Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Döda insekter under natten

Ljungtorvblomfluga, Sericomyia silentis.  Bliden tagen av James Lindsey.
Ljungtorvblomfluga, Sericomyia silentis. Bliden tagen av James Lindsey.

Vi har nyligen flyttat till ett nybyggt hus, och jag börjar bli lite orolig då vi varje morgon har en skörd av spyflugor, mindre blomflugor, myggor, harkrankar och t.o.m. getingar som har självdött under natten och dagen. Jag har aldrig varit med om något liknande och börjar misstänka att det kanske är något kemiskt ämne/gas som utsöndras av huset som de dör av, och som på sikt kan vara skadliga för oss. Har du möjligen några tankar om detta eller vet du vem jag kan fråga?

Tror inte de döda insekterna beror på giftiga gaser eller annat giftigt. Om huset är så nybyggt att insekterna kommit in innan det blev klart så kan orsaken vara födobrist och vattenbrist. Om huset är äldre än så misstänker jag att Anticimex inte riktigt fått det rätt, deras förklaring stämmer dåligt med vad man kan förvänta sig. Insekter som kommer in klarar sig oftast dåligt, de torkar lätt ut (eller svälter ihjäl till slut möjligen). Frågan är vad som gjort att de kommit in. Ett öppet fönster?

– Gästinlägg av Lars Jonsson, universitetsadjunkt i biologi, Högskolan Kristianstad

 

november 10, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korsspindel

Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden tagen av Michael Gäbler.
Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden tagen av Michael Gäbler.

Kom gående på trottoaren. Har aldrig sett sån förut. Orange bakdel stor som en femkrona. Randiga ben. Hoppas på svar snarast.

Den inskickade bilden visar en korsspindel, Araneus diadematus. Fullvuxna uppträder typiskt så här års, eller kanske något tidigare.

– Lars Lundqvist

november 9, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Brospindel

Brospindel. Bilden skickades in av Stefan.
Brospindel. Bilden skickades in av Stefan.

Hittade denna spindel i en lamp-armatur. Väven i armaturen var nästan som tjock isolering! Alltså inget vanligt spindelnät som vi är vana vid här i Sverige. Spindelns kropp var stor som min tumnagel.

Det är en brospindel som tillhör hjulspindlarna och alltså gör ett hjulformat nät om den får chansen. Antagligen har den inte kunnat göra ett riktigt nät och därför gjort denna kabel.

– Gästinlägg av Lars Jonsson, universitetsadjunkt i biologi, Högskolan Kristianstad

 

november 6, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nässtorlek och förkylningsrisk

En näsa. Bilden tagen av Maksim.
En näsa. Bilden tagen av Maksim.

Denna fråga kanske ligger lite utanför er expertis, men jag tänkte ge denna fråga en chans. När skolan börjar så brukar ett litet utbrott av förkylningar, som ofta orsakas av Rhinovirus, sprida sig mellan studenterna. Eftersom dessa virus föredrar en temperatur något under kroppens medeltemperatur är näshålan en bra plats för viruset att etablera sig. Fråga: Löper individer med större näsa större risk att drabbas av ett Rhinovirus orsakad förkylning?

Jag hittar ingen vetenskaplig information om denna fråga, så jag får väl ge en kvalificerad gissning. Det är kanske inte omöjligt att det finns ett samband mellan nässtorlek och förkylningsrisk. Tanken är väl att individer med större näsa har en större yta i bihålorna, där virusar har en chans att etablera sig. Intressant nog, så finns det faktiskt bevis på en korrelation mellan nässtorlek och bihåleyta enligt forskning från 2013. Däremot så tror jag att effekten på förkylningsrisk blir svår att mäta. Det finns nog så många andra viktigare faktorer som spelar in (t.ex. hur ofta man tvättar händerna) att man skulle behöva en extremt stor mängd data för att hitta ett signifikant samband mellan nässtorlek och förkylningsrisk.

– Jessica Abbott

november 5, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Orkidéers luftrötter

Orkidén Dendrophylax lindenii. Luftrötterna syns tydligt. Bilden tagen av Mick Fournier.
Orkidén Dendrophylax lindenii. Luftrötterna syns tydligt. Bilden tagen av Mick Fournier.

Jag undrar hur orkidéerna med sina luftrötter kan ta upp vatten ur luftfuktighet? Finns nån bra litteratur som visar funktionen?

En av luftrötternas viktigaste funktioner brukar vara att ta upp vatten och näring direkt ur luften, och många epifytiska orkidéers luftrötter är därför täckta med en porös vävnad (kallad velamen) som lätt suger åt sig vattendroppar från luften. Vissa orkidéers luftrötter tycks dock inte fungera på detta sätt. Där är velamenskiktet så tjockt och ogenomträngligt att det förhindrar vattenutbyte och gör att luftrötterna fungerar som ett skyddat vattenmagasin snarare än som ett vattenupptagningsorgan. Skulle de växa emot en fast yta kan de dock omvandlas till ”äkta” rötter som tar upp fuktighet från underlaget (efter att velamen tillbakabildats så att vattentransport möjliggörs).

– Stefan Andersson

 

november 4, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Cellandning hos växter

Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.

Min lärare ställde nyligen en fråga som jag aldrig helt förstod svaret på och jag undrar om ni hade kunnat förklara. Min lärares fråga löd: Varför har växter cellandning på natten? Svaret löd: Växterna får på natten inte energi från solen och måste därför producera sin egna energi. Som jag har förstått det så har växterna cellandning för att omvandla dn kemiska energin från fotosyntesen till andra energiformer. Som t.ex värme och rörelse. Vid cellandning produceras alltså ingen ny energi i växten utan den omvandlas bara. Vad har då solen med det hela och göra? Jag förstår helt enkelt inte svaret. Som jag har förstått det så har växterna cellandning på natten av samma anledning som på dagen: Nämligen för att omvandla energi.

Du har alldeles rätt att växter har cellandning till att omvandla energi, oavsett om det sker på dagen eller på natten. Lärarens svar utgår nog ifrån någon form av netto-beräkning. På dagen produceras mer energi genom fotosyntes än vad som går åt till respiration, så att resultatet blir ett överskott av energi. På natten blir det ett underskott av energi eftersom fotosyntesen är inte igång. Då får man ta av överskottet som lagrades under dagen. Det finns en bra bild som illustrerar detta här.

– Jessica Abbott

november 3, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stigars ålder

En skogsstig i Frankrike.
En skogsstig i Frankrike.

Hur gamla är stigar? Det förefaller logiskt att samma, upptrampade, sträcka genom ett skogsparti återanvänds och bevaras när växtligheten runtomkring ändras, åtminstone av människor. Kan jag när jag tar en skogspromenad räkna med att mina förfäder, om de nu levde däromkring, kunde ha traskat längs samma väg. Sen hur länge? Kanske rentav sen senaste istiden? Finns det något sätt att göra pålitliga uppskattningar av en stigs ålder?

Kanske inte en så biologisk fråga, men jag vet i alla fall att det finns vägsträckningar (småvägar) i Uppland som arkeologerna visat har haft exakt samma sträckning sedan tidig bronsålder och som fortfarande gör (i dag helt omotiverade) krökar på ställen där det låg gårdar för 3000 år sedan, så nog kan stigar/vägar vara gamla alltid…

– Torbjörn Tyler

 

november 2, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Krabbspindel

Krabbspindel, Xysticus sp. Bilden skickades in av Daniel B.
Krabbspindel, Xysticus sp. Bilden skickades in av Daniel B.

Jag hittade den här krabaten i en bordspringa i Obbola -letat runt i ett antal timmar på div. spindelsidor men hittar inte svaret på vad det är för art ca 1.5cm mellan ”tåspetsarna”

Det är en krabbspindel av släktet Xysticus. Finns flera arter som liknar varandra, osäkert vilken av dessa det är.

– Gästinlägg av Lars Jonsson, universitetsadjunkt i biologi, Högskolan Kritianstad

 

oktober 30, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En parasit på svampar

Tallört, Monotropa hypopitys. Bilden tagen av Walter Siegmund.
Tallört, Monotropa hypopitys. Bilden tagen av Walter Siegmund.

Var ute i Uddevallaskogarna och letade svamp och av nån anledning blev vi nyfikna på den här. Ser ut att vara utblommad men vi drog upp och bröt i den och den doftar liniment. Så nu funderar vi på vad det kan vara för en växt.

Detta är tallört, Monotropa hypopitys, en klorofyllfri ört som lever som parasit på svampar. Ovanligt talrik i år. Se även ett tidigare svar här.

– Stefan Andersson

 

oktober 29, 2015

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Maneter

Öronmaneten Aurelia aurita är den vanligaste maneten i Sverige. Bilden tagen av FlickreviewR.
Öronmaneten Aurelia aurita är den vanligaste maneten i Sverige. Bilden tagen av FlickreviewR.

Jag bor på Norra Öland straxt söder om Löttorp. Och idag när vi var ute och la när så var det bokstavligen tusentals maneter i vattnet. har aldrig sett sådan mängd. VAD beror detta på? Och vad lever maneter på?

Maneter är stora plankton, dvs de är organismer som inte kan simma mot strömmen. Starka och kontinuerliga vindar, och antagligen tillsammans med ett skarpt språngskikt (en gräns som kan uppstå då olika vattenmassor har skillnader i salthalter eller/och temperatur) som då gör att maneter befinner sig närmare ytvattnet, och detta gör att stora ansamlingar av maneter kan spolas mot en specifik kust.

Det finns en mängd olika arter av maneter och i olika storlekar. Maneter äter vanligtvis små kräftdjur eller mindre fiskar som den fångar med sina tentakler. Längst ut på dessa tentakler sitter en mängd nässelceller som förlamar bytet vid beröring. Olika arter av maneter har olika starka nässelceller, öronmaneter har exempelvis mycket svaga och påverkar inte människor. Däremot har röd brännmanet starkare nässelceller som på en människa gör ont, medan den tropiska arten Box jellyfish kan döda en person.

– Johan Hollander

 

oktober 28, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg