Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Maternella effekter

En mulåsna.
En mula.

Jag har läst att en mula är mer lik en häst och att en mulåsna är mer lik en åsna. Om en förälder är häst och en är åsna borde inte slumpen då avgöra om avkomman blir lik mamman eller pappan eller finns det andra genetiska lagar som är inblandade vid korsning mellan två arter.

Jag vet inte om det är sant, men jag har ofta hört att stoets storlek påverkar fölets storlek. Se’n påverkar ju stoet, oberoende av art, fölets beteende, men det är ju en annan sak.

– Bodil Enoksson

Det låter väl rimligt att foster-miljön, dvs häst-livmoder eller åsne-livmoder, påverkar tillväxt mm.

– Jörgen Ripa

Att avkommans egenskaper påverkas av fostermiljön är ett välstuderat fenomen som kallas för maternella effekter. Det förklarar förmodligen en stor del av skillnaderna man ser mellan mula (där mamman är häst och pappan åsna) och mulåsna (där mamman är åsna och pappan häst). Men det kan också finnas andra genetiska förklaringar. Hos däggdjur präglas generna beroende på vilken föräldrar de kommer ifrån och detta påverkar genuttryck (vissa uttrycks mer och andra mindre om de kommer från mamman eller pappan). Det kan också finnas dominans av vissa genvarianter över andra som påverkar hur en hybrid ser ut. Det är faktiskt vanligt att hybrider kan te sig olika beroende på vilken art som är mamman och vilken som är pappan.

– Jessica Abbott

 

juli 14, 2016

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekorrar och solrosfrön

Ekorren, Sciurus vulgaris.
Ekorren, Sciurus vulgaris.

Vi har ett fågelbord på vår balkong där vi lägger ut solrosfrön. Sedan i våras har det kommit två ekorrar och äter av fröna. De äter ganska mycket och jag får fylla på hela tiden. Jag gör det ju gärna men min fråga är, är solrosfrön bra för dem? Kan det bli så att de får en brist eftersom de kanske ratar kottar och sådant som de annars äter?

Jag tror inte det är någon större fara för ekorrarna. De är ju trots allt fröätare och plockar nog i sig en hel del annat än dina solrosfrön!

– Bodil Enoksson

 

juli 13, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyskapat liv?

Paseudomonas-bakterier. Bilden tagen av Janice Haney Carr.
Paseudomonas-bakterier. Bilden tagen av Janice Haney Carr.

Jag har funderat på en sak: skulle det kunna vara så att det idag på jorden utvecklas liv från icke-livsmolekyler (om än under andra betingelser än vad som ev. en gång skedde här). I så fall föreställer jag mig att man oxå skulle kunna finna olika stadier av utveckling mot liv på olika ställen på jorden och på så vis, genom att lägga de olika stadierna efter varann, sätta samman en ”film” av hur en evolution av liv kan gå till. Det vore ju jätteintressant.

Ja, det är någonting man spekulerar över ibland, om liv uppkommer på nytt ibland här på jorden. Det är nog inte alls omöjligt, men eftersom det redan finns levande organismer nästan överallt är risken väldigt stor att en ny livsform skulle ätas upp eller utkonkurerras direkt av befintligt liv. Men om det finns delar av jorden som ännu inte har koloniserats av befintligt liv kan det vara möjligt. Det är också inte omöjligt att mer än en sorts liv uppkom på den tidiga jorden (kanske på olika platser), men att allt som finns kvar idag är den sorten vi känner till – förmodligen av samma anledningar.

– Jessica Abbott

 

juli 12, 2016

Inlägget postades i

Ekologi Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Järv i Skåne?

Järv, Gulo gulo. Bilden tagen av Zefram.
Järv, Gulo gulo. Bilden tagen av Zefram.

Bilden tagen i höllviken igår. Järv?

Åtminstone väldigt lik. Vore inte första gången järv påträffats i Skåne, men det är sällsynt. Föreslår att vederbörande kontaktar Nils Carlsson på Länsstyrelsen. Observationer av rovdjur mejlas in på adress rovdjur.skane@lansstyrelsen.se

– Lars Lundqvist

Bilden som skickades in är påfallande lik en bild som finns på Wikipedia, så jag tvivlar lite på att den togs i Höllviken nyligen. Men Forskning och Framsteg har faktiskt en artikel ute just nu som handlar om att järven håller på att öka i Sverige och vandrar söderut. Så det är kanske inte omöjligt att se järv i Skåne.

– Jessica Abbott

 

 

juli 11, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rutig buskmätare

Rutig buskmätare, Chiasmia clathrata. Bilden skickades in av Agneta.
Rutig buskmätare, Chiasmia clathrata. Bilden skickades in av Agneta.

Vad har jag fotograferat? Jag har sökt i en fjärilsbok och tycker att den liknar en smultronvisslare lite grann, men är det en sån?

Nej, det är en rutig buskmätare.

– Torbjörn Tyler och Lars Pettersson

 

juli 8, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Blåfläckig träfjäril

Blåfläckig träfjäril, Zeuzera pyrina. Bilden skickades in av Jeanette.
Blåfläckig träfjäril, Zeuzera pyrina. Bilden skickades in av Jeanette.

Denna vackra sak hittade jag utanför min dörr i eftermiddag. Lite googling säger mig att det kan vara en Blåfläckig träfjäril. Håller du med om det? Jag har aldrig sett en sådan förut.

Stämmer bra http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/z/zeuzera_pyrina.html

– Gästinlägg av Lars Pettersson, Svensk Dagfjärilsövervakning

 

 

 

juli 7, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Smällglim

Smällglim, Silene vulgaris. Bilden skickades in av Hans Öhlin.
Smällglim, Silene vulgaris. Bilden skickades in av Hans Öhlin.

Vad heter växten på bilden är det en liljeväxt? Fann den växande intill en strandäng i Skultorp Västergötland. Har googlat på den men ej funnit den på nätet.

Smällglim, Silene vulgaris, och det är en nejlikväxt helt obesläktad med liljor.

– Torbjörn Tyler

 

juli 6, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vippslide?

Vippslide, Aconogonon divaricatum. Bilden tagen av Epibase.
Vippslide, Aconogonon divaricatum. Bilden tagen av Epibase.

Vad är denna växts namn? Spirea, den lilla med blommknoppar?

Den ser ut som alpslide eller vippslide, Aconogonon sp.

– Torbjörn Tyler

 

juli 5, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svanars lyfthastighet

Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.
Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.

Vilken hastighet måste en svan komma upp i innan han kan lyfta?

Du har säkert sett att svanar springer igång på vattnet, samtidigt som de flaxar med vingarna. När en knölsvan väl är i luften flyger den ca 17.5 m/s, vilket jag själv har mätt med med hjälp av en kikare med laseravståndsmätning (se bifogad artikel, där det finns mätningar på olika arter). Men effekten följer ett U-format samband, så det är väldigt kostsamt att flyga långsamt, eller ryttla (vilket ju inga svanar kan göra), med ett minimum runt 9-11 m/s för en svan, och sedan ökar effektförbrukningen igen med ökande hastighet. Anledningen att svanar flf´ger snabbare än 9-11 m/s, som är billigast per tidsenhet, är att de minimerar kostnaden per tillryggalagd sträcka över marken, och den hastigheten uppnår man vid en högre hastighets. Men just när de lyfter behöver svanar all extra muskelkraft för att komma upp i luften, och det har de när de flyger (=springer på vattnet) vid hastigheten för minsta effektförbrukning, dvs ca 10 m/s. Detta är den hastighet de uppnått när de slutar paddla med fötterna och verkligen lyfter och faktiskt flyger.

– Gästinlägg av Anders Hedenström, expert på fåglars flygmekanik

 

juli 4, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nedbrytning av löv

Biomassa i form av höstlöv. Bilden tagen av Symphony999.
Biomassa i form av höstlöv. Bilden tagen av Symphony999.

Jag undrar hur lång tid det tar för löven som träden fäller på hösten att förmultna. I skogen finns det torra och blöta löv på marken. Vad beror det på?

Frågan är inte fullt så enkel att besvara som man kanske kan tro. Hur lång tid det tar för ett löv att brytas ned beror på en mängd faktorer som t.ex vilken typ av löv det är. Exempelvis så lagrar ekarna ofta in en del svårnedbrytbara ämnen som garvsyra och terpentener, vilka fungerar som försvar mot insekter när lövet sitter på trädet. Sedan beror det på temeraturen, är det kallt tar det längre tid, och hur lång växtsässongen är. Det beror naturligtvis också på hur mycket och vilken typ av nedbrytare som finns i markskiktet kring trädet, t.ex kan mängden daggmask spela stor roll. Under ’normala’ förutsättningar så brukar man räkna med en sässong för att bryta ned ett löv, men det varierar som sagt. I tropikerna så går det ofta mycket fortare än så, i en regnskog hittar man sällan några löv som ligger på marken utan att brytas ned mellan åren. Miljöfaktorer som t.ex försurning påverkar förståss, ju surare det är i marken desto färre nedbrytare finns som kan bidra till förmultningen.

– Från frågearkivet

 

juli 1, 2016

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg