Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Inavel

Banaflugan Drosophila melanogaster. Bilden tagen av Qinyang Li.
Banaflugan Drosophila melanogaster. Bilden tagen av Qinyang Li.

Jag har tidigare varit aktiv som kaninuppfödare och vet att diskussionen om hur stor inavelsgrad som är okej inom djuravel är stor. Jag undrar vad en påläst biolog har att säga angående hur man som uppfödare kan tänka kring inavel när man försöker få fram vissa egenskaper hos djuren man föder upp,och samtidigt hålla dem friska. Det är ju ganska stor skillnad på 1% inavel i en avkomma jämfört med 25%. Kan en viss grad av inavel anses ofarligt eller bör man ur en hälsosynpunkt alltid försöka sikta på 0% inavel? Och hur ska man förhålla sig till att det likväl som det går att inavla även går att ”avla ut”, det vill säga tillföra obesläktade individer til aveln`(vartefter avkomman såklart får 0% inavel även om någon av föräldrarna är inavlad). Kan utavel väga upp för tidigare inavel helt, eller är den minskade genvariationen ett så pass stort hot mot djurstammens hälsa att man kanske ändå borde undvika det helt?

Det är svårt att säga. Jag kan bara prata utifrån min egen erfarenhet med inavlade populationer av bananflugor. Där kan man se att så fort man gör en inavlad linje utavlad blir den mycket livskraftigare, även om linjerna som korsades var inavlade från början. Så utavel är bra, även mellan inavlade individer. Men ett problem när det gäller avel på husdjur är att man har oftast inte heltäckande kunskaper om djurens ursprung. Även två djur som är inte släkt med varandra enligt de kände släktskapsbanden har förmodligen någon gemensam stamfader för ett obestämt antal år sedan. Det betyder att de beräknade inavelsprocenten kommer alltid att vara en underskattning. Minskad genetisk variation inom hela populationen är definitvt inte bra när det gäller att anpassa sig till miljöförändringar eller nya sjukdomar. För sällskapsdjur brukar inte miljön vara speciellt svår, men man kan tänka sig att vissa raser kan bli extra utsatta för nya sjukdomar på grund av minskad genetisk variation. Kort sagt: inavel är inte bra och bör undvikas, men man kan nog inte sätta en procentnivå på vad som är okej eller inte.

– Jessica Abbott

april 15, 2016

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur tar sig groddjur fram?

Vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.
Vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.

Hur tar sig groddjur fram?

Det beror lite på vad det för groddjur man pratar om. Grodor hoppar eller kryper på land men är också bra på att simma. Salamandrar kan inte hoppa, bara krypa och simmar. En axolotl är en form av vattenlevande salamander från Mexiko som simmar eller går under vattnet. Vissa grodor kan till och med klättra i träd, som lövgrodor.

– Jessica Abbott.

april 14, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kattens bakben

Huskatt, Felis catus. Bilden tagen av Alvesgaspar.
Huskatt, Felis catus. Bilden tagen av Alvesgaspar.

Katten måste ha korsats med något djur, skulle det vara kunna haren eftersom dom har samma bakben?

Katten och harens anfäder skiljde sig åt under kretan (när dinosaurierna fortfarande levde), så någon hybridisering (korsning) kan det nog inte vara tal om. Men djur som inte är nära släkt kan ändå ha liknande kroppsform ifall de utsätts för samma selektionstryck. Alla däggdjur har ben med ungefär samma sammansättning på grund av ett gemensamt arv, men djur som har utvecklats för att kunna springa snabbt kan då ha ben som likanar varandra ännu mer för att de har hittat på ”samma lösning”.

– Jessica Abbott.

april 13, 2016

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fornlämningar

En utgrävning. Bilden tagen av HeritageDaily.
En utgrävning. Bilden tagen av HeritageDaily.

Hur kommer det sig att de flesta fornlämningar ligger flera meter ner i marken? Var kommer jorden ifrån som ligger ovan?

Just nu håller jag på att roa mig med att titta igenom den brittiska serien Time Team (som handlar om arkeologi) så jag tycker denna fråga är extra kul. Jorden som brukar ligga ovan på fornlämningar kan komma från flera olika källor. Dels så kan det vara löv och andra växtdelar som har förmultnant och blivit till jord. Jord kan också blåsas in med vinden och fastna kring formlämningar, vilket bidrar till att skiktet förtjocknas. Och till sist så har människan en tendens att bygga på tidigare byggander eller i redan bebyggda områden (samma tendens kan man se om man ska renovera sitt hus – oftast är det lager på lager med tapeter!). Då bygger man kanske ovanpå det som redan fanns där, och när den nya byggnaden förfaller och förmultnar själv så får man ett extra lager med jord.

– Jessica Abbott

april 12, 2016

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ursprungsfrågor

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Hade 2 frågor angående Big bang Första frågan: Kan man konstatera med rak arm att människor har skapats från vatten och om, vad för bevis. Andra frågan: Har jorden och himmeln varit ett tidigare, och sedan separerats sig? Vet inte om det kan ha varit innan eller före big bang.

Om man menar att dessa frågor ska tolkas bokstavligt så är svaret nej på båda två. Det finns inget vetenskapligt bevis för att människan ska ha skapats från vatten eller att jorden och himmeln har varit ett. Däremot kan en bildlig tolkning stämma någorlunda in med vetenskapens svar. Man tror till exempel att det allra tidigaste livet på jorden måste ha uppkommit i vatten eftersom hela vårt kemi är uppbyggt kring vatten som lösningsmedel. Och när jorden byggdes upp genom kollisioner mellan stoftpartiklar osv så kan ämnen som nu finns i atmosfären har varit blandade med det som nu är fast materia i jorden. Men de beskrivningar av jordens och människans ursprung som finns i olika skapelsemyter runt om i världen ska nog inte ses som sanning, utan snarare som människans försök till att förklara världen runt omkring sig innan man hade så mycket kunskap om vetenskap. Ibland träffade man lite rätt av slumpen.

– Jessica Abbott

april 11, 2016

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om dinosaurier

Nanyangosaurus, en dinossaurie.
Nanyangosaurus, en dinossaurie.

Vi är en förskoleklass i Skåne som forskar om dinosaurier och har några frågor, hoppas på din hjälp;-) Nu lämnar jag skrivandet över till två tjejer; Ebba och Anastasia……;-) 1, FANNS DET SKÖLDPADDOR PÅ DEN TIDEN? 2, KUNDE DINOSAURIER HA HICKA? 3, HUR BYGGER MAN IHOP ETT SKELETT, HUR VET MAN VAR BITARNA SKA SÄTTA BITARNA? 4, HAR MAN HITTAT DINOSAURIESKELETT I SVERIGE? Hälsningar från Edens förskoleklass i Höör.

Ja, sköldpaddor fanns under en del av tiden som dinosaurier fanns. Dinosaurierna levde mellan 230 och 66 miljoner år sedan, och de första fossila sköldpaddor är från 157 miljoner år sedan. Jag är inte säker, men jag tror inte att dinosaurier kunda få hicka. Däggdjur kan få hicka, men det kan inte fåglar, eftersom hicka hör ihop med hur vårt andningssystem är uppbyggt. Dinosaurier liknade fåglar med än däggdjur, så de kunde förmodligen inte ha hicka. Det är svårt att veta hur man ska sätta ihop ett skelett, men man får utgå ifrån vad man kan om djuren som lever idag. Många djurskelett liknar varandra väldigt mycket även om de ser olika ut på utsidag. Sen finns det fall det man har satt ihop ett skelett på ett visst sätt och kommit på senare att det var nog fel. Ja, man har hittat fossiler från dinosaurier i Sverige, speciellt i Skåne!

– Jessica Abbott.

april 8, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om nyckelpigor

Sjuprickig nyckelpiga, Coccinella septempunctata. Bilden tagen av Reytan.
Sjuprickig nyckelpiga, Coccinella septempunctata. Bilden tagen av Reytan.

Vi är två tjejer på Ängslyckans förskola som har hittat en massa nyckelpigor. Vi undrar vad de äter? Vi tror att de äter myror och gräs.

Alla nyckelpigor äter små djur, de röda nyckelpigorna med svarta prickar äter bladlöss och några andra insekter som kallas sköldlöss. På så sätt gör de stor nytta för alla som odlar växter. Innan de växt klart är de larver, som ser helt annorlunda ut mot de vuxna skalbaggarna. Larverna äter ännu mer bladlöss. Ni kan ju försöka hitta bilder på nyckelpigelarver, de ser farliga ut med sina jättestora käkar! Hur många prickar hade era nyckelpigor? Så här tidigt på våren är de med två prickar vanligast. Senare kommer de lite större med sju prickar. De fullvuxna nyckelpigorna har hela livet samma antal prickar, de får inte fler prickar ju äldre de blir!

– Lars Lundqvist

 

april 7, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vattna med regnvatten

Regn.
Regn.

Vi har en nedgrävd 1 kbm tank nedgrävd på tomten som samlar in regnvatten. Detta vatten är stillastående och jag förmodar att bakterier och annat frodas där. Kanske en och annan råtta trillar i och ruttnar emellanåt också. Min fråga är om det kan anses vara hälsofarligt att vattna ätbara växter med detta vatten? Att man inte ska bevattna direkt på blad och så känns uppenbart men om man låter detta vatten sugas upp av växter genom jorden istället, är det då ofarligt?

Ur näringssynpunkt är regnvatten bra. Lite bakterier i tunnan tror jag inte är något att bry sig om. Se bara till att ha lite omsättning på vattnet i tunna och töm den helt ibland. Så småningom samlas ju löv mm i den. Om det är risk att råttor trillar ner i tunnan tycker jag verkligen du ska göra något åt det. Mycket olämpligt! Se till så att djur som trillar ner har någon möjlighet att ta sig upp. Kanske ett nät som hänger ner från kanten.

– Jon Loman

Svar på en relaterad fråga hittar du här.

– Jessica Abbott

 

april 6, 2016

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Afrikansk ekorre

Gulfotad buskekorre, Paraxerus cepapi. Bilden skickades in av Mons Annér.
Gulfotad buskekorre, Paraxerus cepapi. Bilden skickades in av Mons Annér.

Vad är det för typ av ekorre på bilden? Bilden är tagen i Krugerparken i Sydafrika.

Förmodligen en Paraxerus cepapi, Tree squirrel, gulfotad buskekorre på svenska. Den vanligaste av Sydafrikas buskekorrar.

– Lars Lundqvist

 

 

 

april 5, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vems spår?

Spår i snön. Bilden skickades in av Fredrik.
Spår i snön. Bilden skickades in av Fredrik.

Var iväg ute häromdagen och fann ett spår som jag inte kan koppla till något djur. Undrar om ni skulle kunna hjälpa mig. Storleken är något större än en snusdosa.

Kan det vara lodjur? Kollade lite bilder på nätet och det verkar inte helt omöjligt.

– Jessica Abbott

Svårt att säga när man inte vet var det är hittat. Jag tycker man kan se antydan till klor framför trampdynorna. I så fall utesluter det lo. Tror mer på hund, de kan se ganska olika ut beroende på ras och storlek. Spår i snö har en tendens att förstoras med tiden så om spåret är några dagar gammalt kan man inte längre lita på storleken.

– Lars Lundqvist

 

april 4, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg