Jag är reporter på NSD och skulle vilja skriva om en eller flera ovanliga insekter i Kirunatrakten, om några sådana finns. Känner du till någon/några ovanliga insekter som finns här uppe? Eller vet du vart jag kan vända mig vidare med frågan?
Larv av större snabelsvärmare, Deilephila elpenor. Bilden skickades in av Carina Stenmark.
Upptäckte denna konstiga udda sak i min trädgård igår. Grannens katt kom förbi och skulle undersöka den men ryggade genast tillbaka och backade från platsen. Den är ca 12-13 cm lång, ca 1,5 cm i omkrets. Den har små lurviga inbäddade ben på undersidan. ca 10 st på vardera sida, alltså 20 st. Den går på marken likt en snigel inte som en larv. På bakänden finns en ”klo” som är något böjd.
Det är en larv av Större snabelsvärmare, Deilephila elpenor.
Jättebalsamin, Impatiens glandulifera. Bilden tagen av ArtMechanic.
I våras tog jag upp några små blad med rötterna på landet i norra Östergötland. Det var nostalgi för platsen var där min mor föddes för 90 år sen och besöket var på just hennes födelsedag – valborgsmässoafton – men tyvärr 4 dagar efter hennes död. Bladen växte och blev så här stora, långa stänglar med dessa nästan lite orkidé-liknabde blommor. Men vad är det för växt/blomma?
Jättebalsamin, Impatiens glandulifera. Ett hatobjekt bland naturvårdare…
Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Hur vet jag att vår igelkott i trädgården hunnit bli ”fet” nog för att gå i ide. Hen är inte pigg på att bli infångad och vägd. Lyft den en gång då den tagit sig in i huset. Drygt3 hg? Hur fettar vi upp den bäst? Idag bjudet vi kattorrfoder 33% med 66% vatten i blandning. Ca 70-80 g per dag. Hur mycket vågar vi ge? Vad kompletterar vi bäst med? Maskarna från komposten ratades.
Jag skulle lugnt låta Kotte avgöra saken själv.Troligen är just denna Kotte på 2-3 hg ett ungt djur och de går ofta i ide senare än de vuxna. Så fortsätt mata den. Men se också till att det finns lämpliga övervintringsställen att välja på; rishög eller en låda. Den bäddar själv med löv och annat, men gör man en låda åt den kan man gärna lyxa till med lite isolering. Och kanske stoppa in halm. Vindskyddat läge och så att inte regn/smältvatten letar sig in.
Igelkottar kan äta rätt mycket olika saker, men kattmat är helt OK. Gissar att den skulle uppskatta mjölmaskar också (brukar kunna köpas i fiskeredskapsaffärer eller zoobutiker). Pannkakor verkar också var en favoriträtt. Se också till att den har tillgångtill friskt vatten.
Lycka till och hoppas ni möter en pigg och kry (men hungrig!) igelkott till våren.
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Jag och två kompisar ska göra ett gymnasiearbete inom biologi. Vi har valt att vilja studera flera exemplar av en växtart för att se hur dess fotosyntes gynnas som bäst, dvs att vi planterar växterna under olika förhållanden och granskar tillväxten. (Vi hade tänkt oss att försöka få tag i en kamera som förhoppningsvis kan filma processen när den växer) Min fråga är ifall ni har några förslag på hur vi skulle kunna lägga upp detta arbete lite mer specifikt? Kanske ifall ni har några tips på olika förhållanden som är lätta att utföra på växterna? (T.ex olika vinklar av ljustillförseln, näringstillsättningar) Vi letar efter en växt som växer relativt snabbt då projekttiden rör sig kring cirka två månader. Hittills funderar vi på tomatplantor då de ska växa relativt fort.
Tomatplantor kan säkert funka, men jag tror att det blir ännu lättare om ni provar med ärtor eller bönor. De växer fort och är väldigt lättodlade. Varför inte prova odla med ljus av olika våglängder (t.ex. blått kontra rött)? Det kan man nog fixa ganska enkelt med färgat plastpapper som filter framför ljuskällan. Växter innehåller nämligen ett ämne känner av rött ljus som heter fytokrom, och som styr bland annat dygnrytmen och känner av när skottet har kommit ovanför marken. Med lite information om klorofyllens och fytokromens egenskaper kan ni säkert komma på några bra hypoteser hur växten kommer att påverkas av de olika sorters ljus.
I min nyponbuske hänger detta taggiga lilla nypon, som nog inte alls är ett nypon. Har inte sett det förut. Vad är det?
Kan det vara taggäpple, gall förorsakad av gallstekeln Diplolepis mayri? Enligt boken Coulianos, C-C, & Holmåsen, I. 1991, Galler, Interpublishing, är den ”ej allmän och mycket lokalt förekommande. Den är vanlig i bland annat Dalarna och Härjedalen längs älvstränder.” Annars är den funnen i stort sett i hela södra Sverige. Gallen kan sitta kvar i fler år men tappar taggarna och blir brun.
Presentspindel, Pisaura mirabilis. Bilden tagen av Richard Bartz.
Jag har försökt att hitta på nätet vad det kan vara för spindel jag hittat men det är oerhört svårt när man inte vet hur man ska leta eller vad man ska titta på, här har jag en gissning om att det kan vara en vargspindel av något slag?
En gissning på spindeln: presentspindel, Pisaura mirabilis. Jag är dock inte säker, den inskickade bilden är suddig, benen möjligen för randiga och min erfarenhet begränsad. Men det är en ganska vanlig art.
Nötväcka, Sitta europaea. Bilden tagen av Paweł Kuźniar.
Jag undrar om min gissning är rätt att det är en hackspett av nåt slag som jag fångat på bild i en ek, eller om det är en trädkrypare el nötväcka. Jag undrar i så fall vad det kan vara för en hackspett.
Jag tycker det ser mycket ut som en nötväcka. Eken är nötväckornas favoritträd, inte så mycket för ollonen skull (de kan hamstra en del, men nog mest som nödproviant) som för den skrovliga barken. Där kan man både hitta spindlar och allehanda småkryp att äta och stoppa undan bokollon och solrosfrön och annat som man vill spara till sämre tider. Nötväckor är alltså stannfåglar som normalt tillbringar hela året i sitt revir, och där hamstrar mat. Dessutom finns det ofta lämpliga bohål i ekarna. På de inskickade bilderna kan man skymta ljus buk, svag uppnäsa (uppnäbb) och kort stjärt, som allt pekar på en nötväcka. Förutom posen rent allmänt.
Benved, Euonymus europaeus. Bilden tagen av Kurt Stüber.
Följande planta hittade jag i Söderåsens nationalpark. Bären/frukten har en märklig form och jag har aldrig sett något liknande. Växten var halvt buskliknande och 2 meter hög. Mina försök att leta i olika växtdatabaser har varit fruktlösa (haha).
Växten på den inskickade bilden är benved, Euonymus europaeus. Den är främst en prydnadsväxt, men ger välidgt hårt trä som har tidigare använts för att tillverka sländor.
Kan du förklara en del om hur nedbrytningen går till och vad som händer. Samt, nedbrytning av tepåsar, hur funkar det? Bryts örten inne i påsen först? Bryts örten i påsen snabbare än sitt ursprungliga tillstånd eftersom den är torkad? Skillnad på oekologiskt och ekologiskt te? Bryts de ner olika fort?
Lite om nedbrytning av te.
Nedbrytningens första steg är att få fast material till löst material. Växtmaterial består av stora molekyler, som cellulosa och lignin och protein. Mikroorganismer i marken, bakterier och svamp, använder växtmaterial som mat, med för att kunna tillgodogöra sig det komplicerade material behöver de först utsöndra enzymer som hackar upp de stora molekylerna till de beståndsbitarna de består av (cellulosa till socker, och protein till vitamin och aminosyror, ungefär som en stor legostruktur består av enskilda legobitar. En mikrob kan inte tillgodogöra sig hela strukturen, men enskilda klossar går bra. Så enzymer hackar upp det lösta teet till socker och aminosyror som används av mikroorganismerna som mat. En andel går att till att bilda nya mikrober, och en annan del går att till att ge de bildade mikroberna energi. Andelen som går år till att ge energi leder till att växtmassa (te-massa) försvinner, eller ombildas till gas (koldioxid och vatten). Så sakta men säkert kommer allt teet göras om till koldioxid och vatten, och mineralnäringsämnen som växtmaterialet en gång innehöll frigörs för att göda växter igen. Massförlusten kommer dock att ta lång tid på sig. För varje generation mikrober (kanske en generation per 14 dar, eller så, i mark) använda ung hälften av det tillgängliga materialet som frigjorts av teet till energi varvid det respireras till gas, och tee-massan minskar. så efter två veckor är kanske häften kvar. Efter 4 veckor, 25%, efter 6 veckor, 12.5%, etc. Så rester av teet kommer att finnas kvar länge i marken. Till detta kommer ytterligare en komplikation.
Om te-påsen är gjord av nylon, eller annat syntetiskt material, bryts den nog ned långsammare. Om den är gjord i papper, är det svårare att säga, men troligtvis bryts den tunna påsen ned snabbare än hela te-materialet.
För att nedbrytning ska fungera behövs vatten. Hela nedbrytningsprocessen är vattenkemi (enzymerna fungerar i vatten). Så teet bryts inte ned långsammare för att det är tort. Snarare förblir teet onedbrutet eftersom man lagrar det tort.
Det är nog ingen skillnad på om teet kommer från ekologiska odlingar eller ej. Växter i ekologiska odlingar innehåller i stort sätt alltid samma näringsinnehåll som konventionellt odlade växter, och det sätter nog gränsen för hur fort teet bryts ned i mark.
Däremot spelar typen av te stor roll. Grönt te går mycket fortare än t ex roibos. För att grön te innehåller större mängder lättlösliga ämnen, medan roibos kommer från växter som är svårare att “smälta” för nedbrytarorganismer.
Dessa skillnader har faktiskt medfört att nedbrytning av te är faktiskt en vida använd metod för att jämföra hur nedbytning går till i olika jordar: grönt te används för att skatta den tidiga processen, och roibos, den mer långtiktiga nedbrytningen http://www.decolab.org/tbi/pdf/flyer%20TBI.pdf
Kommentarer