Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Hur föröker kattugglor sig?
Kattugglor bildar ofta monogama par, dvs par som håller ihop hela livet ut. De bygger oftast bo i hål i ett träd, med början i februari eller mars. De får två eller tre ungar per kull, och ungarna kan flyga efter en dryg månad. Ungarna lämnar föräldrarna och boet helt först på hösten.
– Jessica Abbott
Min fråga handlar inte om etiken inom ämnet. Utan från ett helt vetenskapligt perspektiv, vad är fördelen med genmodifiering av mänskliga embryon. Fördelen med att ändra arvsmassan innan dem föds.
Jag läste precis en artikel i FoF, som kanske var mest etik, men även med lite exempel på möjligheter: http://fof.se/tidning/2016/3/artikel/farlig-forskning-oroade-experter-drar-i-bromsen
– Olle Anderbrant
Fördelen med modifiering av embryon är att det bli lättare att försäkra sig att alla celler i kroppen kommer att få modifikationen. Se även tidigare svar här och här. Storbrittanien har nu godkänt mitokondriebyte hos människor, vilket är faktiskt en form av genmodifiering (dock inom samma art).
– Jessica Abbott
Håller sig kålflugor och liknande insekter, nära marken? Jag har nämligen hört att om man odlar lite högre upp från markytan så blir inte plantorna lika attackerade. Hur högt upp flyger de?
Jag har inte hittat några studier på detta, och tror inte det är någon kraftfull lösning på flugproblemet. Det som rekommenderas är fiberduk, vilket naturligtvis har nackdelar, t ex när det gäller ogräsbekämpning. Läs mer här: http://www.slu.se/Documents/externwebben/overgripande-slu-dokument/popvet-dok/faktatradgard/pdf95/Tr.95-15.pdf
– Olle Anderbrant
Jag hitta ett litet kryp Som jag inte sätt för och undrar vad det kan vara. Det är ungefär en centimeter mellan klorna.
Den inskickade bilden visare en klokrypare. Jag har också hittat en hemma en gång och tyckte att den såg ut som en läskigare variant av fästing! Men de är helt ofarliga. Ett tidigare svar om klokrypare hittar du här.
– Jessica Abbott
En av våra katter valde att flytta hemifrån för ca ett år sedan. Gick tvärs över gärdena och hittade ett nytt hem hos en granne. Hon kunde inte ha honom kvar och jag ordnade med ett nytt hem som katten skulle få flytta till för en månad sen. Det gillade han inte utan efter en natt på det nya stället lyckades han rymma. Tre veckor senare så är han nu tillbaka igen hos vår granne. Han har då gått ca en mil fågelvägen för att komma hem igen. Så till min fråga. Hur navigerar katter när de gör en sån här vandring? Har försökt leta lite på nätet men inte hittar något bra svar.
Katters och människors förmåga till orientering och navigation skiljer sig inte så mycket i princip. Även en människa med bra orienteringsförmåga hade nog lyckats ta sig tillbaka efter en mils förflyttning. Chansen att börja gå i rätt riktning beror mycket på om katten har kunnat se ut under färden till det nya stället. Det räcker ju med en hyfsad uppfattning om vilket riktning färden gick, och ungefär hur lång den var för att gå tillbaka i någorlunda rätt riktning och söka efter hemmet. Den sista biten använder både katter och människor inlärda landmärken för att hitta rätt. Förutom synintryck kan katter även ta hjälp av lukter och ljud för att hitta hem från långt håll. Det faktum att 10 km tog tre veckor antyder ju att katten har sökt över ett rätt stort område för att till sist hitta något bekant.
– Dan-E. Nilsson
Hur går genmodifiering till mellan djur och växter?
Det finns flera olika metoder, men i princip alla går ut på att man måste ha celler som kan bli till en ny individ – dvs en befruktad äggcell eller en stamcell av något slag. Det behövs för att vara säker på att alla celler i den nya individen kommer att få den nya genen. På grund av detta är det oftast enklare att genmodifiera växter, eftersom växtceller är totipotenta (kan bli till nya celltyper bara de exponeras för rätt kombination av ämnen). En vanlig metod nuförtiden är CRISPR/Cas9. Du kan se hur det funkar här.
Tidigare svar om genmodifiering kan du läsa här och här.
– Jessica Abbott
Vårt gymnasiearbete går ut på att vi ska hitta daggmaskar, men vart kan vi hitta daggmaskar snabbt just nu?
Hitta en kompost, kanske i en botanisk trädgård, och fråga trädgårdsmästaren fint om ni kan få gräva i den. Den kommer att vara relativt varm, men maskarna ligger nog trots det en bit ner.
– Lars Lundqvist
Jag undrar en sak…finns det några mikroorganismer som är bra för människor…isåfall vilka
Det finns massor med mikroorganismer som är bra för människan eller som vi använder i vår ’tjänst’. Till de mest vardagliga kan man räkna jästsvampen som vi använder när vi bakar bröd eller mjölksyrabakterierna vilka vi behöver i magtarmkanalen för matsmältning och upptag. Sedan finns det ju mögelsvamparna som gett oss antibiotika. tyvärr kan jag inte räkna upp alla de mikroorganismer som är bra för oss men det finns massor, inom t.ex medicin men även i andra områden.
– Från frågearkivet
Jag undrar hur fåglar hittar hem igen efter att ha varit borta i andra länder?
Det här är ett område som det forskas en hel del inom. Faktum är att fåglar utnyttjar flera olika ’ledtrådar’ för att orientera sig tillbaka. När de ger sig av, antingen från vinter eller sommarkvarteret så flyttar de i en generell riktning åt de håll de skall. Härifrån, på hösten, så är det oftast åt sydost eller sydväst. För att hålla reda på väderstrecken så använder de sig av solen, eller av en ’inbyggd’ magnetkompass (man vet ännu inte riktigt var magnet sinnet sitter). Detta har man testat genom att hålla fåglar som vill flytta i burar och tittat på vilket håll de vill försöker ge sig av åt. För att testa magnet sinnet så har man täckt för buren så att de inte kan se solen…och ibland har man vänt magnet fältet och sett att fåglarna orienterar sig i den riktning de tror är rätt. Men man vet också att fåglarna använder sig av landmärken, de följer ofta kustlinjerna. Ju närmare slutmålet de kommer desto viktigare blir troligtvis landmärken. Hos vissa arter har man visat att även lukterna har betydelse för fåglarnas orientering.
En nästan intressantar frågeställning är hur hittar fåglar rätt vid sin första flyttning. Det vet vi inte säkert ännu men det verkar som om de har en ’medfödd’ inprogramering av vilken riktning de skall åt…och kanske också ungefär hur långt de skall flytta. Det finns en hel del information om detta på nätet och flera böcker skrivna om fågelflyttning som du säkert kan hitta på biblioteket…annars kan de nog hjälpa dig där.
– Från frågearkivet
Det finns ju hon- och hanväxter parar dom sig med varandra eftersom att dom måste ju ha sexuella behov dom oxå???
Jodå du har helt rätt, växter ’parar’ sig också, fast de behöver ofta lite hjälp. Som du säkert vet så använder många av växterna pollen, från hanblommorna eller från ståndarna (vilket är ’handelen’ hos de växter som har bägge könen tillsammans). För att växten skall bli befruktad ’polinerad’ så behöver en en annan växts pollen på sin pistill (dvs hondelen av växten). Eftersom växter inte kan röra sig fritt som många av djuren så tar växter både vind, vatten och djur till hjälp. Du känner säkert till att bin polinerar växter, samma sak gäller för många andra insekter. I tropikerna så finns det också andra djur som fåglar och fladdermöss vilka polinerar olika växter.
Många fleråriga växter har också möjligheten att ’föröka’ sig utan befrukting med utlöpare från t.ex. rötterna som vitsippor. Somliga arter som t.ex. maskros kan befrukta sig själv, även om det vanliga är att växterna har någon mekanism för att förhindra självbefruktning.
– Från frågearkivet
Kommentarer