Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad kan vi göra?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

På grund av föroreningar så råkar både växter och djur illa ut. Vad kan vi som individer göra för att förbättra situationen? Att få alla attt ändra sig blir ju svårt men bara små saker kan ju hjälpa.

Som individ så finns det förståss en del saker du kan göra, dels bör man vara medveten om vilka produkter man köper, även om du inte själv kanske behöver kunna det så finns det ju andra som hjälper dig, som t.ex Naturskyddsföreningen. Vill du engagera i miljön så ger detta troligtvis störst utbyte om du samarbetar med andra och i sådana fall så är Fältbiologerna och/eller Naturskyddsföreningen bra alternativ. Ett stort bekymmer med miljöproblem är ju att vi både importerar och exporterar dem genom vatten och luft, så det räcker ju inte alltid med att vi själva är nogranna. Den viktigaste uppgiften vi har som miljömedvetna individer är förmodligen att påverka våra politker, eftersom det är de som verkligen har makten att förändra något på miljösidan, både i Sverige samt gentemot våra granländer. Frågan är som du märker inte enkel att svara på, vilket är skälet till att jag använder så, många ord.

– Från frågearkivet

 

december 3, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Näringsväv

Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.
Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.

Vad är näringsväv??

En näringsväv är ett sätt att uttycka hur arter som lever tillsammans är beroende av varandra. Med lever tillsammans så avser jag nu att vissa organsmer är föda för andra och även dessa kanske är föda åt någon annan organism. En näringsväv kan man enklet säga en ihopkoppling av flera näringskedjor. Man brukar ofta åskådligöra detta iform av ett diagram där varje art eller grupp av organismer som har liknande funktion illustreras som en punkt, dessa punkter sammanbinds sedan då energi flödar mellan dessa punkter, då konsumerade (uppätna) individer. Längst ner i system, dvs. de som endast är producenter är alla gröna örter, ovanför dessa så befinner sig herbivorerna( betande organismer av olika slag), ovanför dessa så hittar vi carnivorerna (köttätarna). Så en näringsväv kan sägas vara de vägar energin (näringen) flödar i ett system av organismer (örter, betare, och rovdjur), det blir så att säga ett nätverk av flöden.

– Från frågearkivet

 

december 2, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Epifyter

En epifyt. Bilden tagen av Prashanthns.
En epifyt. Bilden tagen av Prashanthns.

Varför lever lavar, mossor och orkidéer på träd? (S.k. epifyter)Är det något slags samarbete? Symbios?

Epifyterna har nytta av att växa på träden. Om träden har nån glädje av epifyterna är nog mer tveksamt. Kanske kan man hitta några smärre fördelar men det viktigaste är nog att nackedlarna inte är större än att träden klrar sig och fortsätter att böra upp epifyterna.

– Från frågearkivet

 

december 1, 2015

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korallsand

Korallsand från Aruba.Bilden tagen av Wilson44691.
Korallsand från Aruba.Bilden tagen av Wilson44691.

Vad menas med korallsand?

Korallsand är nedslipade rester at de ”skelett” som koralldjuren bildar. Dvs. hårda bildningar i vilka de bor i små ”fack”. När djuren dör bryts skeletten ner och så småningom blir de så finfördelade att de bildar sand.

– Från frågearkivet

 

november 30, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför heter det nötkreatur?

Ko, Bos taurus. Bilden tagen av Daniel Schwen.
Ko, Bos taurus. Bilden tagen av Daniel Schwen.

Jag undrar varför det heter nötkreatur. Kan det ha något med att göra att köttet smakar nötaktigt?

Det tog lite tid innan jag hittade svaret på frågan som kanske inte har så mycket med ekologi att göra, men här kommer det. Nöt: kommer av det tyska ordet nauta som är besläktat med vårt svenska njuta. Den ursprungliga betydelsen var ’något som åtnjutes’, eller egendom. Förr kallades de även för tamnöt. Vill du ha en utförligare förklaring än så här så får du nog vända dig till en lingvist i stället.

– Från frågearkivet

 

november 27, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Människans näringskedja

Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.
Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.

Har ni något bra exempel på en näringsväv där människan ingår?

De flesta näringsvävar var vi får mat från ’naturen’ dvs vad vi jagar eller fiskar för föda. Det är väl tveksamt om tamboskapen är en del i näringsvävarna, men de finns säkert de som argumenterar för detta också. Ett exempel skulle ju kunna vara en väv där olika växt och zooplankton ingår till sammans med de små planktonätandande kräftdjures som kallas krill, sill och torsk, säl och ett antal sjöfåglar. Du kan säkert bygga ut väven ytterligar med lite tankemöda.

– Från frågearkivet

 

november 26, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Isbjörnars matvanor

Isbjörn, Ursus maritimus. Bilden tagen av Alan Wilson.
Isbjörn, Ursus maritimus. Bilden tagen av Alan Wilson.

Vad äter en isbjörn på vintern???

Isbjörnen äter samma sak på vintern som den gör resten av året. Den viktigaste födan är sälar och tumlare men även fisk, lavar och i stort sätt vad den kan hitta. Isbjörnarna brukar sitta och vänta i timmar vid vakarna i isen där sälarna går upp för att andas. Dessutom har de mycket bra luktsinne och kan känna doften av en säl på öven en kilometers håll.

– Från frågearkivet

 

november 25, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dieter

Druvsocker, glukos.
Druvsocker, glukos.

Har ni något förslag på hemsidor med bra källkritik? Jag skulle vilja veta mer om matspjälkning och dieter och har svårt att hitta vetenskapliga sidor om dietens påverkan på kroppen. Undersöker bland annat LCHF och 5:2- dieten.

Jag känner inte till några specifika hemsidor, men kan däremot tipsa om en bok – Paleofantasy: What Evolution Really Tells Us about Sex, Diet, and How We Live, av Marlene Zuk. Den finns nog inte översatt till svenska, men boken kritiserar dieter som går ut på hur människan levde på forntiden (t.ex. stenåldersdieten). Sådana dieter är problematiska dels för att de antar att ingen evolution har skett på tusentals år, och dels för att de bygger på ganska osäker kunskap om människans matvanor och miljö på forntiden. Boken kan du beställa på nätet, och en bra sammanfattande artikel hittar du här: http://www.vetenskapspedagogen.se/sv/artiklar/alla-dor-av-nagot

– Jessica Abbott

november 24, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kråkor som skadar bilar

Gråkråka, Corvus (corone) cornix. Bilden tagen av Martin Olsson.
Gråkråka, Corvus (corone) cornix. Bilden tagen av Martin Olsson.

På min arbetsplats i Örtofta har vi ett växande problem med kråkfåglar som gör skadegörelse på våra bilar. Många bilar på vår parkering har blivit angripna och fått framförallt torkarbladen sönderhackade och gummina avrivna, själv har jag även fått små plastbitar(täckluckor) stulna från min bil, men andra har haft otur och fått skador på sina vindrutor. En av mina medarbetare är hängiven fågelskådare och har vittnat om att det är ett par kråkor(Corvus cornix) som står för skadegörelsen. Finns det någon hos er som vet varför kråkorna äter upp våra torkarblad och skadar våra bilar, och om man kan göra något för att lösa problemet?

Har tyvär inget bra svar, men troligen en lokal eller till och med individspecifik företeelse. Det som ligger närmst i tanke är de jättepapegojor på Nya Zealand som är kända för att på ett liknande sätt förstöra bilar.

https://www.youtube.com/watch?v=fBdvRCkCNfo
https://www.youtube.com/watch?v=OMLpPoOeays
https://whyevolutionistrue.wordpress.com/2012/01/16/the-playful-brainy-and-destructive-kea-2/

Den vanligaste ”fågelvandalismen” jag känner till i Sverige är mesar som käkar fönsterkitt. Där tror jag de är ute efter kalken. Vad kråkorna är ute efter förstår jag inte. Lösning: Ständig vakt eller ”permanent avlägsnande” av kråkorna?

– Åke Lindström

Tänkte också genast på keorna på Nya Zeeland (fast inte skulle jag kalla dem jättepapegojor). Kanske gillar kråkorna bra att pilla? En granne till oss har satt upp master med en sorts ”drake” i form av en fågelsiluett. Den flyger ytterst naturtroget i vinden och jag har för mig att han sagt att det fungerar mot kråkfåglar. Gissar att man kan få tag på sådana hos Granngården. Annars är ett beprövat knep att hänga upp en död kråka. Möjligen kan man ta svarta trasor i lämplig storlek.

– Bodil Enoksson

 

november 23, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Många älgflugor i år?

Älgflugan Lipoptena cervi. Bild tagen av Kymi.
Älgflugan Lipoptena cervi. Bild tagen av Kymi.

Tycker mig märka att älgflugan ökat markant. Stämmer det? Måste numer ha typ rånarluva i skogen. Till vems nytta finns denna lus?

Ja, åtminstone i Småland var det otroligt mycket älgflugor denna höst. Mitt förslag är att det beror på att älgpopulationen ökat drastiskt i Småland sedan de svåra stormarna vilket resulterat i en stor ökning i den miljö (gräs- och ungskogsbevuxna öppningar i skogen) som gynnar älgarna. Och finns det gott om älg så ökar också de parasiter som lever av älgar. Älgflugan är en sådan parasit som är specialist på älg. Att den också hamnar på oss människor (och ibland tyvärr kryper in i håret eller bakom öronen och stannar där ett tag) är ett misstag från älgflugans sida – det är egentligen ett större problem för älgflugan (som därmed inte hittar sin födokälla och förmodligen dör utan att ha fått fortplantat sig) än för oss människor (som bara känner obehag för att de kryper på oss men annars inte gör oss någon skada).

Till vems nytta finns älgflugan. Här gäller samma som för alla andra organismer – lever du fram till lyckad fortplantning så har du lyckats. På vilket sätt du gör detta – om du är parasit och suger ut näring ur andra individer/arter eller symbiont/”samarbetare” och hjälper andra individer/arter (och därmed också sig själv) – spelar ingen roll. Det vill säga om en individ/art är nyttig för någon eller inte spelar ingen som helst roll för om denna individ/art skall finnas kvar.

Men man kan tänka sig att älgflugan kan göra ”nytta”, tex genom att begränsa älgstammen när den blir väldigt stor. Man kan tänka sig att älgflugan kan sprida sjukdomar och förvärra sårinflammationer som hos försvagade älgar leder till tidigare död. Detta kan leda till minskande älgpopulationer och mer resurser för de älgar som blir kvar. På så sätt kan älgflugan kanske vara med och reglera älgpopulationers storlek. Så kanske kan älgflugan vara till ”nytta” i detta perspektiv – men om det bryr sig inte älgflugorna – de vill bara hitta näring så de kan fortplanta sig.

– Dennis Hasselquist

 

 

november 20, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg