Den inskickade bilden visar en kvadratspindel, Araneus quadratus, en ganska vanlig art som spinner stora, vackra nät, gärna på fuktiga ängar, upptill en halvmeter över marken. Färgen på bakkroppen kan variera mycket, från gul, grön, röd till brun, men den känns igen på de fyra vita fläckarna, med en svart punkt, placerade i en kvadrat.
– Lars Lundqvist
Se även tidigare svar om kvadratspindlar här och här.
Svårt att veta, men om man utsätter en daggmask för vissa kemikalier, till exempel utspädd formalin eller alkohol, kan man få dem att skruva ordentligt på sig. Spelar man sen upp filmen med förhöjd hastighet kan det nog se ut så här? Elektriska fält kan också få dem att rulla ihop sig.
– Lars Lundqvist
Sådär har jag sett skrämda tropiska daggmaskar bete sig om man petar på dom. Men aldrig svenska. I all fall inte så extremt. Men det är säkert nån sorts försvarsbeteende.
Stockvargspindel, Acantholycosa lignaria. Bilden tagen av Sanja565658.
Hittade denna spindel i min fars växthus i dalarna. Jag har kikat igenom bilderna ni hade på er hemsida men tycker ingen bild matchar riktigt bra. Så nu undrar jag om ni vet vad det är för spindel?
Den inskickade bilden visar en vargspindel, familjen Lycosidae, hona med sin äggkokong fäst vid spinnvårtorna baktill. En gissning är att det är en Acantholycosa lignaria, stockvargspindel.
Kan man göra fältstudier på dessa ämnen? I naturen?
Aluminum barium, Aluminum Oxide, Bacilli and Molds, Pseudomonas Aeruginosa, Pseudomonas Florescens, Bacilli Amyloliquefaciens, Streptomyces, Enterobacteriaceae, Serratia Marcscens, Human white Blood Cells-A restrictor enzyme used in research labs to snip and combine DNA, Enterobacter Cloacal, Other Bacilli and other toxic molds capable of producing heart disease and meningitis as well as acute upper respiratory and gastrointestinal distress, Carcinogen Zinc Cadmium Sulfide.
En lite konstig fråga, men man kan väl göra fältstudier på det mesta. Beror väl mer på vad man har för frågeställning! När det gäller en del av de nämnda organismerna är ganske det relevanta fältförsöket dock kanske nå’t som måste företas på människor! Dessutom är det väl en del ämnen man inte vill släppa lösa i naturen.
– Bodil Enoksson
Jag håller med dig, en märklig fråga. Jag är visserligen inte mikrobiolog, men det känns som detta är en fråga för Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.
Underviol, Viola mirabilis. Bilden tagen av Thomas Meyer.
Såg en blomma i naturen igår som jag inte riktigt är 100% vad det är. Någon föreslog sumpviol, men den känns mer blå än lila och inte riktigt lik. Inte riktigt nån annan viol jag hittat heller som 100% stämmer. Hittat i Ångermanlands inland.
Jag skulle gissa på underviol, Viola mirabilis, men violer är svåra att identifiera på bild.
Då kroppen utvecklas från kromosomer i tidigt stadium inte har något medvetande, hur kan då ett medvetande ”skapas” och utvecklas. Jag funderade på att, om man vet hur ett medvetande skapas borde det gå att plocka isär det och överföra det till en annan kropp/maskin och bygga ihop medvetandet igen.
I princip borde det kanske gå om man bara vet vad ett medvetande är, hur det är uppbyggt, och kan samla in all nödvändig information med tillräcklig precision. Problemet är väl att ett ’medvetande’ är något otroligt komplext och hur det ’blir till’ har vi ingen större aning om. Man kan väl gissa att det utvecklas gradvis som det mesta annat. Var man drar gränsen mellan ’icke medveten’ och ’medveten’ är nog mest en smaksak. Det forskas så klart mycket på hjärnans utveckling och funktion, men vår förståelse idag är lååångt från science fiction-drömmen om digitala kopior av mänskliga medvetanden. Frågan är om det ens är möjligt, och inte ens det kan vi svara på med säkerhet.
Kardvädd, Dipsacus fullonum. Bilden tagen av H. Zell.
Har en kulle precis utanför mitt hus i Lödde. Skulle veta vad det är för någon grön växt. Är det ogräs eller en blomma? Tistel av något slag?
Kardvädd, Dipsacus fullonum. Ursprungligen en odlad prydnads- och nyttoväxt (användes för att framställa kardor för beredning av ytteltyg) men numera inte helt ovanlig som etablerad på kulturmarker.
Tänkte fixa hängande sittpinnar till mina höns så att minken ej kan hoppa upp och ta dem. Hur högt hoppar minken??
Jag tror inte minkar är något större problem för hönsen, de äter nog helst grodor och fiskar. Däremot är ju illrar och ffa mårdar mycket intresserade av höns. De kanske inte hoppar så högt, i alla fall inte illrar men de klättrar bra. Se till så de inte kommer upp på väggarna. Hur högt man än sätter pinnen finns naturligtvis risken att hönsens får panik och lämnar pinnen. Hur som så klarar hönsen ledigt att sätta sig på en pinne en meter upp så minstså mycket skulle jag ta till. Bäst är i alla fall att se till så de är instängda på natten. Det finns automatiska luckor som fungerar bra om man är noga med monteringen, om man inte vill öppna och stängs själv varje dag.
Jag har ett skogsolvon i min trädgård, med platta blomklasar och en ring med större vita blommor längst ut. Jag har tidigare trott att det var en fläderbuske och därför har jag vid flera tillfällen gjort saft på blommorna.När jag läser om olvon så står det att bären är giftiga. Men hur det med blommorna, är de giftiga och får att använda till saft etc? Jag vill inte servera något som kan vara skadligt till mina gäster.
Olvon är ingen jättegiftig växt, så förmodligen känner man inte av ett glas saft eller två. Kanske bör man dock ända avstå från att servera den till små barn eller mycket gamla människor. Är saften god? Det är ju inte så många växter använder blommorna till att göra saft, vilket jag skulle tro beror på att det inte blir så mycket smak. Bara en fundering dock.
När du gör riktig fläderblomssaft ska du dock se till att göra det av äkta fläder inte druvfläder, som är giftig. Äkta fläder har svarta bär medan druvflädern har röda – fast det ser man ju inte när man plockar blommorna!
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Innehåller daggmaskar några vitaminer (eller är det enbart protein)?
Alla organismer måste innehålla en del vitaminer eftersom de är viktiga för cellens fuktioner. Däremot vet jag inte hur lämpliga maskar är som människoföda i största allmänhet.
Kommentarer