Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Nyskapat liv?

Paseudomonas-bakterier. Bilden tagen av Janice Haney Carr.
Paseudomonas-bakterier. Bilden tagen av Janice Haney Carr.

Jag har funderat på en sak: skulle det kunna vara så att det idag på jorden utvecklas liv från icke-livsmolekyler (om än under andra betingelser än vad som ev. en gång skedde här). I så fall föreställer jag mig att man oxå skulle kunna finna olika stadier av utveckling mot liv på olika ställen på jorden och på så vis, genom att lägga de olika stadierna efter varann, sätta samman en ”film” av hur en evolution av liv kan gå till. Det vore ju jätteintressant.

Ja, det är någonting man spekulerar över ibland, om liv uppkommer på nytt ibland här på jorden. Det är nog inte alls omöjligt, men eftersom det redan finns levande organismer nästan överallt är risken väldigt stor att en ny livsform skulle ätas upp eller utkonkurerras direkt av befintligt liv. Men om det finns delar av jorden som ännu inte har koloniserats av befintligt liv kan det vara möjligt. Det är också inte omöjligt att mer än en sorts liv uppkom på den tidiga jorden (kanske på olika platser), men att allt som finns kvar idag är den sorten vi känner till – förmodligen av samma anledningar.

– Jessica Abbott

 

juli 12, 2016

Inlägget postades i

Ekologi Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Järv i Skåne?

Järv, Gulo gulo. Bilden tagen av Zefram.
Järv, Gulo gulo. Bilden tagen av Zefram.

Bilden tagen i höllviken igår. Järv?

Åtminstone väldigt lik. Vore inte första gången järv påträffats i Skåne, men det är sällsynt. Föreslår att vederbörande kontaktar Nils Carlsson på Länsstyrelsen. Observationer av rovdjur mejlas in på adress rovdjur.skane@lansstyrelsen.se

– Lars Lundqvist

Bilden som skickades in är påfallande lik en bild som finns på Wikipedia, så jag tvivlar lite på att den togs i Höllviken nyligen. Men Forskning och Framsteg har faktiskt en artikel ute just nu som handlar om att järven håller på att öka i Sverige och vandrar söderut. Så det är kanske inte omöjligt att se järv i Skåne.

– Jessica Abbott

 

 

juli 11, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rutig buskmätare

Rutig buskmätare, Chiasmia clathrata. Bilden skickades in av Agneta.
Rutig buskmätare, Chiasmia clathrata. Bilden skickades in av Agneta.

Vad har jag fotograferat? Jag har sökt i en fjärilsbok och tycker att den liknar en smultronvisslare lite grann, men är det en sån?

Nej, det är en rutig buskmätare.

– Torbjörn Tyler och Lars Pettersson

 

juli 8, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Blåfläckig träfjäril

Blåfläckig träfjäril, Zeuzera pyrina. Bilden skickades in av Jeanette.
Blåfläckig träfjäril, Zeuzera pyrina. Bilden skickades in av Jeanette.

Denna vackra sak hittade jag utanför min dörr i eftermiddag. Lite googling säger mig att det kan vara en Blåfläckig träfjäril. Håller du med om det? Jag har aldrig sett en sådan förut.

Stämmer bra http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/z/zeuzera_pyrina.html

– Gästinlägg av Lars Pettersson, Svensk Dagfjärilsövervakning

 

 

 

juli 7, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Smällglim

Smällglim, Silene vulgaris. Bilden skickades in av Hans Öhlin.
Smällglim, Silene vulgaris. Bilden skickades in av Hans Öhlin.

Vad heter växten på bilden är det en liljeväxt? Fann den växande intill en strandäng i Skultorp Västergötland. Har googlat på den men ej funnit den på nätet.

Smällglim, Silene vulgaris, och det är en nejlikväxt helt obesläktad med liljor.

– Torbjörn Tyler

 

juli 6, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vippslide?

Vippslide, Aconogonon divaricatum. Bilden tagen av Epibase.
Vippslide, Aconogonon divaricatum. Bilden tagen av Epibase.

Vad är denna växts namn? Spirea, den lilla med blommknoppar?

Den ser ut som alpslide eller vippslide, Aconogonon sp.

– Torbjörn Tyler

 

juli 5, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svanars lyfthastighet

Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.
Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.

Vilken hastighet måste en svan komma upp i innan han kan lyfta?

Du har säkert sett att svanar springer igång på vattnet, samtidigt som de flaxar med vingarna. När en knölsvan väl är i luften flyger den ca 17.5 m/s, vilket jag själv har mätt med med hjälp av en kikare med laseravståndsmätning (se bifogad artikel, där det finns mätningar på olika arter). Men effekten följer ett U-format samband, så det är väldigt kostsamt att flyga långsamt, eller ryttla (vilket ju inga svanar kan göra), med ett minimum runt 9-11 m/s för en svan, och sedan ökar effektförbrukningen igen med ökande hastighet. Anledningen att svanar flf´ger snabbare än 9-11 m/s, som är billigast per tidsenhet, är att de minimerar kostnaden per tillryggalagd sträcka över marken, och den hastigheten uppnår man vid en högre hastighets. Men just när de lyfter behöver svanar all extra muskelkraft för att komma upp i luften, och det har de när de flyger (=springer på vattnet) vid hastigheten för minsta effektförbrukning, dvs ca 10 m/s. Detta är den hastighet de uppnått när de slutar paddla med fötterna och verkligen lyfter och faktiskt flyger.

– Gästinlägg av Anders Hedenström, expert på fåglars flygmekanik

 

juli 4, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nedbrytning av löv

Biomassa i form av höstlöv. Bilden tagen av Symphony999.
Biomassa i form av höstlöv. Bilden tagen av Symphony999.

Jag undrar hur lång tid det tar för löven som träden fäller på hösten att förmultna. I skogen finns det torra och blöta löv på marken. Vad beror det på?

Frågan är inte fullt så enkel att besvara som man kanske kan tro. Hur lång tid det tar för ett löv att brytas ned beror på en mängd faktorer som t.ex vilken typ av löv det är. Exempelvis så lagrar ekarna ofta in en del svårnedbrytbara ämnen som garvsyra och terpentener, vilka fungerar som försvar mot insekter när lövet sitter på trädet. Sedan beror det på temeraturen, är det kallt tar det längre tid, och hur lång växtsässongen är. Det beror naturligtvis också på hur mycket och vilken typ av nedbrytare som finns i markskiktet kring trädet, t.ex kan mängden daggmask spela stor roll. Under ’normala’ förutsättningar så brukar man räkna med en sässong för att bryta ned ett löv, men det varierar som sagt. I tropikerna så går det ofta mycket fortare än så, i en regnskog hittar man sällan några löv som ligger på marken utan att brytas ned mellan åren. Miljöfaktorer som t.ex försurning påverkar förståss, ju surare det är i marken desto färre nedbrytare finns som kan bidra till förmultningen.

– Från frågearkivet

 

juli 1, 2016

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Immunförsvaret

En antikropp. Bilden skapad av Fvasconcellos.
En antikropp. Bilden skapad av Fvasconcellos.

Att bakterier bekämpas av kroppens antikroppar och att en immunitet uppstår efter sjukdomen är allmänt känt. Hur är det med virus? Är skillnaden bara att de inte kan behandlas med antibiotika eller försvarar sig kroppen på annat sätt än att bilda antikroppar?

Nja, det är så att virus framför allt bekämpas med hjälp av antikroppar, och ger immunitet efter sjukdomen, medan bakterier bekämpas på annat sätt. Jag tror att det främst sker genom makrofager och andra typer av vita blodkroppar, som helt enkelt attackerar och dödar bakterierna. Det är också svårare att immuniseras mot bakterier, såvitt jag vet. Virus kan inte bekämpas med antibiotika därför att de inte är levande i vanlig mening, dvs de har inte någon ämnesomsättning när de är viruspartiklar (=lite DNA eller RNA omslutet av ett proteinhölje).

– Från frågearkivet

 

juni 30, 2016

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Terroriserande talgoxar

Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.

Jag har problem med talgoxar som bygger bo på min balkong, närmare bestämt i tilläggisoleringen mellan den ”gamla” och den ”nya” fasaden på huset där jag bor. Förra sommaren försökte jag, de få gånger det var möjligt, sitta och äta på balkongen, men blev bokstavligen bortjagad av en talgoxe. Först flaxade den knappt en meter ifrån mig och min kompis, sedan gjorde den störtdykningar under balkongbordet och då gav vi upp och gick in. Nu vill jag förhindra att den bygger bo igen i isoleringen och undrar därför: Finns det något naturligt ämne, någon lukt som fåglar inte gillar, något som jag t.ex. kan strö ut på isoleringen, så de inte bygger bo där? Jag vill ju inte använda något slags gift, men funderade på peppar eller någon annan krydda, som inte stör människor, men som gör att fåglarna håller sig borta från min balkong. Tacksam för svar så snart som möjligt, alternativt tips om vem som kan veta något.

Jag känner inte till några effektiva substanser mot fåglar, om det är möjligt så försök täta utrymmet där talgoxarna häckar. Om du får så kan du ju prova att sätta upp en ’riktig’ fågelholk i närheten och se om dom inte föredrar att häcka där.

– Från frågearkivet

 

juni 29, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg