Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Är snigelgift med järnfosfat giftigt för igelkottar?
Nej, det verkar det inte vara. Järnfosfat kan konsumeras av däggdjur och därmed uppfylla kroppens järnbehov. Järnjoner kan dock vara giftiga i för stora mängder. För människor blir järn toxisk om man får i sig mer än 10–20 mg per kilo kroppsvikt. Så länge igelkottarna inte äter upp en massa ren järnfosfat borde de klara sig fint.
– Jessica Abbott
Jag har fått tag på ett par örhängen gjorda av tänder av något djur jag inte vet, men gärna vill få reda på. Jag vet inte om det framgår av bilderna, men det är v-formade sprickor på vardera tand som slutar ungefär där det ser ut som att roten börjar. Jag skulle tro att det är ett djur som finns i trakterna kring Grönland, då örhängena är därifrån.
Tanden på den inskickade bilden ser ut att vara framtanden från en ren. Jag får tacka mina kollegor på Laurier University i Kanada för identifieringen.
– Jessica Abbott
Hur ligger det egentligen till med släktskapet mellan Kondorer och Kalkoner, förutom näbben så har de ju t.ex likadana huvuden osv. Finns det nåt känt släktskap?
Moderna fåglar grenade upp sig för ca 120 miljoner år sedan, då strutsar och andra flygoförmögna fåglar skiljde ut sig från resten av nu levande arter. Nästa delning i fågelträdet hände för ca 100 miljoner år sedan då anfadrar / mödrar till änder, svanar, gäss och hönsfåglar (inklusive kalkon) bildade en egen gren skiljd från den släktlinje som gav upphov till alla andra arter (rovfåglar, gamar, kondorer, vadare, tättingar, etc). Kondorer tillhör gruppen ”nya världens gamar” som trots att de liknar gamar som finns i Europa, Afrika och Asien endast är avlägset besläktade med dessa. Likheterna mellan kalkoner och kondorer/gamar har därför inget med släktskap att göra eftersom de utvecklats längs olika evolutionära linjer i 100 miljoner. Likheterna kan därför tolkas som en evolutionär nyck, en tillfällighet som har andra förklaringar. Att gamar/kondorer utvecklats till att sakna fjädrar på hals och huvud har troligen med deras ekologi att göra, en anpassning till att inte kladda ner sig när de rotar med huvudet i ruttna kadaver. Kalkonens fjäderlösa och färggranna huvudteckning är däremot troligare ett resultat av så kallad sexuell selektion, en process som som ofta ger upphov till artspecifika särdrag som kan te sig väldigt märkliga (t ex. påfågelns pråliga stjärtfjädrar). Av någon anledning föredrog ur-kalkonhönor ur-kalkontuppar som hade fjäderlösa och färggranna huvudteckningar, och efter generationer av selektion har detta lett fram till kalkoner av dagens utseende.
– Staffan Bensch
Vad menas med kolets kretslopp?
Min gissning är att du undrar över det organiska kolets kretslopp, i princip så drivs det runt av att växterna kan utnyttja koldioxiden (och till viss del kol genom rötterna också) i luften och omvandla det till, socker, stärkelse och cellulousa (vilket är en specialform av stärkelse)vilket utgör huvudelen i cellväggarna på växter och är nödvändigt för att de skall kunna växa. De betande djuren får i sig kol genom att äta växter och rovdjuren genom att äta betare, alla djur behöver kol till förbränning, fett och tillväxt. När en organism dör så, tar nedbrytarna hand om kolet och gör det tillgängligt för växterna (dvs det kolet som kallas organiskt matrial i jorden). Under hela processen så frigörs kol, som koldioxid, till luften genom andning (biprodukt vid förbränningen i alla orgnismer) dessutom frigörs kol genom avföringen.
– Från frågearkivet
Har hört att det ska finnas uppbyggda ekosystem i stor skala, typ ekosystem på burk. Har du förslag på hur jag ska hitta var dessa finns och vilken forskning som är förknippad med uppbyggnaden av ekosystemet?
Det största slutet ekosystem är Biosphere2 i Arizona. Det byggdes mellan 1987 och 1991, och har haft två stycken uppdrag där ett team med forskare försökte vara självförsörjande i två år. Det lyckades inte särskilt bra, eftersom det var svårt att hålla en stabil ekologisk jämvikt inne i byggnaden. Idag är Biosphere2 ett forsknings- och utbildningscentrum. Du kan läsa mer om det på deras hemsida (http://b2science.org/) eller på Wikipedia (http://en.wikipedia.org/wiki/Biosphere_2).
Tidigare frågor om slutna ekosystem hittar du även här, här, och här.
– Jessica Abbott
Vi plockade in jord och lera och tittade på i mikroskop på förskolan. Längst ner i en växts rot såg vi en liten liten mask, den gick knappt att se med blotta ögat. Kan ni hjälpa oss att berätta mer om masken vi hittat?
Om det är hemskt liten, segmenterad och vit är det nog en småringsmark (http://sv.wikipedia.org/wiki/Småringmaskar). Om den är ändå mindra, och mer ofärgad, och utan segment, är det nog en rundmask (nematod) (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rundmaskar). Båda är mycket vanliga i jord. Om masken var i roten, eller fast i roten, är det nog troligast att det var en växtpatogen nematod. Småringmaskarna är detrivorer (nedbrytare), medan runmaskarna är rovdjur på bakterier (minst) svamp (medium), växter (stora) eller på andra nematoder (jättestora).
– Johannes Rousk
Har en citrusplanta; troligen lime. Den sköt nya skott förra våren men de liknade inte blad och stam som på huvudplantan. Dessutom har de nya skotten taggar. Är det frågan om inympning?
Om det är en köpt uppstammad planta så kan det säkert tänkas att den är ympad och att det är ympunderlaget som nu skjuter skott, men jag vet för lite om citrusar och deras bladvariation inom och mellan arter för att vilja säga något definitivt.
– Torbjörn Tyler
Ja, det är säkert fråga om inympning där grundstammen börjar bilda egna skott. Om du googlar på ”citrus” och ”grafting” får du massor av träffar. Vill du veta vilka arter eller sorter som bildar de olika skotten på bilden bör du kontakta en plantskola eller någon botanisk trädgård.
– Stefan Andersson
Kan du berätta lite om växthus effekten?
Växthuseffekten är ett komplicerat problem och forskarna är inte överens om vad det egentligen är som händer och varför. Som bakgrund kan dock sägas att växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Tack vare gaser som t.ex. koldioxid och vattenånga strålar det inte ut lika mycket värme som tillförs jorden från solen och på så sätt får vi den behagliga (?) temperatur vi har. Denna process uppnår ett jämviktsläge där jordmedeltemperaturen inte förändras speciellt mycket. Tittar man på avlagringar och växtföljder kan man dock se vissa temperaturhöjningar och -sänkningar under årtusendena, men idag tror man att temperaturförändringarna går fortare än ”naturligt” och att detta beror på människans ökade utsläpp. Freoner och metangas är betydligt värre växthusgaser än t.ex. koldioxid, men uppträder inte i lika stora mängder än…. Skulle dessa öka (vilket de gör p.g.a. mänsklig aktivitet) blir problemet allvarligare och allvarligare!
– Från frågearkivet
Denna fråga har näst intill splittrat vänskapen mellan några av mina vänner. Det är en klassisk fråga som kan förklaras som ”onödigt att vet och splittrar vänskap´´. Hur som helst så lyder frågan: Vem skulle vinna om dom slogs, en människa eller en varg? Jag kan förstå att ni ofta får många liknande frågor, men tänkte att det kunde vara intressant att höra en biologs åsikt.
Beror väl på vad som är tillåtet i vapenväg, men om det ska vara en strid med bara tassar händer och tänder så skulle jag hålla på vargen. Snabbare och bättre balans.
– Bodil Enoksson
Håller med Bodil. Människans farligaste vapen är att sparka och knäa. Men jag tror aldrig hon skulle hinna komma åt. I alla fall inte om striden börjar på lika villkor och vi inte talar om ett överfall. Och inte ens då.
– Jon Loman
Vad har GMO (Genetiskt modifierad organismer) och göra med AI (Artificiell intelligens) alltså hur hänger de ihop?
Egentligen har de inget speciellt gemensamt, annat än att de blir till genom människans ingripan. Genetiskt modifierade organismer har man på ett målmedvetet sätt förändrat arvsmassan i, så att de får de egenskaper man vill ha. Detta sker oftast genom olika sorters genteknik. Artificiell intelligens betyder en skapad intelligens. Bara levande varelser kan vara GMO per definition, eftersom de måste ha en arvsmassa som man kan förändra. En artificiell intelligens behöver däremot inte vara levande, den kan t.ex. vara ett datorprogramm eller en robot.
– Jessica Abbott
Kommentarer