Fråga en Biolog

Poppelsvärmare

Jag fotograferade en jättestor fjäril som satt på vår husvägg i somras. Cirka 6 cm från huvud till stjärt.

Fjärilen på bilden som du skickade med din fråga måste vara en Poppelsvärmare, de är ganska så variabla i sin teckning men det är i allmänhet inte något problem att se vad det är för art. Teckningen skiljer sig mellan könen. Nu minns jag inte i detalj var/hur det skiljer sig åt, det är något som du kan kika på själv då det säkert finns litteratur på biblioteket. Poppelsvärmaren är väl ganska så allmänt förekommande i vart fall i södra och mellersta Sverige. Att man inte ser den så ofta beror på dess nattliga vanor. Den är alltså aktiv på natten och suger nektar.

– Från frågearkivet

juni 25, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jätteslide

Vad är detta för någon växt? Är den användningsbar?

Ser ut som jätteslide (Fallopia sachalinensis). Odlas som prydnadsväxt men hittas ibland förvildad på kulturpåverkad mark. Bildar stora, ogenomträngliga bestånd.

– Stefan Andersson

juni 24, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Videsvärmare

Fotograferade bifogad flygfä i Blekinge/Nättraby vd havet. Vi har många Ekoxar här men detta är definitivt något annat. Det är ca 5 cm som det sitter på bilden med ihopslagna vingar. Det var en rosaröd färg under när vingen spändes ut en kort stund.

Det är en videsvärmare.

– Dan-E. Nilsson

Videsvärmare är en stor fjäril (vingspann på 7-9 cm) som lever i lövskog (blandskog) och i öppen mark. Den är nattaktiv, men äter ingenting som vuxen. Därför lever de vuxna fjärilarna i bara 3-5 dagar.

– Jessica Abbott

juni 23, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan sniglar höra?

Parksnäcka, Cepaea nemoralis. Bilden tagen av Michael Gäbler.

Har sniglar/snäckor öron? Om inte kan de höra på något annat sätt?

Vad jag känner till kan sniglar/snäckor inte höra, och de har inga öron.

– Johan Hollander

Fast de kan säkert känna vibrationer genom substratet, eller?

– Jessica Abbott

Det skulle jag tro, framförallt akvatiska arter.

– Johan Hollander

Vad ska de med den information de kan få via vibrationer i marken, de hinner ju ändå inte flytta sig? Man ser inte att till exempel sniglar reagerar när man närmar sig. Snäckor drar ihop sig in i huset, men de kan ju reagera på synintryck. Min gissning är att mollusker ”hör” jäkligt illa, men det är bara en gissning.

– Lars Lundqvist

Nej det finns inget hörselsinne hos snäckor eller sniglar. Alla blötdjur även bläckfiskar saknar hörsel. Däremot har de luktsinne, känsel och viss synförmåga. Till känselsinnet kan man räkna vibrationssinne, men som Lasse påpekar antyder beteendet att det inte är speciellt välutvecklat. Däremot har bläckfiskar ett sinne för att känna av vattenströmmar runt kroppen och detta sinne liknar mycket det som fiskar har och som vårt hörselsinne har utvecklats från.

– Dan-E. Nilsson

juni 22, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skata och fladdermus

Skata, Pica pica. Bilden tagen av Pierre-Selim.

I går såg vi något i vår trädgård som vi aldrig varit med om förut. Det var en skata som hade anfallit en fladdermus och satt och pickade mycket hårt på den med sin näbb. När skatan flög iväg, var fladdermusen svårt skadad med bl.a. en bruten vinge och väldigt medtagen. Är det något som ni hört talas om förut? Och varför gör en skata på det viset? Visserligen är de väl konkurrenter om maten, men så här års finns ju gott om insekter mm… Eller ville den äta upp fladdermusen? Skator är ju allätare… Sägas ska att vi bor i Luxemburg, ifall det kan spela någon roll…

Jag skulle gissa att skatan såg fladdermusen som en måltid. Kan skatan ha blivit skrämd när frågeställaren dök upp och därför gett sig av? Frågan är ju hur den fått tag i fladdermusen. Dessa kommer ju först fram i skymningen då väl en ordentlig skata dragit sig tillbaka. Katter kan ju ta fladermöss, t.ex. genom att lurpassa utan för dagkvarteret, men jag skulle inte tro att skater gör så.

– Bodil Enoksson

En del fladdermöss blir ju aktiva innan skatorna lagt sig. Dessutom flyger en del arter regelmässigt dagtid, framförallt på hösten men även på våren och försommaren, det har jag egen erfarenhet av. Så jag tror som Bodil att det nog handlade om mat, men det var nog inget lättfångat byte?

– Sigvard Svensson

Sjuk fladdermus?

– Lars Lundqvist

Eller skadad på annat sätt, kanske en katt som släppt (eller tappat den) den??

– Bodil Enoksson

juni 18, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kycklingskelett?

Vi hittade detta i sandlådan på trädgården. Vi undrar om ni vet vad det kan vara och hur det kan ha kommit dit?

Den inskickade bilden visar ett fågelskelett. Kanske har det hamnat i sandlådan efter att någon ätit grillad kyckling? Eller kan ju resten ja blivit ditsläpat av någon fågel som festat på resterna?

– Lars Lundqvist

juni 17, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Paddyngel

Yngel från vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Mariomassone.

Vi var och tittade på paddyngel idag i en damm.. Barnen var självklart fascinerade. De undrade storögt ”Hur kan de andas där under vattnet?” samt ”Vad äter yngel egentligen” Vi är tacksamma för svar /barn och personal på Peter Pan, Saltkråkans förskola

Paddynglen har gälar som de andas med när de lever i vatten. De äter fram för allt alger som de skrapar av från stenar och växter.

– Bodil Enoksson

juni 16, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Syrehalten i atmosfären

Jag jobbar med perm-trias-massutdöendet i skolan och överallt nämns att teorin med de enorma utbrotten gjorde att syrehalten i hav och atmosfär sänktes kraftigt. Jag kan inte hitta så mycket information om varför syrehalten sänktes så kraftigt eller vilka processer som styr detta. Min lärare trodde att det berodde på geologiska processer i samband med vulkanutbrotten. Till exempel att syre binds vid utbrotten på grund av mineraler och när de ska bilda nya berggrunder ungefär. Det fanns och lite på internet att temperaturen skulle ha sänkt syrehalten men jag kan inte förstå varför i så fall? I havet är lite mer logiskt eftersom vittring av bergarter (från surt hav eftersom koldioxidhalten i luften var så hög) gör att mycket näringsämnen frigörs. Jag har även hittat att vulkanerna spydde ut mycket järn och fosfor så att övergödningen blev ännu värre. Detta gör ju att när algerna ”singlar” ner till botten och ska brytas ned förbrukas mycket syre och i detta fall förbrukas ju då mycket syre. Det jag inte förstår är hur atmosfärens syrehalt kunde ha minskat så mycket? Jag har en teori om att det kan vara för att svavel reagerade med syre vid upphettning i vulkanutbrotten men vet inte om det stämmer eller om det skulle ha kunna minska syrehalten såpass mycket. Har ni några teorier eller fler faktorer som skulle kunnat orsaka denna kraftiga sänkning av syre i atmosfären?

Jag tror att detta är en fråga för en geolog. Det finns nog inte en, enkel förklaring till de olika massutdöende som drabbat jorden och särskilt komplex verkar just Perm-Trias utdöendet ha varit. Förmodligen har flera händelser medverkat som lett till det störst massutdöendet hittills i historien, som förmodligen hände under flera miljoner år. Alldeles säkert är det inte bara syrehalten i atmosfären som ligger bakom katastrofen.

– Lars Lundqvist

juni 15, 2015

Inlägget postades i

Ekologi Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sopförbränning

Blomsterliknande plastkassar. Bilden tagen av material boy. — Plastkassar. Bilden tagen av material boy.

Vad har sopförbränning för effekt på naturen? Finns det något bättre alternativ än sopförbränning? Var gör man av de filter som används vid rening av rökgaser från sopstationer?

Vad det gäller förbränning och effekten så beror det ju en hel del på vad man bränner. Men idag så eldar vi huvudsakligen upp sopor som till störta delen skall ge koldioxid och vatten som ’avgaser’ (rök). Vattnet har i pricip ingen effekt alls, medan koldioxiden är en av de kraftigaste bidragande gaserna till det som man kallar för växthuseffekten. Om andra ämnen som t.ex svavel eller kväver finns i det som bräns så kan man få försurande gaser och så vidare, alltså beror det ju på vad man eldar upp. I dag så skall man bara bränna det som inte går att återvinna och värmen skall användas för att producera el eller värma upp byggnader, just nu är det enda alternativet att lägga det på tippar och då tror jag att det är bättre att elda upp soporna. Om det finns bättre metoder och vad som händer med filterna tror jag att sophanteringsbolagen kan svara på bättre än jag så prova med något av dem i trakten där du bor.

– Från frågearkivet

juni 12, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Syrehalten i havet

Atlanten. Bilden tagen av Tiago Fioreze.

Vilka nackdelar skulle finnas mot att skapa förutsättningar för en algblomning i havet för att bli av med koldioxid från luften? Jag förstår att havet skulle bli syrefattigare och fiskar skulle få problem, men finns det andra konsekvenser?

Ett av de största hoten mot våra hav idag är just syrebristen. Inte bara fiskar, utan alla organismer som saknar växternas förmåga att fotosyntetisera är beroende av att det finns tillgängligt syre i vattnet. Därför skulle inte bara fiskarna må dåligt av en algblomning igångsatt för att sänka atmosfärens koldioxid, utan hela näringsväven skulle förändras, förmodligen med katastrofala effekter både i havet och i intilligande ekosystem. Ett ytterligare problem med algblomningar är att de växter som ingår i blomningarna ofta blir toxiska i de stora mängder de förekommer i i blomningar, varför de inta bara skulle skapa syrefattiga vatten, utan också vara giftiga för övriga organismer. Detta skulle självklart också påverka ekosystemet.

– Från frågearkivet

juni 11, 2015

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar