En tolkning av hur världen kunde se ut under mesozoikum. Bilden av Gerhard Boeggemann.
Hur såg växtligheten ut då diosaurierna levde?
Man kan inte veta riktigt säkert hur växtligheten såg ut då dinosaurierna levde, men man tror att den dominerades av ormbuksväxter. Dessa ormbunkar (och liknande) kunde bli mycket större och högre då än vad de kan idag, så man tror att det fanns imponerande ormbuksskogar, lika de skogar som finns idag. Det fanns nog inte många växter som blommade med vackra, färgglada kronblad, utan det var nog mest grönt. I vattnet fanns det troligtvis också mycket alger av olika slag som betades av dinosaurier. Många av ormbunksväxterna bröts aldrig ner utan packades i jorden när de dog. Dessa omvandlades under årmiljonernas gång till olja och kol, vilket vi gräver upp idag och utvinner energi ur.
Vanlig geting, Vespula vulgaris. Bild tagen av Frank Hornig.
Jag har läst att getingars larver äter insekter som vuxna getingar tuggat till dem, stämmer det? Isåfall, äter de vuxna getingarna samma sak?
Jo du har helt rätt i att getingarnas larver föds upp på tuggade insekter eller larver, till största delen. Den allra första tiden så får de nektar dock, som arbetarna samlar in. Vuxna getingar behöver inte särskilt mycket föda, endast lite kolhydrater för att försörja flymusklerna med energi, dessa får de genom att larverna producerar en sockerhaltig saliv som de vuxna slickar i sig i utbyte mot maten. Ibland landar de och slickar i sig nektar från blommor också. De getingar som vi ser på sensommaren är ’arbetslösa’ (alla larver är utflugna) arbetargetingar vilka i princip endast är ute efter socker och söt frukt, i väntan på kylan då dom dör.
Hur fungerar stadens ekosystem (allmänt)? Vad utmärker det? vad inngår i systemet? Hur kan jag göra för att på ett lätt sätt undersöka olika fakta om stadens ekosystem?
Vad man huvudsakligen kan säga om stadens ekosystem är att det är helt beroende av människans skötsel, dvs att vi ser till att parkerna hålls i skick, dränering och gödlsling sköts och att eventuella vattendrag hålls öppna. Om vi slutade skulle det naturligtvis finnas liv här men ekosystemet skulle förandras, troligtvis ganska drastiskt. Så människa är definitivt en nyckelart i stadens ekosystem. Enligt min syn på ekosystem så är stadens inte naturligt, här går åsikterna i sär även mellan ekologer, men jag undrar vilka aspekter som du undrar över i stadsekosystemet. Fram till dess så kan jag nog bara säga att ekosystemet fungerar som de flesta andra ekosystem (men med vår hjälp) och att du kan söka på ekosystem i vår sökfunktion för att få reda på mer om det.
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Vad är det som avgör kullstorleken för en småfågel från år till år. Varför ökar kullarna kraftigt under några år för att sedan minska igen? Då vi har talat om talgoxen har denna fråga kommit upp.
Kul fråga tycker jag. Jag blir dock lite fundersam när du säger att kullstorlekarna ökar och minskar mycket och jag undrar om du menar antalet lagda ägg, vilket ju är kullstorleken… eller överlevande ungar. I vilket fall som helst så styrs kullstorleken huvudsakligen av födotillgången, vilken i sin tur kan styras av hur vintern har varit och hur våren är.. dvs tidig varm vår eller lång kall vinter. För talgoxe så är kullstorleken relativt konstant den kan variera med ett eller två ägg mellan åren (men inte mycket mer än så), är det gott talgoxar som häckar så lägger varje hona något färre ägg, de verkar kunna känna av födotillgången och konkurensen om föda och därefter anpassa kullen. Hur det sedan går för ungarna beror också på födotillgången, blir det kallt och regnigt under en längre period efter kläckningen så kommer många ungar att dö. Det beror då huvudsakligen på att larverna som talgoxarna matar sina ungar med inte kläcker i tid… eftersom larvernas utveckling är temperatur styrd. Har man däremot en varm vår så kommer det att finnas gott om föda för fåglarna och de flesta ungarna kommer att överleva. De senaste 20-25 åren så tenderar talgoxarna att starta sin äggläggning tidigare och tidigare för varje år, vilket kan öka risken för en missmatchning med larverna. En sak som jag bör säga är att kullstorlekarna minskar med tiden på året, alltså en hona som börjar lägga senare på våren kommer också att lägga en mindre kull. Därför är det ju viktigt att man är ute ungefär vid samma tidpunkt varje år om man skall se hur stora kullarna är. Om en häckning skulle misslyckas av någon anledning så lägger honorna ofta en andrakull vilken också är mindre än den första.
Hur förklara människans njutning av musik,jag menar ur ett evolutionärt synsätt? Jag är djupt imponerad av Richard Dawkins teorier jag undrar vad ni anser? Är hans böcker tex River Out of Eden allmänt accepterade av biologer?
Att förklara människans njutning av musik är inte lätt. Det finns många olika bud om varför vi gillar musik, och ett av dem är att musiken återspeglar rytmen av vår moders hjärtslag som vi hörde dygnet runt under den tid vi låg i mammas mage. När man sen hör denna taktfasta rytm igen känner man sig lugn och njuter. Om detta är sanningen vet jag inte, men själv tycker jag att det är en rimlig förklaring. Angående Richard Dawkins kan jag säga att många biologer (inkl. jag själv) med nöje läser hans böcker även om alla inte delar hans teorier fullt ut.
Röd skogsmyra, Formica rufa. Bilden tagen av Richard Bartz.
Under en fikapaus ute i skogen igår kom följande fråga upp: Finns det flest myggor eller myror i landet? Just där, just då, var det definitivt fler myror, men om man tänker sig hela landet och t.ex. slutet av juli? Vi höll på myggor, men är det någon som vet?
Jag vet egentligen inte men skulle satsa på myror. De finns verkligen överallt, men myggor finns bara på vissa platser och under vissa tider.
– Jessica Abbott
Räknas mygglarver? Jag tippar på en mycket högre dödlighet bland mygglarver än myrlarver. Alltså kan det rent hypotetiskt finnas fler mygglarver än myror men fler myror än vuxna myggor.
– Jörgen Ripa
Jag skulle sätta en slant på myror. E. O. Wilson skriver i Journal of Animal Ecology (1987), 56, 1-9:
”Many ant species are fabled for their high population densities, huge nuptial swarms, and hence large effective breeding sizes (Wilson 1971; Brian 1983). Ant faunas as a whole are extremely dense in comparison with those of other animals, including other insects. In rain forest near Manaus, Brazil, they make up about one-fifth of the total animal biomass (Fittkau & Klinge 1973). This proportion is probably close to that prevailing in most other tropical and warm-temperate habitats, from deserts to forests of every kind with the exception of montane cloud forests. In the Amazonian forests of Brazil and Peru, ants are by far the most abundant insect group, exceeding beetles, lepidopterans, and other comparably ranked taxa considered individually (Erwin 1983 & personal communication).”
Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Hur påverkas igelkotten av all miljöförstöring?
Igelkotten är ett av de djur som funnits längst på vår jord vilket säger ett och annat om djuret. För att överleva alla förändringar och svängningar som inträffat i jordens historia så länge som igelkotten funnits måste den vara extremt bra på att anpassa sig till nya förhållanden. Utan att veta exakt vågar jag därför påstå att igelkottarna inte drabbas särskilt hårt av miljöförstöringen (mer än om maskar och dyl. som den äter drabbas, givetvis). Biltrafiken innebär dock ett desto större problem för igelkottarna som lätt faller offer för ouppmärksamma förare.
Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.
Varför finns det kvicksilver i våra insjö-fiskar?
Idag anväder man inte kvicksilver, utom i tandfyllningar och i vissa batterier, i någon större omfattning men förr dvs under 60-70 talet så var det inte helt ovanligt. Just nu kommer jag inte på något bra exempel men det kan du nog hitta någonstans i literaturen. En del av det som når vattendragen idag kommer från läckage från soptippar. Anledningen till att det finns kvar i sjöarna är att det i princip inte bryts ner i naturen. I stället så lagras det in i växter och djur. Till skillnad från tex näringsämnen och energi vilket förloras mellan varje steg i näringskedjan (dvs från producenter, till primär och sekundärkonsumenter) så ackumuleras miljögifter som kvicksilver och andra tungmetaller, liksom PCB och DDT tillsammans med många andra. Det betyder att effekterna av kvicksilver inte behöver vara så stora för mindre organismer som zooplankton och kräftdjur, medan för fiskarna, framförallt de större rovfiskarna så kan det få drastiska effekter. Fiskarna har egentligen inga sätt att göra sig av med kvicksilver, även om det finns vissa studier som visar att honorna kan lämna lite till rommen (äggen) och att dessa ofta har något lägre halter än hanarna. Så om det kontinuerligt tillförs, eller finns kvicksilver i vattnet så kommer koncentrationen att succesivt höjas i fiskarna också. Giftverkningarna av kvicksilver har jag inte helt uppdaterade men om jag mins rätt så angriper det nervsystemet vilket gör att fiskarna till slut får problem att koordinera sig och till slut inte fixar att simma så bra.
Jag och min vännina satt och diskuterade och på något sätt så kom vi att prata om cellandningen. Här kom vi att bli lite oeniga. Vi visste båda att alla enkla sockerarter har den kemiska formeln C6H12O6 men våra åsikter kring vilka sockerarter som faktiskt ”deltagar” i cellandningen skiftade. Vi fråga är nu: är det bara druvsocker eller glukos som kan delataga i cellandingen eller kan de andra monosackariderna också ingå i processen?
Andra sockerarter kan ingå om de förvandlas till glukos först. Det brukar ske i levern.
Kommentarer