Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Evolutionstakten hos olika arter

Brunråtta, Rattus norvegicus.
Brunråtta, Rattus norvegicus.

Jag funderar på människans evolution jämfört med, exempelvis, råttor. Säg att råttor på 30 år hinner med 30 nya generationer och människan en. Borde inte råttornas anpassning/evolution gå mycket snabbare och därmed gett dem ett ”övertag” gentemot människa? Varför är, exempelvis, råttor inte intelligentare än människor och försöker utrota oss istf tvärt om?

Det är helt korrekt att kortare generationstid ger snabbare evolution, så på så sätt har råttorna ett ’övertag’. Å andra sidan är evolutionen en process utan ett givet slutmål. Det är inte alltid som intelligens medför högre överlevnad eller fler avkomma. En större hjärna kostar dyrbar energi och tar tid att utveckla (dvs längre generationstid!). Råttor är antagligen precis så intelligenta de behöver vara för att leva att bra råttliv. Om man i stället vänder på frågan kan det vara svårt att förklara varför vi människor råkade bli så intelligenta som vi blev. Vi har en stor hjärna som slukar massor med energi och medför riskabla födslar, både för moder och barn. Vi kan idag se fördelarna med vår otroliga anpassningsförmåga och snabba kulturella utveckling, men exakt vad som drev på utvecklingen från början är svårare att säga. Var det kommunikationsförmåga, social förmåga, planeringsförmåga, förmåga att hantera och tillverka verktyg eller allmän anpassningsförmåga till nya miljöer som var den avgörande egenskapen? Eller var det bara förmågan att attrahera en partner? (intelligens kan vara sexigt!) Eller allt på en gång? Det finns många teorier men inget definitivt svar. Än.

– Jörgen Ripa

 

maj 26, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bålgeting

Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.

Vad är det för stort som flög in i mitt sovrum nyss.Ca 5cm med ett gult ”ansikte”

Det är en bålgeting som visas på den inskickade bilden.

– Jörgen Ripa

Du kan även läsa svar på tidigare frågor om bålgetingar här och här.

– Jessica Abbott

 

maj 25, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skensmultron

Skensmultron, Potentilla indica. Bilden skickades in av Mattias.
Skensmultron, Potentilla indica. Bilden skickades in av Mattias.

Köpte frön till svarta jordgubbar på nätet förra året. Nu var det inte svarta jordgubbar jag fick utan bären är röda och smaklösa, och storleken är ungefär som smultron. Plantan ser ut ungefär som smultron, fast blommorna är gula. Vad är det för något jag fått?

Ser ut som skensmultron, Potentilla indica (eller Duchesnea indica). Odlas väl mest som prydnadsväxt. Hittas ibland förvildad. Du hittar mer information om du googlar på skensmultron.

– Stefan Andersson

Är inte helt säker eftersom man inte ser så mycket av bladen på bilden, men jag tror det är skensmultron, Potentilla indica. Denna art ser man ibland odlad som prydnadsväxt då ”smultronen” är rätt dekorativa.

– Torbjörn Tyler

 

maj 22, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Humleblomster

Humleblmoster, Geum rivale. Bilden tagen av Meneerke Bloem.
Humleblmoster, Geum rivale. Bilden tagen av Meneerke Bloem.

Jag behöver hjälp med att hitta namnet på en planta. Jag har kollat i floraböcker och goooglat men har inte kommit fram till något.

Ser ut som humleblomster, Geum rivale.

– Torbjörn Tyler

Ser ut som humleblomster Geum rivale. Liknar dess nära släkting nejlikrot G. urbanum men bladens ändflikar är lite för runda för att vara denna art.

– Stefan Andersson.

 

maj 21, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stannar ekorrmannan i boet?

Ekorren, Sciurus vulgaris.
Ekorren, Sciurus vulgaris.

Jag undrar om ekorrmamman stannar i boet, alltså inte går därifrån när hon fått ungar. Isåfall hur länge?

Har försökt hitta uppgifter om detta i litteraturen, bland annat hos Sven Nilsson, 1820, som annars brukar ha fullt med iakttagelser av denna typ, men inte funnit någon uppgift om hur länge honan stannar i boet efter födseln. Men eftersom ungarna föds outvecklade, och tar 7 veckor på sig innan de äter fast föda, antar jag att honan måste ut och proviantera tämligen snart efter att ungarna fötts.

– Lars Lundqvist

 

maj 20, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skadad skata?

Skata, Pica pica. Bilden tagen av Pierre-Selim.
Skata, Pica pica. Bilden tagen av Pierre-Selim.

Härom kvällen såg jag en skata sitta högt upp i ett träd. Undrade först vad det var, man såg inte huvudet det var ihopburrat mot kroppen.Stjärten rörde sig lite, som för att hålla balansen. Den satt där som en boll, den hade burrat upp sig. Såg konstigt ut. Tror den vsr skadad. Vad tror du?

Det finns åtminstone två rimliga förklaringar. 1) Fågeln hade satt sig på sin nattkvist, helt enkelt för att sova. Många fåglar kurar ihop sig just på detta sätt när de sover. Att de formar sig som en boll ger dem maximal isolering mot nattkylan. 2) Fågeln kan ha varit sjuk, eller kanske skadad, som frågeställaren föreslår. Det som talar för det senare är möjligen att fågeln verkar ha suttit ganska öppet. Fåglar som bara skall sova brukar hålla sig gömda för att inte utsätta sig vare sig för kylande vind eller rovdjursögon.

– Åke Lindström

 

maj 19, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hårmyggslarver

Hårmyggslarver i snön? Bilden skickades in av Markus Örnberg.
Hårmyggslarver i snön? Bilden skickades in av Markus Örnberg.

Vad är det här, och varför har det blivit så? Det var fulla våran gräsmatta i isen. Vi bor i Obbola utanför Umeå.

Jag frågade en medarbetare vid Biologiska museet, Rune Bygebjerg, och han var lite osäker på vad för slags larver det är, men han misstänker att det är hårmyggs-larver. Hårmyggor, familjen Bibionidae, är oftast mörka, kraftiga, fluglika myggor. Larverna lever i grästäckta marker och äter döda växter eller ibland levande gräsrötter. De är kända för att uppträda i stora mängder, 100 – 200, tillsammans, men varför de i detta fall har sökt sig upp på ytan av snön är svårt att veta. Kanske har det uppstått syrebrist under den smältande snön, så att larverna varit tvungna att söka sig upp till ytan. Där är också andra, vita maskar på bilden. Dessa kan vara rundmaskar, nematoder, som kanske också har sökt sig upp till ytan av samma anledning som larverna. Dessutom finns det minst tre daggmaskar, mycket bleka, i bilden. Även förekomsten av dessa kan ju tänkas bero på att vatten trängt ner i marken.

– Lars Lundqvist

 

maj 18, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har bajsat?

Ekorrspillning.
Ekorrspillning.

Chansar på att du kan hjälpa oss med vad det är för djur som besöker oss på nätterna? Detta är utomhus i en hörna vid entrén de är en tredjedel av ett russin till storleken och kollar man i spillningen så av vår bedömning verkar det vara en växtätare?

”Gnagarspillning brukar väl i allmänhet vara avlång, i alla fall allt jag sett genom åren? Grävlingsspillning kan väl ha den här formen om jag minns rätt, men dessa är nog för små. Ändå tycker jag de känns bekanta … De igelkottskitar jag brukar se hemmaikring är avlånga och oregelbundna, lite som räv-dito i formen.”

– Sigvard Svensson

”Tittar man i gamla hederliga Spårboken av Bang & Dahlstöm är ekorre det enda möjliga. Jag hittar dock inga vettiga bilder på nätet. Sen är ju fråga varför denna ekorre (?) väljer att göra vid entrén på natten.”

– Olle Anderbrant

 

maj 15, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem väljer boplatsen?

Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.
Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.

Om vi tänker oss ’vanliga’ småfåglar , hanen hittar ett revir och försöker locka dit en hona (hanen väljer boplats). Jag har för mig att gräsänder gör tvärt om, honan väljer boplats och hanen följer efter (honan väljer). Arenaspelande fåglar har sedan generationer en spelplats och honan väljer boplats efter parning.

Men hur gör partnertrogna fåglar typ svan? Hur väljer de boplats? är det honan som väljer och hanen försvarar? eller är det hanen som väljer och honan ska godkänna platsen?

Jag har länge funderat på denna fråga, jag har följt ett svanpar vid en sjö i många år. Jag är helt säker på att det är samma par som kommer tillbaka till viken, de tittar alltid på sitt gamla bo och bygger sedan ett nytt intill. Kan det tänkas att en av parterna, ( honan eller hanen?) är född vid sjön och följer sedan sina föräldrar tillbaka nästa år. Denne ungfågel hittar sedan en partner i tex Tåkern dit den följer andra svanar som passerar sjön eftersom den är bortstött av föräldrarna som häckar igen. Om gräsanden stämmer borde även svanen vara så, att honan väljer boplats och hanen följer efter? Vet du? Jag har inte lyckats hittat ngn bra artiklar eller info i litteraturen eller på nätet.

I en uppslagsbok (Cramp 1977: Birds of the Western Palearctic) står följande (översatt av mig):

”Båda könen bygger boet. Hanen bestämmer ibland plats och initierar bygget genom att förse honan med bomaterial, som hon bygger med.”

Ordet ”ibland” ger ju stor osäkerhet här, eftersom det är oklart om det är honan i de andra fallen, eller om man sällan vet.

– Åke Lindström

 

maj 13, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Pestskråp

Pestskråp, Petasites hybridus. Bilden tagen av Javier Martin.
Pestskråp, Petasites hybridus. Bilden tagen av Javier Martin.

Jag hittade massor av dessa blommor ganska nära sjön Tisken i Falun 27/4, vad är det för växt?

Detta är pestskråp (Petasites hybridus), en gammal läkeväxt som förvildats på många ställen i Sverige. På sommaren kommer blad som kan bli meterstora. Googla ’pestskråp’ och ’virtuella floran’ så kan du läsa mer om arten.

– Stefan Andersson

Pestskråp, Petasites hybridus. En gammal medicinalväxt som odlades under medeltiden och sedan spridit sig ut i naturen.

– Torbjörn Tyler

 

maj 12, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg