Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Människans naturliga hårlängd

Man med långt hår. Bilden tagen av Vassil.
Man med långt hår. Bilden tagen av Vassil.

Kollar man på några historiska filmer om människans utveckling och även på ”avbildningar” från de första som upptäckte elden så har ingen över 1 meter långt hår. Vet inte om det bara är urusel efterforskning eller om det inte stämmer att vid naturlig utväxt kan inte håret bli över 5meter långt. Jag undrar, hur långt blir ett naturligt växt går som aldrig har blivit klippt? & hade människan förr i tiden över 5 meter långt hår som släpade efter när man jagade? För mig låter det orimligt och otroligt opraktiskt att ha så långt hår. Dessutom känd det som att människan är unik med att ha så långt hår.

För det första ska man nog påpeka att människan hade förmodligen inte rakt hår från början. Människor i Afrika här tätt, krulligt hår som ger bra solskydd. Rakt hår är en variant som förekommer hos nordligare befolkningar där behövet av solskydd är förmodligen mindre.

Det finns nog ganska stor variation i hur långt håret kan bli hos en individ. Det beror dels på vilka skador håret utsätts för (strålning, mekanisk skada, osv) men dels på ärftliga faktorer. Alla hårsäckar går igenom en cykel där håret först växer ut, sedan fälls, och till sist går hårsäcken in i en vilostadie. Hur länge de olika faserna varar styrs till stor del av generna, så tillväxtfasen kan vara olika lång hos olika individer. En normal maximal längd är ca. 1 m hos vuxna människor. Så nej, jag tror inte heller att forntida människor hade jättelångt hår som släpade efter sig!

– Jessica Abbott

oktober 28, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Köttätande växter

Venus flugfälla, Dionaea muscipula. Bilden tagen av NoahElhardt.
Venus flugfälla, Dionaea muscipula. Bilden tagen av NoahElhardt.

Jag studerar till lärare och har fått i uppgift att besvara frågor som jag tror att lågstadieelever skulle kunna tänkas ställa om ett ”slutet växtsystem”. En fråga jag tror att de kan ställa är: Kan en köttätande växt överleva utan insekter? Hur skulle ni besvara den frågan?

Såvitt jag vet finns det ingen växt som är helt beroende av ”kött” för att överleva, men det ger ett övertag i konkurrensen med andra växter om man även kan tillgodogöra sig näringsämnen från insekter.

– Torbjörn tyler

Insektsätande växter lever i fuktiga miljöer där det råder brist på kväve och fosfor, och det är främst dessa näringsämnen som växterna plockar åt sig från de insekter som hamnar i ”fångstfällorna”. Om växterna inte får detta näringstillskott minskar tillväxten och fortplantningsförmågan eftersom de då måste klara sig på det kväve och den fosfor som de kan få via rötterna.

Det finns insektsätande växter som kan ställa om till en mer ”rotbaserad” näringsförsörjning och minska sitt beroende av insektsfångst ifall det finns mycket kväve och fosfor i marken. Flugtrumpeter (släktet Sarracenia) bildar blad med ett smalare fångströr (dvs ett mindre ”fångstorgan”) när de växer i näringsrik jord och kan täcka sitt näringsbehov med rötterna. Dessutom breddas den platta, bladlika delen av bladet som utför fotosyntes. På så vis drar växten större nytta av den näring som finns i marken.

Så svaret på frågan beror på hur mycket kväve och fosfor som finns i jorden – vilket i sin tur beror på hur mycket av dessa näringsämnen som hamnade i det slutna ekosystemet från början – och om de finns i en kemisk form som är direkt tillgänglig för växternas rötter. Utgången beror naturligtvis också på om det finns andra växter i ekosystemet och om dessa är bättre på utnyttja den näring som finns i jorden. I så fall kan man gissa att de insektsätande växterna så småningom konkurreras ut.

– Stefan Andersson

 

oktober 27, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fluginvasion på hösten

Vindsfluga, Pollenia rudis. Bilden tagen av Alvesgaspar.
Vindsfluga, Pollenia rudis. Bilden tagen av Alvesgaspar.

Vi har två sommarhus i Roslagen. Varje höst invaderas det ena av husflugor, som blir kvar över vintern. Hur vi än försöker bekämpa dem, blir de kvar över vintern (huset är uppvärmt till 5 grader). Det andra huset som är uppvärmt på samma sätt är helt förskonat. Vilken är förklaringen till invasionen? Är det en invasion? Kommer de utifrån för att övervintra? Eller förökar de sig under höst och vinter inomhus? Finns det något sätt att stoppa invasionen?

Hm, min gissning är att det rör sig om vindsflugor https://sv.wikipedia.org/wiki/Vindsflugor

– Olle Anderbrant

Se även tidigare svar om vindsflugor här och här.

– Jessica Abbott

oktober 26, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ovanliga insekter i Kiruna

Hypoderma-larver. Bilden tagen av Srtxg.
Hypoderma-larver. Bilden tagen av Srtxg.

Jag är reporter på NSD och skulle vilja skriva om en eller flera ovanliga insekter i Kirunatrakten, om några sådana finns. Känner du till någon/några ovanliga insekter som finns här uppe? Eller vet du vart jag kan vända mig vidare med frågan?

De flesta insekter är väl sällsynta i Kiruna, undantaget mygg? Men ett läskigt djur är renstygn (Hypoderma tarandi), se till exempel: http://www.dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/2008/04/30/norrland-kan-vara-exotiskt-nog—en-zebra-i-fjallen/

– Lars Lundqvist

Du kan ju också kontakta Norrlands Entomologiska Förening http://www.norrent.se/

– Olle Anderbrant

 

oktober 23, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Större snabelsvärmare

Larv av större snabelsvärmare, Deilephila elpenor. Bilden skickades in av Carina Stenmark.
Larv av större snabelsvärmare, Deilephila elpenor. Bilden skickades in av Carina Stenmark.

Upptäckte denna konstiga udda sak i min trädgård igår. Grannens katt kom förbi och skulle undersöka den men ryggade genast tillbaka och backade från platsen. Den är ca 12-13 cm lång, ca 1,5 cm i omkrets. Den har små lurviga inbäddade ben på undersidan. ca 10 st på vardera sida, alltså 20 st. Den går på marken likt en snigel inte som en larv. På bakänden finns en ”klo” som är något böjd.

Det är en larv av Större snabelsvärmare, Deilephila elpenor.

– Sigvard Svensson

 

oktober 22, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jättebalsamin

Jättebalsamin, Impatiens glandulifera. Bilden tagen av ArtMechanic.
Jättebalsamin, Impatiens glandulifera. Bilden tagen av ArtMechanic.

I våras tog jag upp några små blad med rötterna på landet i norra Östergötland. Det var nostalgi för platsen var där min mor föddes för 90 år sen och besöket var på just hennes födelsedag – valborgsmässoafton – men tyvärr 4 dagar efter hennes död. Bladen växte och blev så här stora, långa stänglar med dessa nästan lite orkidé-liknabde blommor. Men vad är det för växt/blomma?

Jättebalsamin, Impatiens glandulifera. Ett hatobjekt bland naturvårdare…

– Torbjörn Tyler

 

oktober 21, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mat till igelkott

Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.

Hur vet jag att vår igelkott i trädgården hunnit bli ”fet” nog för att gå i ide. Hen är inte pigg på att bli infångad och vägd. Lyft den en gång då den tagit sig in i huset. Drygt3 hg? Hur fettar vi upp den bäst? Idag bjudet vi kattorrfoder 33% med 66% vatten i blandning. Ca 70-80 g per dag. Hur mycket vågar vi ge? Vad kompletterar vi bäst med? Maskarna från komposten ratades.

Jag skulle lugnt låta Kotte avgöra saken själv.Troligen är just denna Kotte på 2-3 hg ett ungt djur och de går ofta i ide senare än de vuxna. Så fortsätt mata den. Men se också till att det finns lämpliga övervintringsställen att välja på; rishög eller en låda. Den bäddar själv med löv och annat, men gör man en låda åt den kan man gärna lyxa till med lite isolering. Och kanske stoppa in halm. Vindskyddat läge och så att inte regn/smältvatten letar sig in.

Igelkottar kan äta rätt mycket olika saker, men kattmat är helt OK. Gissar att den skulle uppskatta mjölmaskar också (brukar kunna köpas i fiskeredskapsaffärer eller zoobutiker). Pannkakor verkar också var en favoriträtt. Se också till att den har tillgångtill friskt vatten.

Lycka till och hoppas ni möter en pigg och kry (men hungrig!) igelkott till våren.

– Bodil Enoksson

 

oktober 20, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växtexperiment

Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.

Jag och två kompisar ska göra ett gymnasiearbete inom biologi. Vi har valt att vilja studera flera exemplar av en växtart för att se hur dess fotosyntes gynnas som bäst, dvs att vi planterar växterna under olika förhållanden och granskar tillväxten. (Vi hade tänkt oss att försöka få tag i en kamera som förhoppningsvis kan filma processen när den växer) Min fråga är ifall ni har några förslag på hur vi skulle kunna lägga upp detta arbete lite mer specifikt? Kanske ifall ni har några tips på olika förhållanden som är lätta att utföra på växterna? (T.ex olika vinklar av ljustillförseln, näringstillsättningar) Vi letar efter en växt som växer relativt snabbt då projekttiden rör sig kring cirka två månader. Hittills funderar vi på tomatplantor då de ska växa relativt fort.

Tomatplantor kan säkert funka, men jag tror att det blir ännu lättare om ni provar med ärtor eller bönor. De växer fort och är väldigt lättodlade. Varför inte prova odla med ljus av olika våglängder (t.ex. blått kontra rött)? Det kan man nog fixa ganska enkelt med färgat plastpapper som filter framför ljuskällan. Växter innehåller nämligen ett ämne känner av rött ljus som heter fytokrom, och som styr bland annat dygnrytmen och känner av när skottet har kommit ovanför marken. Med lite information om klorofyllens och fytokromens egenskaper kan ni säkert komma på några bra hypoteser hur växten kommer att påverkas av de olika sorters ljus.

– Jessica Abbott

 

oktober 19, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Taggäpple

Taggäpple? Bilden skickades in av Elisabeth Sand.
Taggäpple? Bilden skickades in av Elisabeth Sand.

I min nyponbuske hänger detta taggiga lilla nypon, som nog inte alls är ett nypon. Har inte sett det förut. Vad är det?

Kan det vara taggäpple, gall förorsakad av gallstekeln Diplolepis mayri? Enligt boken Coulianos, C-C, & Holmåsen, I. 1991, Galler, Interpublishing, är den ”ej allmän och mycket lokalt förekommande. Den är vanlig i bland annat Dalarna och Härjedalen längs älvstränder.” Annars är den funnen i stort sett i hela södra Sverige. Gallen kan sitta kvar i fler år men tappar taggarna och blir brun.

– Lars Lundqvist

 

oktober 16, 2015

Inlägget postades i

Djur Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Presentspindel

Presentspindel, Pisaura mirabilis. Bilden tagen av Richard Bartz.
Presentspindel, Pisaura mirabilis. Bilden tagen av Richard Bartz.

Jag har försökt att hitta på nätet vad det kan vara för spindel jag hittat men det är oerhört svårt när man inte vet hur man ska leta eller vad man ska titta på, här har jag en gissning om att det kan vara en vargspindel av något slag?

En gissning på spindeln: presentspindel, Pisaura mirabilis. Jag är dock inte säker, den inskickade bilden är suddig, benen möjligen för randiga och min erfarenhet begränsad. Men det är en ganska vanlig art.

– Sigvard Svensson

 

oktober 15, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg