Kejsartrollslända, Anax imperator. Bilden tagen av L. B. Tettenborn.
Hur länge lever en trollslända?
Trollsländorna hör till gruppen insekter och de har vad man kallar för ofullständig förvandling. Med det så menar man att trollsändornas livscykel består av ägg, larv och fullt utvecklad slända (imago. De saknar alltså ett ett vilstadium (puppa) i utvecklingen. Dessa olika stadier som sländan måste genomgå för att bli flygfärdig tar lite olika tid beroende på storleken på sländan och dessutom var sländan lever, det skiljer sig inom samma art mellan norra och södra sverige. Det som kanske tar något år i södra Sverige tar kanske det dubbla i norra Sverige. För de lite större sländorna, de egentliga trollsländorna så tar utvecklingen från ägg till larv kanske flera år och den tid som sländan lever som larv är då betydligt längre tid än vad den fullt utvecklade sländan lever. Som fullt utvecklad slända så lever den endast under det år då den kläcktes och gick från larv till vuxen slända. Tiden den sedan lever som fullt utvecklad varierar från några veckor (ungefär) till några månader, lite beroedne på art och var den lever. Jag är nu ingen expert på detta område så jag vill istället rekomendera några väldigt bra och fina böcker som du kan kika i för att få reda på lite mera om trollsländor, flicksländor och jungfrusländor. De hittar du säkert på ditt bibliotek hemma vid. Böckerna är:
Sveriges trollsländor(Odonata) av Göran Sahlen, utgiven av fältbiologerna 1985. Denna bok är väldigt bra skriven och mycket detaljerad, den saknar dock färgbilder.
Den andra boken är: Trollsändor i Europa av Åke Sandhall, utgiven på Interpublishing i Stockholm 1987. En väldigt fin bok med nästan alla förekommande arter avbildade i färg.
Knubbsäl, Phoca vitulina. Bilden tagen av Andreas Trepte.
Varför är knubbsälen Göteborgs och Bohusläns landskaps djur?
Det är ett politiskt beslut… i början av 90-talet var det nån som bestämde att alla landskap skall ha ett djur som på något sätt symboliserar landskapet… eller är typiskt för det. Hur urvalet gick till är jag inte helst säker på.
Huggorm, Vipera berus. Bilden tagen av Zdeněk Fric.
Vilka ormar finns i skåne? Får man fånga ormar i skåne?
I Skåne finns alla Sveriges ormar, huggorm, hasselsnok och vattensnok (=vanlig snok). Numera är alla ormar fridlysta och får inte fångas. Däremot får man flytta huggormar från egen tomt.
Många växter har olika former av försvar mot att bli uppätna av t ex betare och olika insekter. Taggar är en typ av försvar som gör att just dessa växter klarar sig bättre. En gång i tiden uppstod väl en mutation som gav taggar, och eftersom den växtens avkomma klara sig bättre när kanske en hjort eller älg kom och åt upp de andra av samma art så spreds anlaget för taggar.
Vildsvinets avföring är normalt korvformad, mörk nästan svart och ca 7 cm tjock. Den består av sammanklumpade mer eller mindre hopsmälta spillnings bollar.
Zebran (Equus quagga) är ett flockdjur. Bilden tagen av Paul Maritz.
Det är så att jag håller på med ett arbete i skolan och jag undrar: Varför lever vissa djur i flock och andra inte??? Vad finns det för för- och nackdelar med det olika levnads sätten?
Det beror helt på vilen typ av djur det är. Vissa djur som t ex många betande djur, fiskar, småfåglar på vintern lever i flock för att minska risken att bli tagen av rovdjur. Det kan ske på flera sätt, exempelvis är risken bara en tiondel att bli tagen om man är tio stycken som blir attackerade i jämförelse med om man är ensam. Nackdelen med sådana flockar kan t ex vara att maten i området tar slut fortare. Andra djur, t ex lejon, vargar och fiskande fåglar kan bilda flockar för att jaga mer effektivt. Bytet per individ blir större än om man jagar ensam. Återigen andra djur bildar grupper eller flockar vid parningstid t ex för att hitta partners eller om arten har ett parninssytem med harem, som t ex hjortar och sjöelefanter. Det var några orsaker, det finns säkert fler.
HTLV (Human T-lymphotropic virus) är ett virus som kan orsaka cancer (leukemi och lymfom). Den sprids via kroppsvätskor, men är inte särskilt smittsam. Närkontakt krävs, viruset kan till exempel överföras från mor till barn via amning eller via osterilierade kanyler och blodtransfusion. Den kan också överföras sexuellt. Lättaste sättet att skydda sig är att använda en kondom vid samlag och undvika injicerade droger.
Jag har en fundering! Kan temperaturkänsliga bakterier från rumstemperatur dö ut om man lägger de i en inkubator på 37 grader Celsius? Alltså att man ”höjer” temperaturen 12-13 grader Celsius.
Ja, det kan de. Vi har undersökt hur mikroorganismer i naturliga miljöer förändrar sitt tempeturberoende när de blir varmare (alltså, global uppvärmning-frågeställningar). Som ett tidigt steg för detta testade vi bakteriesamhällens temperaturkänslighet i våra lokala jordar, och hur snabbt bakterie-samhällen från jord kan ställa in sig till att fungera vid nya, annorlunda temperaturer (se Barcenas Moreno et al. 2008). Om vi utsätter bakterier för temperaturer under deras optimum-temperatur för tillväxt (ca 30°C), ändras inget särkilt i deras förmågor under en månads exponering. Men om vi utsätter dem för temperaturer över deras optumu, dör de, och ett nytt, värmeanpassat samhälle växer i deras ställe. Det leder till en snabb förändring av temperatureanpassningar vid höga temperaturer, och långsamma vid låga temperaturer (se även Birgander et al. 2013). Men små temperaturförändringar kan ändå ändra markbakteriers värmeanpassning över tid. Vid ett uppvärmingsförsök från USA kunde vi mätte att bakterier blir mer värmeanpassade efter några års uppvärmning, tror att temperaturen vara höjdes 5°C (från en snitttemperature på ca 10°C till ca 15°C). En möjlighet att att korta sommar-temperaturer, som når över de lokala bakteriernas optimum, är vad som driven även denna skillnad (se Rousk et al. 2012).
Kort sagt. Japp. temperaturer över 30°C dödar snabbt av bakterier som är vanliga i “vanliga” miljöer, och bereder väg för mer värmeanpassade varianter. Hoppas det kan svara på frågan.
Släktskap mellan de olika riken. Bilden skapades av Maulucioni och Doridí.
Vad driver evolutionen framåt mer än naturligt urval? Det sägs att det inte är slumpen. Då tänker jag på slumpmässiga mutationer. Men om det inte är mutationer, som ju är slumpmässiga, vad är det då som tillsammans med naturligt urval kan skapa positiva förändringar i arvsmassan? (Jag känner även till att organismer kan ärva epigenetiska egenskaper, d.v.s. egenskaper som beror av förfädernas miljö och kost.) Jag är bara intresserad av de fakta som evolutionister utgår ifrån (alltså inte något om att ”intelligent design” är en pseudovetenskap, för det vet jag redan.)
Att säga att naturligt urval inte beror på slumpen är en sanning med modifikation. Precis som du säger så är mutationer (så vitt vi vet) helt slumpmässiga. Mutationer är också nödvändiga för att skapa den genetiska variation som det naturliga urvalet kan jobba med. Det blir inte mycket till urval om alla är likadana. Alltså: Slumpmässiga mutationer skapar en variation mellan individer, det naturliga urvalet ser till att de individer med ’bäst’ gener får flest avkomma. Urvalet är alltså inte slumpmässigt, men är beroende av slumpmässig variation för att det ska ha någon effekt.
För att komplicera det ytterligare så är inte urvalet helt deterministiskt heller. En individ med aldrig så bra gener kan likväl ha otur och avlida innan den får chansen att fortplanta sig. Speciellt i små populationer kan sådana slumpmässiga processer spela stor roll, man talar om ’genetisk drift’, som alltså är en slumpmässig genetisk förändring och inte är orsakad av naturligt urval.
En annan slumpmässig process som kan få stora evolutionära konsekvenser är koloniseringen av nya habitat, t.ex. isolerade öar. Hade något däggdjur (säg några råttor) drivit iland i Australien för några miljoner år sen så hade förmodligen den australiensiska faunan sett annorlunda ut. På en mindre skala kan det spela stor roll exakt vilka individer som kommer till ett nytt ställe och kan etablera sig. Om de bara är några stycken för de bara med sig ett litet urval av de gener som finns i ursprungspopuationen. Man pratar om ’founder-effekter’ som kan medföra att vissa särdrag, som för det mesta är ovanliga, plötsligt är vanliga i vissa isolerade populationer. Founder-effekter är en form av genetisk drift.
– Jörgen Ripa
Först, jag reagerar på två ord i frågan:
Orden är ”framåt” i första meningen ”Vad driver evolutionen framåt…”, samt ”positiva” i meningen ”…kan skapa positiva förändringar i arvsmassan…”. Vet inte om de är medvetet valda, men de för mig in på en annan aspekt av svar på frågan om betydelsen av ”slumpen”.
Huruvida en egenskap selekteras på bygger ju på i vilken omgivning bäraren av denna egenskap befinner sig i. Och omgivningen den kan ju variera tämligen slumpmässigt. Det betyder att en egenskap för tjockare päls kan vara gynnsam om det blir kallare och skulle då ”driva evolutionen framåt mot bättre köldtålighet”. Men om det blir varmare igen är exakt samma egenskap sämre (risk för överhettning) och skulle troligen leda till tunnare päls igen i kommande generationer (”driva evolutionen framåt mot lägre överhettningsrisk”).
Orden ”framåt” och ”positiva” är väl i fallet ovan meningslösa/vilseledande eftersom pälsens tjocklek gått åt olika håll (framåt eller bakåt!?). I båda fallen har det varit ”positiva” förändringar i arvsmassan, trots att det gått åt diametralt motsatt håll.
I vilket fall, slumpen kan påverka hur ett djurs omgivning förändras och därmed driva evolutionen.
Kommentarer