inte hunnit ömsa sina skal än. Jag hittar inga specifika uppgifter om hur snabbt gråsuggor växer, men det verkar inte vara speciellt snabbt. Det tar ca. 15 månader innan de blir könsmogna, och de kan leva upp till 30 månader – dvs två och ett halvt år!

– Jessica Abbott

april 22, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gullök i svavelsyra

Olika sorts lök. Bilden tagen av Colin.
Olika sorts lök. Bilden tagen av Colin.

Jag håller just nu på med mitt gymnasiearbete, och jag har stött på ett problem. Min experimentella del i arbetet går ut på att jag gjort flera lösningar med svavelsyra med pH 5 och tillsatt olika mängder av kalciumoxid, natriumbikarbonat och vätekarbonat för att buffra mot försurningen, jag har även gjort några blanka prover med endast svavelsyran och några med vatten. I dessa har jag även odlat gul lök för att se hur bra löken växer i de olika lösningarna och som resultat har jag fått fram att den växer bäst i den rena svavelsyran. Min fråga är varför? jag förstår inte hur en lök som trivs i alkalisk mark växer bättre i svavelsyra än i vatten. Jag tog även pH på lösningarna efter 7 dagar och nästan alla lösningar hade fått ett pH-värde som närmade sig 5.8. är Vad i löken gör detta, eftersom den trivs i alkalisk mark så borde den väl inte själv buffra mot ett pH 5.8?

Det finns ett par olika möjliga förklaringar. Har man ganska få prover som man jämför är det möjligt att skillnaderna i tillväxt beror mest på slumpen (t.ex. genetiska skillnader mellan lökarna i hur snabbt de kan växa). Det är även möjligt att svagt svavelsyra kan faktiskt vara bra för löken. Det är nämligen svavelföreningar i löken som gör att det sticker i ögonen när man skär lök. När det gäller pH-värdena fick jag fram information på nätet att lök trivs bäst i pH mellan 5,5 och 6,5. I så fall är det inte konstigt att lösningarna får en liknande pH.

– Jessica Abbott

april 21, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snittade tulpaner

Tulpaner. Bilden tagen av John O'Neill.
Tulpaner. Bilden tagen av John O’Neill.

Jag har fått veta och själv upplevt att det fungerar att snittade tulpaner håller längre om man med en nål gör ett litet hål i stjälken strax under blomman/knoppen och sedan sätter i kallt vatten med 1/3 kolsyrat vatten. Hur kan det fungera?

Jag är ingen växtbiolog men kan försöka svara. När man snittar en blomma kommer det oftast ut sav från snittet, och när saven torkar ut kan det täppa igen kärlen i stjälken. Händer detta har blomman svårt att få upp vatten. Att antingen snitta på nytt när blomman ska in i vasen, alternativt att göra ett hål med en nål, undviker man problemet. Varför just kolsyrat vatten skulle vara bra är lite svårare, tycker jag. Tulpaner trivs bäst i neutral pH, så att addera kolsyrat vatten (som har högre pH) skulle kunna vara bra ifall kranvattnet har lite för hög pH. Ett annat alternativ är att detta ökar vattenflödet upp till blomman. Blommor suger upp vatten med hjälp av osmos, så det är möjligt att svagt basiskt vatten sugs upp bättre.

– Jessica Abbott.

april 20, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Elektriska ålar

Den elektriska ålen, Electrophorus electricus. Bilden tagen av Stevenj.
Den elektriska ålen, Electrophorus electricus. Bilden tagen av Stevenj.

Hur alstrar den elektriska ålen sin spänning?

Den elektriska ålen, som egentligen inte är en ål utan ingår i familjen knivfiskar. I princip så använder ’ålen’ hela svansen för att ’bygga’ upp spänningen, där finns celler som bygger upp en aktions-, eller membranpotential, genom att pumpa joner åt olika håll. Spänningen lagras sedan i kringliggande elektrolytceller, som fungerar ungefär som kondensatorer, i stjärten. Man kan see hela ’ålen’ som ett batteri med plus polen i svansen och minus i huvudet (om jag minns rätt). Sedan kan ålen ladda ur elektrolytcellerna som den känner för och skicka spännings stötar på 70 till 100 V mer eller mindre kontinuerligt. Ju större ålen är desto kraftigare laddningar kan den åstadkomma och ’fullvuxna’ (upp till 2 m) kan utlösa enstaka stötar på runt 600 V, vilket är tillräckligt för att döda en häst, på nära håll. Man vet att ålen använder stötarna till att jaga (ungefär som elfiske), orientera och kanske även kommunicera med. Dock finns det en del fakta som man inte har kommit fram till ännu, huvudsakligen hur andra ålar påverkas av stötarna. Man har sett att i vissa sammanhang så kan spänningen användas för att driva bort andra ålar, som t.ex. vid konkurrens om revir eller föda, då verkar det som om andra ålar påverkas. Medan när ålarna parar sig så har man mätt upp mycket kraftiga spänningar, utsända från bägge könen utan att den andra verkar ta någon skada. Jag har inte hittat några data på vilka strömstyrkor som ålarna använder och om de kan reglera dessa också… så här finns lite att undersöka fortfarande.

 

april 17, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekologism

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Jag och en grupp på tre skall skriva om ideologin ekologism. Vi vill veta allt som är värt att veta om ekologismen.

Eftersom inte hört talas om det idelogiska begreppet ekologism förrut, blev jag nyfiken och så gav jag mig ut på nätet och hittade lite grand, men jag skulle tro att ni redan har tänkt samma tanke. Även om det kan finnas några här som kan sympatisera med en del av Ekologisternas tämligen reaktionära tankesätt, så har vi faktiskt ingenting med varandra att göra. På ekologi studerar vi ännu så länge endast ekologin ur den vetenskapliga aspekten.

– Från frågearkivet

 

april 16, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg