Fråga en Biolog

På min arbetsplats i Örtofta har vi ett växande problem med kråkfåglar som gör skadegörelse på våra bilar. Många bilar på vår parkering har blivit angripna och fått framförallt torkarbladen sönderhackade och gummina avrivna, själv har jag även fått små plastbitar(täckluckor) stulna från min bil, men andra har haft otur och fått skador på sina vindrutor. En av mina medarbetare är hängiven fågelskådare och har vittnat om att det är ett par kråkor(Corvus cornix) som står för skadegörelsen. Finns det någon hos er som vet varför kråkorna äter upp våra torkarblad och skadar våra bilar, och om man kan göra något för att lösa problemet?

Har tyvär inget bra svar, men troligen en lokal eller till och med individspecifik företeelse. Det som ligger närmst i tanke är de jättepapegojor på Nya Zealand som är kända för att på ett liknande sätt förstöra bilar.

https://www.youtube.com/watch?v=fBdvRCkCNfo
https://www.youtube.com/watch?v=OMLpPoOeays
https://whyevolutionistrue.wordpress.com/2012/01/16/the-playful-brainy-and-destructive-kea-2/

Den vanligaste ”fågelvandalismen” jag känner till i Sverige är mesar som käkar fönsterkitt. Där tror jag de är ute efter kalken. Vad kråkorna är ute efter förstår jag inte. Lösning: Ständig vakt eller ”permanent avlägsnande” av kråkorna?

– Åke Lindström

Tänkte också genast på keorna på Nya Zeeland (fast inte skulle jag kalla dem jättepapegojor). Kanske gillar kråkorna bra att pilla? En granne till oss har satt upp master med en sorts ”drake” i form av en fågelsiluett. Den flyger ytterst naturtroget i vinden och jag har för mig att han sagt att det fungerar mot kråkfåglar. Gissar att man kan få tag på sådana hos Granngården. Annars är ett beprövat knep att hänga upp en död kråka. Möjligen kan man ta svarta trasor i lämplig storlek.

– Bodil Enoksson

november 23, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tycker mig märka att älgflugan ökat markant. Stämmer det? Måste numer ha typ rånarluva i skogen. Till vems nytta finns denna lus?

Ja, åtminstone i Småland var det otroligt mycket älgflugor denna höst. Mitt förslag är att det beror på att älgpopulationen ökat drastiskt i Småland sedan de svåra stormarna vilket resulterat i en stor ökning i den miljö (gräs- och ungskogsbevuxna öppningar i skogen) som gynnar älgarna. Och finns det gott om älg så ökar också de parasiter som lever av älgar. Älgflugan är en sådan parasit som är specialist på älg. Att den också hamnar på oss människor (och ibland tyvärr kryper in i håret eller bakom öronen och stannar där ett tag) är ett misstag från älgflugans sida – det är egentligen ett större problem för älgflugan (som därmed inte hittar sin födokälla och förmodligen dör utan att ha fått fortplantat sig) än för oss människor (som bara känner obehag för att de kryper på oss men annars inte gör oss någon skada).

Till vems nytta finns älgflugan. Här gäller samma som för alla andra organismer – lever du fram till lyckad fortplantning så har du lyckats. På vilket sätt du gör detta – om du är parasit och suger ut näring ur andra individer/arter eller symbiont/”samarbetare” och hjälper andra individer/arter (och därmed också sig själv) – spelar ingen roll. Det vill säga om en individ/art är nyttig för någon eller inte spelar ingen som helst roll för om denna individ/art skall finnas kvar.

Men man kan tänka sig att älgflugan kan göra ”nytta”, tex genom att begränsa älgstammen när den blir väldigt stor. Man kan tänka sig att älgflugan kan sprida sjukdomar och förvärra sårinflammationer som hos försvagade älgar leder till tidigare död. Detta kan leda till minskande älgpopulationer och mer resurser för de älgar som blir kvar. På så sätt kan älgflugan kanske vara med och reglera älgpopulationers storlek. Så kanske kan älgflugan vara till ”nytta” i detta perspektiv – men om det bryr sig inte älgflugorna – de vill bara hitta näring så de kan fortplanta sig.

– Dennis Hasselquist

november 20, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan en ankhona och en gräsand få en gräsand? Kan det överhuvud taget bli en kyckling av två arter?

Rackelhane/rackelhöna är visserligen inte vanliga men är en korsning mellan tjäder och orre, så visst KAN det bli kycklingar när två olika arter parar sig.

När det gäller anka (jag antar att du menar tamanka) och gräsand är det inte två arter, utan gräsanden är vildformen som tamankan kommer från. Vad man ska kalla ankungen från en sådan ”återkorsning” (tamformen korsad med ursprungsformen) är väl lite oklart, men jag skulle nog inte kalla den för gräsand, speciellt om mamman är en tamanka. Men mina föräldrar hade en gång en anddrake, som var ganska liten och vildfärgad och som givaren kallat för gräsand. Men den var större än en vanlig gräsand och att betrakta som en tamanka.

PS När det gäller andfåglar talar man om andungar/ankungar (eller ällingar om man är skåning) inte kycklingar.

– Bodil Enoksson

november 17, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tog ner ett bo som var ovanför ytterdörren inne under tak och låg ovanpå innertaket. Mest gjort av torrt gräs, mossa och andra tunna växter. inga grenar.

Utseende och placering indikerar stare eller koltrast, gissar det första pga infon ”låg innanpå innertaket”, alltså troligen en ”hålhäckande” art.

– Åke Lindström

Jag hade gissat gråsparv eller möjligen sädesärla. Känns som det har för mycket fluffigt mjukt material och för lite gräs för stare. Koltrast murar med lera i mitten av boet och har inte så mjukt byggmaterial (tror inte heller de bygger under takpannor).

– Dennis Hasselquist

november 12, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har vid ett flertal ggr stött på stora spindlar i och kring vårt hus. Den senaste tiden har vi dock börjat hitta dem i vår hunds vattenskål på morgonen. Fyra ggr har det hänt att det guppat runt en ca 6-8 cm stor spindel. En gång levde den fortfarande, de övriga gångerna verkade de döda. Vi hällde ut dem med vattnet i trädgården. Vad är det som får dem att bete sig så? Hur hamnar de i vattenskålen?

Det bör vara större husspindel ni har. På bilden en hane. De gör ett mattformat nät med tratt i innerändan. Ni kan nog hitta sådana i garage och i närheten av huset. Har ni källare nog även där. Så här års och ibland vid andra tider börjar hanarna vandra och leta efter honor. Dessutom ser man ibland också honor som är ute och vandrar. I rummen är det för torrt för dem i längden, därför dras de till ställen med vatten, hundens vattenskål, vasken, duschen etc. (Kroppslängden är max 19 mm – benlängden kan vara längre och det är väl den ni räknat tillsammans med kroppen.)

– Gästinlägg av Lars Jonsson, universitetsadjunkt i biologi, Högskolan Kristianstad

november 11, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar