Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Hund eller varg?

Hund eller varg? Bilden skickades in av Tobias Nilsson.
Hund eller varg? Bilden skickades in av Tobias Nilsson.

Bild tagen i kväll i mellanskåne. Enligt utsago en yngre och en äldre, verkade skygga och sprang ut i en åker när kontakt söktes. Frågan är om de med en så dålig bild avgöra om de e varg eller hundar?

Tycker i alla fall inte man kan utesluta varg, men det känns konstigt att det skulle vara två stycken tillsammans i mellersta Skåne. Här finns väl inga revir? Vad säger viltexperterna på regionstyrelsen?

– Lars Lundqvist

Svårt att säga nå’t med utgångspunkt från bilden, mer än en massa hundar det INTE är. Att de är skygga behöver inte betyda nå’t; alla hundar är inte så glada att gå fram till främmnade människor (speciellt inte människor som tror att hundarna är vargar och antagligen verkar osäkra och upphetsade). Och de hundar som inte är vana att springa lösa kan vilja fortsätta att vara på fri fot.

– Bodil Enoksson

Lurigt med så här dåliga bilder men min gutfeeling säger hundar. Detta av två skäl, även om bilden är dålig så får jag intryck av att svansarna ligger i ”rulle på ryggen” så som sig bör hos spetsar, hållningen känns också mer hundlik än varglik. Det andra skälet handlar om sannolikhet. Två vargar betyder parbildning, annars går de alltid själva. Vi har goda skäl att tro att vi har en ensam hanvarg som rör sig i norra Skåne/södra Kronoberg och att den har gjort det en längre tid. Par och revirbildning, såvitt vi vet finns inte längre söderut än Stockholm/Sörmland i dagsläget. Min gut feeling som sagt, kan inte vara helt säker.

– Gästinlägg av Nils Carlsson, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen

 

december 7, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gödning och artrikedom

En skogsstig i Frankrike.
En skogsstig i Frankrike.

Om man i ett naturvårdsområde där man vill förstärks och mångfaldig floran tillför kväve och fosfor i en mängd som motsvarar 300-1000 kg/ha vad händer då? Har det någon betydelse från vart kvävet och fosforet kommer i från?

Om det är en artrik flora redan så har troligtvis marken ett lågt N och P innehåll. Vid gödsling brukar antaket växtarter minskas. Om man vill öka artantalet i ett område ska man därför inte tillföra näringsämnen som kväve och fosfor. Höga halter av dessa ämnen gör att ett fåtal arter tillväxer extremt kraftigt och konkurrerar ut den övriga floran. Exempel på sådana arter är brännässla, kvickrot och mjölkört. Fina områden med en mångfald av växter ska alltså inte ha någon extra tillförsel av kväve över huvud taget för att bibehållas. För växternas del räcker det gott med det kväve som släpps ut av bilar och industrier och sedan regnar ner på marken.

– Från frågearkivet

 

december 4, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad kan vi göra?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

På grund av föroreningar så råkar både växter och djur illa ut. Vad kan vi som individer göra för att förbättra situationen? Att få alla attt ändra sig blir ju svårt men bara små saker kan ju hjälpa.

Som individ så finns det förståss en del saker du kan göra, dels bör man vara medveten om vilka produkter man köper, även om du inte själv kanske behöver kunna det så finns det ju andra som hjälper dig, som t.ex Naturskyddsföreningen. Vill du engagera i miljön så ger detta troligtvis störst utbyte om du samarbetar med andra och i sådana fall så är Fältbiologerna och/eller Naturskyddsföreningen bra alternativ. Ett stort bekymmer med miljöproblem är ju att vi både importerar och exporterar dem genom vatten och luft, så det räcker ju inte alltid med att vi själva är nogranna. Den viktigaste uppgiften vi har som miljömedvetna individer är förmodligen att påverka våra politker, eftersom det är de som verkligen har makten att förändra något på miljösidan, både i Sverige samt gentemot våra granländer. Frågan är som du märker inte enkel att svara på, vilket är skälet till att jag använder så, många ord.

– Från frågearkivet

 

december 3, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Näringsväv

Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.
Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.

Vad är näringsväv??

En näringsväv är ett sätt att uttycka hur arter som lever tillsammans är beroende av varandra. Med lever tillsammans så avser jag nu att vissa organsmer är föda för andra och även dessa kanske är föda åt någon annan organism. En näringsväv kan man enklet säga en ihopkoppling av flera näringskedjor. Man brukar ofta åskådligöra detta iform av ett diagram där varje art eller grupp av organismer som har liknande funktion illustreras som en punkt, dessa punkter sammanbinds sedan då energi flödar mellan dessa punkter, då konsumerade (uppätna) individer. Längst ner i system, dvs. de som endast är producenter är alla gröna örter, ovanför dessa så befinner sig herbivorerna( betande organismer av olika slag), ovanför dessa så hittar vi carnivorerna (köttätarna). Så en näringsväv kan sägas vara de vägar energin (näringen) flödar i ett system av organismer (örter, betare, och rovdjur), det blir så att säga ett nätverk av flöden.

– Från frågearkivet

 

december 2, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Epifyter

En epifyt. Bilden tagen av Prashanthns.
En epifyt. Bilden tagen av Prashanthns.

Varför lever lavar, mossor och orkidéer på träd? (S.k. epifyter)Är det något slags samarbete? Symbios?

Epifyterna har nytta av att växa på träden. Om träden har nån glädje av epifyterna är nog mer tveksamt. Kanske kan man hitta några smärre fördelar men det viktigaste är nog att nackedlarna inte är större än att träden klrar sig och fortsätter att böra upp epifyterna.

– Från frågearkivet

 

december 1, 2015

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korallsand

Korallsand från Aruba.Bilden tagen av Wilson44691.
Korallsand från Aruba.Bilden tagen av Wilson44691.

Vad menas med korallsand?

Korallsand är nedslipade rester at de ”skelett” som koralldjuren bildar. Dvs. hårda bildningar i vilka de bor i små ”fack”. När djuren dör bryts skeletten ner och så småningom blir de så finfördelade att de bildar sand.

– Från frågearkivet

 

november 30, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför heter det nötkreatur?

Ko, Bos taurus. Bilden tagen av Daniel Schwen.
Ko, Bos taurus. Bilden tagen av Daniel Schwen.

Jag undrar varför det heter nötkreatur. Kan det ha något med att göra att köttet smakar nötaktigt?

Det tog lite tid innan jag hittade svaret på frågan som kanske inte har så mycket med ekologi att göra, men här kommer det. Nöt: kommer av det tyska ordet nauta som är besläktat med vårt svenska njuta. Den ursprungliga betydelsen var ’något som åtnjutes’, eller egendom. Förr kallades de även för tamnöt. Vill du ha en utförligare förklaring än så här så får du nog vända dig till en lingvist i stället.

– Från frågearkivet

 

november 27, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Människans näringskedja

Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.
Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.

Har ni något bra exempel på en näringsväv där människan ingår?

De flesta näringsvävar var vi får mat från ’naturen’ dvs vad vi jagar eller fiskar för föda. Det är väl tveksamt om tamboskapen är en del i näringsvävarna, men de finns säkert de som argumenterar för detta också. Ett exempel skulle ju kunna vara en väv där olika växt och zooplankton ingår till sammans med de små planktonätandande kräftdjures som kallas krill, sill och torsk, säl och ett antal sjöfåglar. Du kan säkert bygga ut väven ytterligar med lite tankemöda.

– Från frågearkivet

 

november 26, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Isbjörnars matvanor

Isbjörn, Ursus maritimus. Bilden tagen av Alan Wilson.
Isbjörn, Ursus maritimus. Bilden tagen av Alan Wilson.

Vad äter en isbjörn på vintern???

Isbjörnen äter samma sak på vintern som den gör resten av året. Den viktigaste födan är sälar och tumlare men även fisk, lavar och i stort sätt vad den kan hitta. Isbjörnarna brukar sitta och vänta i timmar vid vakarna i isen där sälarna går upp för att andas. Dessutom har de mycket bra luktsinne och kan känna doften av en säl på öven en kilometers håll.

– Från frågearkivet

 

november 25, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dieter

Druvsocker, glukos.
Druvsocker, glukos.

Har ni något förslag på hemsidor med bra källkritik? Jag skulle vilja veta mer om matspjälkning och dieter och har svårt att hitta vetenskapliga sidor om dietens påverkan på kroppen. Undersöker bland annat LCHF och 5:2- dieten.

Jag känner inte till några specifika hemsidor, men kan däremot tipsa om en bok – Paleofantasy: What Evolution Really Tells Us about Sex, Diet, and How We Live, av Marlene Zuk. Den finns nog inte översatt till svenska, men boken kritiserar dieter som går ut på hur människan levde på forntiden (t.ex. stenåldersdieten). Sådana dieter är problematiska dels för att de antar att ingen evolution har skett på tusentals år, och dels för att de bygger på ganska osäker kunskap om människans matvanor och miljö på forntiden. Boken kan du beställa på nätet, och en bra sammanfattande artikel hittar du här: http://www.vetenskapspedagogen.se/sv/artiklar/alla-dor-av-nagot

– Jessica Abbott

november 24, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg