Vill gärna fråga vad detta är för djur. Funnet vid Hjularödsbäcken idag 7 februari. Längd på kraniet är 9 cm.
Det kommer från en katt. Bekräftat av Jonas Ekström.
– Lars Lundqvist
Kranium
Är ekologisk kunskap viktig?
Hur kan ekologisk kunskap förbättra människans överlevnad på jorden?
Ekologi är läran om samspelet i naturen och ju mer vi lär oss om samspelet desto bättre vi kan förstå dessa och påverka systemen på ett bättre/enklare sätt. Påverkan sker ju i massor av former, vi lever ju själva mitt i naturen. Exploaterar vi i en allt snabbare takt så är nog utsikterna ganska så mörka, vi måste lära oss att leva i ett mera intimt samspel med naturen omkring oss. Så jag är övertygad om att desto bättre vi lär oss förstå vad för kopplingar som finns mellan olika arter och hur samhällen regleras, ekosystem regleras så kommer detta att underlätta för oss att se var de känsliga delarna är och var de lite mera robusta delarna i system finns. Exempel på vad ekologiska samband kan hjälpa till är t.ex. inom fiskerinäringen, ett för kraftigt fiske kan ju rubba hela balansen i ett hav där fiskarterna är beroende av varandras närvaro. Grödor som odlas är en annan sak som man får vara vaksam på, en del kraftigt genmanipulerade grödor kan ju ha en positiv effekt då de ger väldigt hög avkastning iform av stora skördar, men dessa växter har inte evolverats under årtusenden så de är kanske inte så väl avpassade att växa förutom under just några få förhållanden. Konsekvenserna vid ett eventuellt spridande ut i det vilda är något som man måste ha kontroll över.
Så ju bättre ekologisk inblick vi kan få ju bättre chanser har vi att hantera uppkommande problem som rör omgivande natur, eller kanske bättre att kringå problemen och se i förtid att problem kan uppsåt och då välja en annan strategi.
– Från frågearkivet
Hur mycket koldioxid tar ett träd upp?
Hur mycket koldioxid använder ett träd? Mamma kan inte svara på vår fråga. Vi undrar därför att istället för att gå/cykla eller åka buss så mycket kunde man plantera ett träd som använder bilens koldioxid. Finns det någon växt som har nytta av allt det andra i bilavgaserna? Vart tar det annars vägen? Mamma hittar inte svaren i någon av våra böcker, däremot vet vi att ett träd ger syre till 60 människor varje år, det står inte hur stort träd. Räcker ett litet äppelträd eller ska det vara ett stort klätterträd?
Vid fotosyntesen så omvandlar växterna koldioxid och vatten till syre och socker med solenljuset som energikälla. Trädet tar upp lika mycket koldioxid som det det producerar syre. När vi andas så gör vi tvärt om, dvs vi andas ut en koldioxid molekyl för varje syre vi andas in. Så man kan säga att det finns en jämvikt eller ett samspel mellan växterna och alla de organismer som ’andas’. Problemet med t.ex bilar och annat som förbränner bensin, olja och naturgas är att de använder vad som kallas för fosila bränslen. Det betyder att vi tillför en massa koldioxid till systemet som ’naturligt’ inte finns tillgängligt för växterna och som därför blir ett överskott i systemet.
Man hade kanske kunnat lösa problemet genom att plantera mer växter som du säger, men växter behöver en del andra näringsämnen också som kväve, fosfor, kalcium och flera andra ämnen. Om inte dessa finns i tillräcklig mängd så räcker det inte med att mer koldioxid finns tillgängligt. Det finns flera andra saker som gör att växterna inte kan ta upp den ’nya’ koldioxiden också, vilket tillsammans gör att vi får en succesivt ökande mängd koldioxid i luften.
I avgaserna, från bilar, finns en del annat än koldioxid som t.ex svavel och kväveföreningar. En del kan växterna ta upp men inte alltid i den form som bilarna sprutar ut det. Annat kan verka skadligt som tungmetaller eller försurande som svavel. Hade man kört bilar på renare bränslen som rapsolja hade en av problemen kanske minskat. Avgaserna hade inte bestått av mycket mer än koldioxid och vatten och dessutom så hade det inte tillfört så mycket ny koldioxid eftersom rapsen har tagit upp den från systemet i ’nutid’ .
– Från frågearkivet
Salamander som husdjur
Min kompis har en liten salamander i ett akvarium. Den är röd-brun med prickar på magen. Hur länge lever de normalt?? Min kompis salamander är 12 år gammal. Är han normal?? I affären sa de att den skulle leva i ca 3 år.
Såvitt jag förstår kan en välskött salamander bli både 10 och 20 år. Den bör i alla fall kunna bli betydligt mer än 3 år. Så din kompis kan nog få glädje av sin länge än.
– Från frågearkivet
Svanar på vintern
Jag har sett en massa svanar på en del åkrar här i trakten dom har varit här sedan slutet av Februari. Det brukar väl inte vara så vanligt att det är svanar så här års, och dom står och äter på åkrar.
Vi vet ju inte var du bor, men här nere i Skåne är det vanligt att svanar betar på åkrarna under snöfria vintrar. Svanarna flyttar ju inte längre än de behöver, och många stannar kvar i Sverige under vintern. Då är det inte ovanligt att de går upp på land och betar på åkrarna. Främst ses sångsvan på land, men även knölsvan. Svanarna är nu påväg mot häckningsplatserna, och behöver därför äta upp sig ordentligt. Är det då så att det växer eller har vuxit någon bra svanmat stannar de och äter. Om du inte sett svanar på åkrarna tidigare kan det bero på att man odlat andra grödor tidigare. Ser du någon svan med en plastring med två bokstäver och två siffror runt halsen så försök gärna läsa av numret och skicka hit det tillsammans med var du såg svanen!
– Från frågearkivet
Strömstaren på vintern
Vad är det som gör vissa bäckar, vattendrag, mer lämpade som lokaler för strömstaren att övervintra? Vi har nämligen en bäck som varje år lockar till fåglarna att där övervintra. är det bara en matfråga eller har det också med annat att göra?
Under vintern äter strömstaren främst nattsländelarver och därför väljer strömstaren att övervintra i vattendrag där det finns gott om dessa djur. Det är därför man oftast upptäcker strömstarar vid forsande avsnitt av bäckar och åar. Men vattenståndet i vattendraget har också en viss betydelse. Om t ex vattennivån stiger rejält, flyttar strömstararna till mindre vattendrag för att födan blir svår att få tag på. Men om du inte hittar någon strömstare i din bäck en vinter, så behöver det inte betyda att maten tagit slut i bäcken. Kanske har häckningssäsongen då varit dålig i fjällen och antalet övervintrande strömstarar är lägre än normalt. Sannolikt dyker det upp en strömstare nästa vinter istället.
– Från frågearkivet
Om kaniner
Vi har några frågor om kaniner till dig. (1) Vilken skillnad är det mellan kanin och hare? (2) Varför är haren större än kaninen? (3) Hur långt och högt kan en kanin hoppa? (4) Hur länge kan en kanin springa? (5) Hur fort springer en kanin? (6) Kan kaninerna prata med varandra? (7) Kan kaninen hoppa baklänges? (8) Kan kaninerna kommunisera med andra djur?
Det är flera skillnader mellan kaniner och harar. De tillhör visserligen samma familj (hardjur), men olika släkten. De kan inte para sig med varandra. Skogshare och fälthare, som är de harar som finns in Sverige, tillhör släktet Lepus, medan kaninen tillhör släktet Oryctolagus. Till utseendet är ju harar större och har större öron. Framför allt bor ju kaniner i gryt i marken, och lever där i kolonier (dvs många kaniner tillsammans). Harar däremot gräver inte hålor, utan lever ensamma ovan jord. Kanske är de större för att de lättare ska hinna undan ett rovdjur, medan kaninerna kan söka skydd nere i sin håla. Hur som, det är många som vill äta både kanin och hare. Jag vet inte riktigt hur fort en kanin kan springa, eller hur länge.I en av mina böcker stod de att de största harana kan kommma upp i 80 km/tim och hålla 50 km/tim en god stund. Men det var inte ens de svenska hararna, och jag tror att kaninerna (som framför allt satsar på att undgå rovdjur genom att störta ned i ett av sina hål) har både BETYDLIGT lägre toppfart och marschfart! Kaniner är trots att de lever så tätt inpå varandra inte så fruktansvärt sociala, men visst kan de kommunicera med varandra. Däremot har de nog ingen större anledning att kommunicera med andra djur, även om demonstartion av några extra spänstiga hopp kan vara ett sätt att tala om för ett rovdjur att ”det är ingen idé att du jagar mig, jag är ändå alldeles för spänstig!”.
– Från frågearkivet
Mer om späckhuggare
Jag undrar vart späckhuggaren lever? Jag undrar också vad dom äter? Jag vill veta några kännetecken om späckhuggaren? Jag undrar hur dom lever?
Späckhuggaren äter fisk, bläckfiskar, havsfåglar, sälar, delfiner och små valar. För flera år se’n såg jag ett TV-progarm som visade hur de slände sig upp på stranden och nappade åt sig obetänksamma sjölejon. Vad man vet har inga vilda späckhuggare aldig attackerat människor, men det har hänt att djur i fångenskap attackerat sin tränare. Men det ska man nog inte lasta späckhuggarna så hårt för. Späckhuggare lever i flockar, som kan ha upp till 200 individer. Späckhuggaren finns i alla hav. Visste du att späckhuggaren tillhör delfinerna? Förutom den ”vanliga” späckhuggaren, finns det en art som kallas halvspäckhuggare och en dvärgspäckhuggare. Som framgår av namnen är dessa mindre, och äter framför allt fisk och bläckfisk.
– Från frågearkivet
Fiskar i saltvatten
Hur klarar sig fiskar i salt vatten?
Fiskar som lever i saltvatten riskerar ständigt att torka ut eftersom vatten lämnar kroppen till följd av skillnaden i salthalt mellan kroppen och havet. I fisken är salthalten ganska låg i jämförelse med det omgivande vattnets. Vatten i fiskens celler rör sig då ut ur cellen för att utjämna saltkoncentrationerna. Vattnets rörelse (som kallas osmos) syftar till att späda ut det omgivande vattnet så att saltkoncentrationen blir lägre, samtidigt som saltkoncentrationen ökar i cellen (mer salt per volymsenhet). För att kompensera detta måste fisken dricka vatten, men när den dricker saltvatten kommer det ju in ännu mer salt. På något sätt måste detta salt utsöndras, och precis som hos oss utsöndras en del salt genom urinen, men det räcker inte. Ytterligare salt måste avges, och detta sker genom gälarna. Med andra ord har gälarna två mycket viktiga funktioner. Dels att ta upp syre och dels att avge salt. I gälarna finns stora celler som specialiserat sig på att avge salt i mycket höga koncentrationer. På så sätt kan fiskarna glatt simma omkring utan att torka ut!
– Från frågearkivet
Monogama däggdjur
Finns det några däggdjur som lever i monogami, i så fall vilket/vilka? Om inte varför?
Ja, det finns åtminstone vissa primater, ca 18 % av alla primater, t.ex. gibbons (familj Hylobatidae) och titi apor (familj Cebidae). Människor (familj Hominidae) och vissa lemurer (familj Lemuridae) är fakultativt monogama, dvs under vissa omständigheter är de monogama, andra inte. (källa: Sarah Blaffer Hrdy. 1981. The woman that never evolved.Harvard University Press.)
Förutom primater är det många rovdjur, t.ex. rödräv, som är monogama. Vargar och flera andra flocklevande rovdjur är också monogama. Även om det finns flera hanar och honor i enflock, är det bara de ranghögsta (alfahonan och alfahanen) som parar sig. Det är alltså bara en hona som får ungar, även om flera flockmedlemmar kan hjälpa till att föda upp ungarn. Monogami är vanligare hos djur där ungarna är hjälplösa när de föds, än hos de där ungarna står på egna (om än skrangliga) ben strax efter födelsen. Och det måste ju vara mycket lättare att lära sig äta gräs än att lära sig att fånga sorkar elelr harar, t.ex!
– Från frågearkivet
Kommentarer