Fråga en Biolog

Nässtorlek och förkylningsrisk

Denna fråga kanske ligger lite utanför er expertis, men jag tänkte ge denna fråga en chans. När skolan börjar så brukar ett litet utbrott av förkylningar, som ofta orsakas av Rhinovirus, sprida sig mellan studenterna. Eftersom dessa virus föredrar en temperatur något under kroppens medeltemperatur är näshålan en bra plats för viruset att etablera sig. Fråga: Löper individer med större näsa större risk att drabbas av ett Rhinovirus orsakad förkylning?

Jag hittar ingen vetenskaplig information om denna fråga, så jag får väl ge en kvalificerad gissning. Det är kanske inte omöjligt att det finns ett samband mellan nässtorlek och förkylningsrisk. Tanken är väl att individer med större näsa har en större yta i bihålorna, där virusar har en chans att etablera sig. Intressant nog, så finns det faktiskt bevis på en korrelation mellan nässtorlek och bihåleyta enligt forskning från 2013. Däremot så tror jag att effekten på förkylningsrisk blir svår att mäta. Det finns nog så många andra viktigare faktorer som spelar in (t.ex. hur ofta man tvättar händerna) att man skulle behöva en extremt stor mängd data för att hitta ett signifikant samband mellan nässtorlek och förkylningsrisk.

– Jessica Abbott

november 5, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Orkidéers luftrötter

Orkidén Dendrophylax lindenii. Luftrötterna syns tydligt. Bilden tagen av Mick Fournier.

Jag undrar hur orkidéerna med sina luftrötter kan ta upp vatten ur luftfuktighet? Finns nån bra litteratur som visar funktionen?

En av luftrötternas viktigaste funktioner brukar vara att ta upp vatten och näring direkt ur luften, och många epifytiska orkidéers luftrötter är därför täckta med en porös vävnad (kallad velamen) som lätt suger åt sig vattendroppar från luften. Vissa orkidéers luftrötter tycks dock inte fungera på detta sätt. Där är velamenskiktet så tjockt och ogenomträngligt att det förhindrar vattenutbyte och gör att luftrötterna fungerar som ett skyddat vattenmagasin snarare än som ett vattenupptagningsorgan. Skulle de växa emot en fast yta kan de dock omvandlas till ”äkta” rötter som tar upp fuktighet från underlaget (efter att velamen tillbakabildats så att vattentransport möjliggörs).

– Stefan Andersson

november 4, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Cellandning hos växter

Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.

Min lärare ställde nyligen en fråga som jag aldrig helt förstod svaret på och jag undrar om ni hade kunnat förklara. Min lärares fråga löd: Varför har växter cellandning på natten? Svaret löd: Växterna får på natten inte energi från solen och måste därför producera sin egna energi. Som jag har förstått det så har växterna cellandning för att omvandla dn kemiska energin från fotosyntesen till andra energiformer. Som t.ex värme och rörelse. Vid cellandning produceras alltså ingen ny energi i växten utan den omvandlas bara. Vad har då solen med det hela och göra? Jag förstår helt enkelt inte svaret. Som jag har förstått det så har växterna cellandning på natten av samma anledning som på dagen: Nämligen för att omvandla energi.

Du har alldeles rätt att växter har cellandning till att omvandla energi, oavsett om det sker på dagen eller på natten. Lärarens svar utgår nog ifrån någon form av netto-beräkning. På dagen produceras mer energi genom fotosyntes än vad som går åt till respiration, så att resultatet blir ett överskott av energi. På natten blir det ett underskott av energi eftersom fotosyntesen är inte igång. Då får man ta av överskottet som lagrades under dagen. Det finns en bra bild som illustrerar detta här.

– Jessica Abbott

november 3, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stigars ålder

Hur gamla är stigar? Det förefaller logiskt att samma, upptrampade, sträcka genom ett skogsparti återanvänds och bevaras när växtligheten runtomkring ändras, åtminstone av människor. Kan jag när jag tar en skogspromenad räkna med att mina förfäder, om de nu levde däromkring, kunde ha traskat längs samma väg. Sen hur länge? Kanske rentav sen senaste istiden? Finns det något sätt att göra pålitliga uppskattningar av en stigs ålder?

Kanske inte en så biologisk fråga, men jag vet i alla fall att det finns vägsträckningar (småvägar) i Uppland som arkeologerna visat har haft exakt samma sträckning sedan tidig bronsålder och som fortfarande gör (i dag helt omotiverade) krökar på ställen där det låg gårdar för 3000 år sedan, så nog kan stigar/vägar vara gamla alltid…

– Torbjörn Tyler

november 2, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Krabbspindel

Jag hittade den här krabaten i en bordspringa i Obbola -letat runt i ett antal timmar på div. spindelsidor men hittar inte svaret på vad det är för art ca 1.5cm mellan ”tåspetsarna”

Det är en krabbspindel av släktet Xysticus. Finns flera arter som liknar varandra, osäkert vilken av dessa det är.

– Gästinlägg av Lars Jonsson, universitetsadjunkt i biologi, Högskolan Kritianstad

oktober 30, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En parasit på svampar

Tallört, Monotropa hypopitys. Bilden tagen av Walter Siegmund.

Var ute i Uddevallaskogarna och letade svamp och av nån anledning blev vi nyfikna på den här. Ser ut att vara utblommad men vi drog upp och bröt i den och den doftar liniment. Så nu funderar vi på vad det kan vara för en växt.

Detta är tallört, Monotropa hypopitys, en klorofyllfri ört som lever som parasit på svampar. Ovanligt talrik i år. Se även ett tidigare svar här.

– Stefan Andersson

oktober 29, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Maneter

Öronmaneten Aurelia aurita är den vanligaste maneten i Sverige. Bilden tagen av FlickreviewR.

Jag bor på Norra Öland straxt söder om Löttorp. Och idag när vi var ute och la när så var det bokstavligen tusentals maneter i vattnet. har aldrig sett sådan mängd. VAD beror detta på? Och vad lever maneter på?

Maneter är stora plankton, dvs de är organismer som inte kan simma mot strömmen. Starka och kontinuerliga vindar, och antagligen tillsammans med ett skarpt språngskikt (en gräns som kan uppstå då olika vattenmassor har skillnader i salthalter eller/och temperatur) som då gör att maneter befinner sig närmare ytvattnet, och detta gör att stora ansamlingar av maneter kan spolas mot en specifik kust.

Det finns en mängd olika arter av maneter och i olika storlekar. Maneter äter vanligtvis små kräftdjur eller mindre fiskar som den fångar med sina tentakler. Längst ut på dessa tentakler sitter en mängd nässelceller som förlamar bytet vid beröring. Olika arter av maneter har olika starka nässelceller, öronmaneter har exempelvis mycket svaga och påverkar inte människor. Däremot har röd brännmanet starkare nässelceller som på en människa gör ont, medan den tropiska arten Box jellyfish kan döda en person.

– Johan Hollander

oktober 28, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Människans naturliga hårlängd

Man med långt hår. Bilden tagen av Vassil.

Kollar man på några historiska filmer om människans utveckling och även på ”avbildningar” från de första som upptäckte elden så har ingen över 1 meter långt hår. Vet inte om det bara är urusel efterforskning eller om det inte stämmer att vid naturlig utväxt kan inte håret bli över 5meter långt. Jag undrar, hur långt blir ett naturligt växt går som aldrig har blivit klippt? & hade människan förr i tiden över 5 meter långt hår som släpade efter när man jagade? För mig låter det orimligt och otroligt opraktiskt att ha så långt hår. Dessutom känd det som att människan är unik med att ha så långt hår.

För det första ska man nog påpeka att människan hade förmodligen inte rakt hår från början. Människor i Afrika här tätt, krulligt hår som ger bra solskydd. Rakt hår är en variant som förekommer hos nordligare befolkningar där behövet av solskydd är förmodligen mindre.

Det finns nog ganska stor variation i hur långt håret kan bli hos en individ. Det beror dels på vilka skador håret utsätts för (strålning, mekanisk skada, osv) men dels på ärftliga faktorer. Alla hårsäckar går igenom en cykel där håret först växer ut, sedan fälls, och till sist går hårsäcken in i en vilostadie. Hur länge de olika faserna varar styrs till stor del av generna, så tillväxtfasen kan vara olika lång hos olika individer. En normal maximal längd är ca. 1 m hos vuxna människor. Så nej, jag tror inte heller att forntida människor hade jättelångt hår som släpade efter sig!

– Jessica Abbott

oktober 28, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Köttätande växter

Venus flugfälla, Dionaea muscipula. Bilden tagen av NoahElhardt.

Jag studerar till lärare och har fått i uppgift att besvara frågor som jag tror att lågstadieelever skulle kunna tänkas ställa om ett ”slutet växtsystem”. En fråga jag tror att de kan ställa är: Kan en köttätande växt överleva utan insekter? Hur skulle ni besvara den frågan?

Såvitt jag vet finns det ingen växt som är helt beroende av ”kött” för att överleva, men det ger ett övertag i konkurrensen med andra växter om man även kan tillgodogöra sig näringsämnen från insekter.

– Torbjörn tyler

Insektsätande växter lever i fuktiga miljöer där det råder brist på kväve och fosfor, och det är främst dessa näringsämnen som växterna plockar åt sig från de insekter som hamnar i ”fångstfällorna”. Om växterna inte får detta näringstillskott minskar tillväxten och fortplantningsförmågan eftersom de då måste klara sig på det kväve och den fosfor som de kan få via rötterna.

Det finns insektsätande växter som kan ställa om till en mer ”rotbaserad” näringsförsörjning och minska sitt beroende av insektsfångst ifall det finns mycket kväve och fosfor i marken. Flugtrumpeter (släktet Sarracenia) bildar blad med ett smalare fångströr (dvs ett mindre ”fångstorgan”) när de växer i näringsrik jord och kan täcka sitt näringsbehov med rötterna. Dessutom breddas den platta, bladlika delen av bladet som utför fotosyntes. På så vis drar växten större nytta av den näring som finns i marken.

Så svaret på frågan beror på hur mycket kväve och fosfor som finns i jorden – vilket i sin tur beror på hur mycket av dessa näringsämnen som hamnade i det slutna ekosystemet från början – och om de finns i en kemisk form som är direkt tillgänglig för växternas rötter. Utgången beror naturligtvis också på om det finns andra växter i ekosystemet och om dessa är bättre på utnyttja den näring som finns i jorden. I så fall kan man gissa att de insektsätande växterna så småningom konkurreras ut.

– Stefan Andersson

oktober 27, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fluginvasion på hösten

Vindsfluga, Pollenia rudis. Bilden tagen av Alvesgaspar.

Vi har två sommarhus i Roslagen. Varje höst invaderas det ena av husflugor, som blir kvar över vintern. Hur vi än försöker bekämpa dem, blir de kvar över vintern (huset är uppvärmt till 5 grader). Det andra huset som är uppvärmt på samma sätt är helt förskonat. Vilken är förklaringen till invasionen? Är det en invasion? Kommer de utifrån för att övervintra? Eller förökar de sig under höst och vinter inomhus? Finns det något sätt att stoppa invasionen?

Hm, min gissning är att det rör sig om vindsflugor https://sv.wikipedia.org/wiki/Vindsflugor

– Olle Anderbrant

Se även tidigare svar om vindsflugor här och här.

– Jessica Abbott

oktober 26, 2015

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar