Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad händer med skräpet som kastas i skogen?
Vad som händer med skräp som kastas i skogen beror ju på vad det är, jag kan säga att mycket kommer att ligga kvar under lång tid, som plast och vissa metaller, medan annat kommer att brytas ned, som t.ex matrester och papper.
– Från frågearkivet
Varfifrån kommer pollen? Kommer de från alla slags växter eller bara vissa? Ormbunkar, kaktusar och buskar exempelvis, släpper de i från sig pollen?
Alla fröväxter producerar pollen, antingen från speciella ”hankottar”, som i fallet med barrträden, eller från blommornas ståndare, som i fallet med kaktusar och andra blomväxter. Pollen måste på ett eller annat sätt överföras till de honliga könsdelarna på en annan individ (t ex pistillen i en blomma) för att ge befruktning och fröbildning. Pollinering sker huvudsakligen antingen med vinden, eller med något djur, till exempel en insekt, fågel eller fladdermus. I de fall då ståndare och pistiller sitter tätt tillsammans i en blomma, så har växten oftast mekanismer för att förhindra självbefruktning. Men det finns många arter, till exempel bland de ettåriga ogräsen, som nästan uteslutande förökar sig genom självbefruktning.
Kryptogamer (dit ormbunkarna hör) förökar sig med hjälp av sporer som gror på fuktiga ställen och växer upp till så kallade gametofyter eller ”protallier”. Dessa bildar spermier respektive äggceller, vilka sammansmälter parvis och därefter växer upp till nya ormbunkar (läs mer på Wikipedia under ormbunksväxter).
– Från frågearkivet
Förklara ”Björken är granens amma”
Det är ganska kännt att vill man ha raka granar så skall man först så björk och sedan gran några år senare. Anledingen är att gran, till skilnad från exempelvis tall klarar sig utmärkt i skugga. Om granen får växa under björ så lägger den sin energi på att snabbt tillväxa på höjden för att nå ljuset. Normalt så skördar man björken efter ett 20-tal år, då den kan bli vara en konkurent om vatten. Unga granar är dessutom hjälpta av att stå i lä, eftersom de har ett ganska grunt rotsystem. Så björken hjälper till att snabbt dra upp granen på höjden. Naturligt så växer gran på samma sätt och kan konkurrera ut t.ex. tall och lövträd på detta viset.
– Från frågearkivet
Kan man säga att det ekologiska kretsloppets behov och människans behov är gemensamt eller går tvärs mot varandra?
Frågan du ställer kan man titta på från flera synvinklar. Antingen så ser man människan som en del av det ekologiska kretsloppet, och i sådana fall så är ju allting vi gör ’naturligt’ så att säga och våra behov får räknas in liksom behoven av alla andra arter. Sedan konkurrerar vi om tillgångar och utrymme med varandra och man kan egentligen inte skilja våra behov från det ekologiska kretsloppet.
En annan vinkel är att vi står utanför det ’naturliga’ ekologiska kretsloppet, eftersom vi har så otroligt stor påverkan i jämförelse med alla andra arter. I sådan fall så får man nog säga att människans behov inte går i linje med kretsloppet, snarare är det så att vi har ett ansvar för att bevara naturen, då det endast är vi som kan göra det genom att begränsa hur mycket vi påverkar. Problemet med detta är att det egentligen är ett politiskt beslut, man jämför ekologiska värden, som bevarad natur och de ekologiska kretsloppen med ekonomiska värden, dvs industrier, jord- och skogsbruk vägar och andra kommunikationer. Alla dessa ekonomiska värden ger ju pengar vilket de ekologiska ofta inte gör. För att människans behov skall överenstämma med de ekonomiska så måste man nog komma på sätt att få lönsamhet i tex jordbruket samtidigt som man inte ’stör’ det ekologiska kretsloppet. Det finns en hel del teorier om hur man skall kunna göra detta men det finns få storskaliga exempel som fungerar. Vad vi kan göra är att försöka påverka politiker att tänka i denna riktningen mer än de gör idag. Jag tror att jag har svarat även på din andra fråga nu.
Jag måste nog påpeka att mycket av det som jag säger här är mina egna synpunkter, då det inte finns någon här på Ekologihuset i Lund som direkt sysslar med dessa frågor, även om jag tror att de flesta tänker som jag.
– Från frågearkivet
Kan man leva utan vatten? I så fall hur länge skulle man överleva uten vatten? Vad skulle hända om det inte fanns vatten? Kommer vattnet att försvinna någon gång? Hur hittar man vatten i öknen? hur hittade man vatten under istiden? Vet ni om istiden kan komma tillbaka? I så fall ungefär när kommer den tillbaka? Vad är det för bra med vatten?
Nej man kan inte leva utan vatten och en människa klara sig bara 3-4 dagar utan vatten. Utan vatten så skulle vi inte ha något liv på jorden, som vi känner det idag eftersom alla levande organismer innehåller en stor del vatten, människan ungefär till 70%. I öknen så har alla arter som lever där olika anpassningar för att spara på vatten, eller på vattenförlusterna. En del gräver ned sig och är endast aktiva när det regnar. Vill man hitta vätska i öknen under torrperioder så är man hänvisad till växter och rötter från vilka man kan få en del. Under istiden så fanns det i princip inget liv på de områden som var täckta med is, men om man hade tillgång till bränsle så kunde man kanske tina isen, annars så fick man nog flytta på sig söderut. Det kan nog komma nya istider, när en sådan skulle uppstå och vilken utsträckning den skulle få, vet jag faktiskt inte.
– Från frågearkivet
På ett av våra markområden, där det har varit igenväxt blöt hagmark sedan länge, hittade vi på flera olika ställen ganska lysande oljefärgat vatten som rann ut och ner mot ett dike. Färgen syns lite dåligt på bilden, men det lyste så pass att man såg det på lite håll. När man tog på vattnet var det genomskinligt, man fick ingen färg alls på händerna och det luktade inte heller något. Vad kan färgen bero på?
Detta är väl inget helt ovanligt fenomen, tycker jag mig ha sett flera gånger. Visst kommer det ut olika slags oljor när växter eller djur förmultnar.
– Lars Lundqvist
Vi gör ett arbete om nedbrytning och vi vill undersöka med hjälp av ett experiment. Vi undrar vart vi kan få tag på jord med mikroorganismer och bakterier.
All jord du får tag i innehåller mikroorganismer (bakterier och mikrosvampar), men det är olika mikroorganismer i olika jordar. För ett nedbrytningsförsök skulle jag rekommendera kompostjord, om du har möjlighet att få tag i det. I annat fall kan du köpa vanlig blom/planteringsjord men undvik de som innehåller oerhört mycket torv för även om de också innehåller mikroorganismer så är det förmodligen i mindre mängd.
– Kristina Arnebrant
Jag är pappa till 12 pojkar 11 och 12 å. Tolvåringen behöver mycket hjälp med skolarbetet. Kan ni ge mig några nyttiga lästips?
Kanske Verklighetens magi, av Richard Dawkins?
– Johannes Rousk
Kanske något av Helen Rundgren? Hon är ju biolog och skribent och har skrivit en del för barn.
– Bodil Enoksson
Kolla upp Jan Heuschel och hans bok: http://heuschele.com/worldofhopfs/
– Johan Hollander
Bild tagen i kväll i mellanskåne. Enligt utsago en yngre och en äldre, verkade skygga och sprang ut i en åker när kontakt söktes. Frågan är om de med en så dålig bild avgöra om de e varg eller hundar?
Tycker i alla fall inte man kan utesluta varg, men det känns konstigt att det skulle vara två stycken tillsammans i mellersta Skåne. Här finns väl inga revir? Vad säger viltexperterna på regionstyrelsen?
– Lars Lundqvist
Svårt att säga nå’t med utgångspunkt från bilden, mer än en massa hundar det INTE är. Att de är skygga behöver inte betyda nå’t; alla hundar är inte så glada att gå fram till främmnade människor (speciellt inte människor som tror att hundarna är vargar och antagligen verkar osäkra och upphetsade). Och de hundar som inte är vana att springa lösa kan vilja fortsätta att vara på fri fot.
– Bodil Enoksson
Lurigt med så här dåliga bilder men min gutfeeling säger hundar. Detta av två skäl, även om bilden är dålig så får jag intryck av att svansarna ligger i ”rulle på ryggen” så som sig bör hos spetsar, hållningen känns också mer hundlik än varglik. Det andra skälet handlar om sannolikhet. Två vargar betyder parbildning, annars går de alltid själva. Vi har goda skäl att tro att vi har en ensam hanvarg som rör sig i norra Skåne/södra Kronoberg och att den har gjort det en längre tid. Par och revirbildning, såvitt vi vet finns inte längre söderut än Stockholm/Sörmland i dagsläget. Min gut feeling som sagt, kan inte vara helt säker.
– Gästinlägg av Nils Carlsson, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen
Om man i ett naturvårdsområde där man vill förstärks och mångfaldig floran tillför kväve och fosfor i en mängd som motsvarar 300-1000 kg/ha vad händer då? Har det någon betydelse från vart kvävet och fosforet kommer i från?
Om det är en artrik flora redan så har troligtvis marken ett lågt N och P innehåll. Vid gödsling brukar antaket växtarter minskas. Om man vill öka artantalet i ett område ska man därför inte tillföra näringsämnen som kväve och fosfor. Höga halter av dessa ämnen gör att ett fåtal arter tillväxer extremt kraftigt och konkurrerar ut den övriga floran. Exempel på sådana arter är brännässla, kvickrot och mjölkört. Fina områden med en mångfald av växter ska alltså inte ha någon extra tillförsel av kväve över huvud taget för att bibehållas. För växternas del räcker det gott med det kväve som släpps ut av bilar och industrier och sedan regnar ner på marken.
– Från frågearkivet
Kommentarer