Den här filuren fann vi hemmavid på köksgolvet i början av april i år, den var cirka 3-4 cm lång (så jag hoppas inte det är en husbock…) men är det en splintbagge? Någonting annat?
Det är en bäckslända, men jag vågar inte säga mer än så. För att bestämma dem närmre måste man se ribborna i vingarna. Bäcksländor lever ett till tre år som larver i vatten, oftast på bottnen av kalla, klara bäckar med hög syrehalt. Vuxna bäcksländor lever bara en kort tid, många äter inte under detta stadium.
Nedskräpning på Guyanas stränder. Bilden tagen av Nils Ally.
Min fråga gäller på vilket sätt den biologiska mångfalden påverkas av miljögifter? Minskar eller ökar mångfalden, och i så fall på vilket sätt? Vart kan jag hitta relevant information?
Jag har funderat en del på din fråga och jag tror egentligen att du själv har en ganska god aning om svaret. Jag kan inte komma på något fall där miljögifter faktiskt skulle gynna den biologiska mångfalden. Men det ligger ju i namnet, de hade inte kallats för miljögifter om de inte hade en negativ inverkan. Exakt vilken inverkan olika gifter har på olika ekosystem, kan jag inte gå in på.
Om du vill ha information så kan jag rekomendera Naturskydsföreningen. Annars är det möjligt att du kan få information från din länstyrelse eller Naturvårdsverket.
Gråtrut, Larus argentatus. Bilden tagen av Andreas Trepte.
Nu är det tredje ordet i rad gråtrutarna lägger sitt bo på grannhuset utanför vårat sovrumsfönster ( som ligger högst upp i vårat hus). Hur länge lever en gråtrut ?
Tyvärr börjar de skrika vid fyra tiden varje morgon och det kommer de hålla på med i säker 2 mån till. Gråtrutarna verkar ha rutiner som följs varje år. Men min morgon sömn blir ju störd varje morgon. Har du något tips vad man kan göra ?Det är ju vi människan som ser till att de vill häcka i stan för här finns maten.
…det beror på hur grova hagel man använder… 😉
– Jörgen Ripa
JÖRGEN, verkligen…!!
– Åke Lindström
Tyvärr kommer ni kanske behöva vänta länge om ni väntar på att fåglarna ska dö av naturliga skäl. En gråtrut kan nämligen leva i upp till 49 år! Om man kollar på nätet finns det ett antal produkter avsedda för att stoppa häckning av fåglar på taket. Ni får kanske prata med ägarna till grannhuset och diskutera sådana lösningar.
Ägg från många olika djurarter. Målad av Adolphe Millot.
Jag är nyfiken på hur lång tid det tar mellan befruktningen i infundibulum tills ägget värps. Det kanske är känt hos hönan, men vet man något om variationen i tid för denna procedur hos olika arter? Hur lång tid kan det tänkas ta för en strandskata?
Egentligen tycker jag nog att det här är rätt mycket zoofysiologi och mitt enda bidrag är att tipsa Uno om ett par nya böcker:
1) Nests, eggs, and incubation : new ideas about avian reproduction / edited by D. Charles Deeming, S. James Reynolds ; foreword by Tim Birkhead. ISBN 9780198718666 Oxford : Oxford University Press, 2015.
2) The most perfect thing : Inside (and Outside) a Bird’s Egg – Tim Birkhead ISBN: 9781408851258, Bloomsbury publishing, 2016.
Jag har också ett svagt minne av att man sysslat lite med höns och ruvning etc på SLU – Ultuna.
Alla nämner dinosauriers försvinnande men hur kom dom till, hur uppstod de? Har aldrig fått något svar.
Tidigt under de landlevande djurens utveckling uppstod två olika grupper, synapsiderna och diapsiderna. Alla dessa liknande förmodligen reptiler, men den ena (synapsiderna) utvecklades senare till däggdjur och de andra (diapsiderna) till dinosaurier och dagens reptiler och fåglar. Största skillnaden mellan dessa grupper var antal öppningar i kraniet – synapsiderna hade bara en öppning bakom ögonhålan och diapsiderna hade två. Sedan bildades två huvudgrupper bland dinosaurier beroende på benen sitter på kroppen – mer som reptiler (Saurischia) eller som fåglar (Ornithischia). Så tillsynes ointressanta tidiga morfologiska skillnader kan leda till bildandet av stora grupper av väldigt skiljda olika arter. Artbildning hos dinosaurier gick förmodligen till på precis samma sätt som den gör idag, med anpassning till en specifik miljö som sedan leder till reproduktiv isolering (dvs att olika individer inte längre kan para sig med varandra och få avkommor). Du kan läsa mer om artbildning och evolution här, här, och här
Gräsand, Anas platyrhynchos. Bilden tagen av Richard Bartz.
Varför är gräsandens fötter orange?
Det har förmodligen med sexuell seletion att göra, dvs att honor föredrar hanar med orangea fötter. Det finns studier som visar att honan gillar hanar bättre som har en gulare näbb, så det är inte så osannolikt att samma sak gäller fötterna. Det är nämligen så att orange eller röd färg kan inte tillverkas i kroppen av änderna själva, så de måste få det genom kosten. En hona kan se hur bra en hane mår genom att titta på färgen på näbben (och kanske fötterna).
Hjärtreva, Aptenia cordifolia. Bilden skickades in av Claes Lawett.
Den 21/11 2015 var vi på Gran Canaria och hälsade på våra vänners Finca uppe i bergen nära Tejeda på 1600m höjd. Fick med oss några sticklingar som bodde i en gryta med vatten i fem dagar innan hemfärd till Lund/Sverige. Efter någon vecka planterades den om till en kruka med kaktusjord. Till vår glädje ser vi nu små blommor som spirar! Vad kan det vara för växt? Den är uppenbart härdig då den ursprungligen hade en tuff växtplats utomhus med ett snarlikt klimat vårt så högt upp. Tacksam även om det finns speciella skötselråd (just nu inomhus). Så småningom hade vi tänkt plantera ut den på vår kolonistugas sedumtak.
Bilden visar Aptenia cordifolia, en suckulent som spridits till många länder från sitt ursprungsområde (Sydafrika). Odlas och förvildas i sydliga trakter. Kallas hjärtreva på svenska.
Jag har länge funderat på varför det finns en näringskedja. Jag äter mindre och mindre med kött för när jag tittar på levande djur ser jag att alla har ungefär samma ”kroppsspråk” eller hur man ska uttrycka det och alla liv är så fantastiskt byggda med sinnen och är vackra MEN så ska de behöva bli föda åt andra!! Verkar helt fel för mig. Kan det ha blivit fel någonstans, jag undrar varför det har blivit så i tidernas begynnelse.
Först får vi nog bara konstatera att vill vi överleva gäller det att äta något som kommer från växt- eller djurriket. Vad detta sedan blir finns det inget givet svar på, i alla fall kommer inte naturen tala om för oss hur det ”bör vara”. Det vi kan konstatera är att det finns väldigt många fler djur än människan som äter kött, även då kött av djur som liknar dem själva mycket. Att det skulle vara ”fel” att äta kött ur ett evolutionärt eller ekologiskt perspektiv är därför svårt att se.
Historiskt sett (stenåldern och bakåt) har nog människan överlevt på många olika sorters dieter beroende på vad som funnits tillgängligt. Kött av större djur har kanske mest varit lyx. Jag har till exempel sett det föreslås att vad gäller kött så var människan en gång troligen en utpräglad asätare, som främst tog rester av måltider från de stora rovdjuren. Likt hyenor.
Det är rimligen ett sentida fenomen att människor överhuvudtaget kan välja vilken mat de skall äta, man har nog fått äta det som funnits att tillgå. I de fall där lyxen funnits att välja födokälla har synpunkter på detta säkert varierat över tiden, kopplat till förändringar i religion och kultur. Idag har många möjlighet att välja och då kan man välja bort kött om man vill.
Var vi skall dra gränsen för vad vi skall äta utifrån perspektivet ”de är så lika oss” får nog varje människa bestämma själv.
– Åke Lindström
Många djur som lever på en utpräglad växtdiet måste ägna väldigt mycket tid åt att hitta, tugga och smälta maten. Tänk till exempel på idisslarna, kor och får, som äter praktiskt taget ständigt, utom när de ligger och smälter maten, det vill säga, tuggar om maten ännu en gång.
De djur som å andra sidan äter kött, har tid till annat. Katter sover bort mycket tid, det vet vi som har katt hemma. På så sätt spar de på krafterna och maten räcker längre. Hundar, som ofta jagar i flock, har tid över åt sociala aktiviteter, det vet vi som har hund hemma. Hundar tillbringar mycket av dagen med att ”prata” på ”kroppsspråk”, med varandra, slicka varandra och överhuvudtaget socialisera sig.
I Afrika har det funnits flera människoarter som har ätit övervägande växter, utan att tillaga dem. Det ser man på tändernas utformning, stora, platta kronor för att mala sönder maten, och slitage. Växter innehåller kisel, som sliter hårt på tänderna. Men dessa utvecklingslinjer har försvunnit i konkurrens med andra arter. Vår art, som tidigt inkluderade kött i sin diet, vilket man ser på hur våra tänder ser ut, fick emellertid tid över för annat än ren födoanskaffning. Denna tid har använts för socialisering, det vill säga man har suttit och samtalat, skvallrat, som Lasse Berg uttrycker sig i sina böcker om människans ursprung. Detta har varit betydelsefullt för människans utveckling. Tiden har också räckt till för kulturella aktiviteter, religionsutövning, i form av shamanism, förekom tidigt. Liksom växtodling och inte minst att vi började tillaga maten, det vill säga bryta ner de svårtuggade cellulosaväggarna i växtcellerna utanför kroppen, i kokkärlen. Till kulturutövning hörde också avbildningar av djur på grottväggar, och så småningom de märkligaste av alla kulturyttringar i form av musik och matematik. Tyvärr har mycket tid också ägnats åt allt mer sofistikerade sätt att slå ihjäl varandra.
Man kan se på köttdiet på olika sätt men jag tror den varit grundläggande för människans utveckling. Ur moralisk synvinkel har människan som art många brister, men vi måste nog ta det ”illa” med det goda. Det är denna blandning som gör att vi är just människor. Numer kan individer välja var på skalan köttdiet – växtdiet han eller hon vill vara. Låt oss vara nöjda med det.
Vi i förskoleklass D på Backaskolan i Lund undrar om trädknoppar. Vi undrar om samma knopp kan bli både ett blad och en blomma? Var finns knoppen innan den syns på kvisten? Hur kommer knopparna ut på kvisten? Hur växer knopparna till blad?
Trädens knoppar kan vara av två slag, blomknoppar och knoppar som bildar kvistar och grenar. En blomknopp blir en blomma och täcks av gröna foderblad som brukar sitta kvar under blomman efter den slagit ut. En knopp som bildar en ny kvist täcks av små knoppfjäll som brukar trilla av när kvisten börjar växa. Jag tror att er fråga gäller de trädknoppar som leder till nya kvistar, så därför gäller mitt svar kvistknoppar och inte blomknoppar.
Kvistknoppar bildas i spetsen eller i bladvecken på en gammal kvist. I början ser man ingenting, men snart ser man de växande knopparna som små spetsar med bruna eller svarta knoppfjäll. De flesta knoppar bildas på hösten innan de gamla löven trillat av. På våren efter vintervilan väcks knopparna och ur varje knopp växer en ny kvist med blad. Längre fram på våren kommer den nya kvisten också att bära blommor, som hos björken med sina hängen.
De riktiga, gröna bladen inuti en knopp är först hoprullande eller hopvikta men de vecklar ut sig när knoppfjällen trillar av och kvisten börjar växa. Bladen måste också bli större, för knopparna är för små för att de fullvuxna bladen ska få plats.
Kommentarer