Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Hur länge lever igelkottar??
Man räknar medelivslängden för igelkottar på ungefär 2 år. Men då skall man veta att ungefär 60% av alla nyfödda ungar dör under det första året. Antingen innan vintern eller under vinterdvalan om de inte hunnit lagra upp tillräckligt med fett. Har en igelkott väl överlevt första året så är chansen mycket större att de lever ytterligare några år. Då har de lärt sig dels att hitta föda och dels att bygga bra vinterbo. Igelkottar börjar åldras vid 4-5 års ålder och de äldsta igelkottarna tros vara omkring 8 år.
Zebu, Bos taurus indicus. Bilden tagen av Scott Bauer.
Det finns en söt liten koras som heter dvärgzebu. Är det någon som vet varifrån den kommer? Är det en av människan medvetet framavlad variant eller har den utvecklats på grund av något miljötryck? Under alla förhållanden är det en trevlig liten ko för den som vill ha en ko på tomten.
Måste erkänna att jag inte visste mycket om dvärgzebun innan du frågade, men efter några minuter på nätet så hittade jag ett par sidor vilka nog kan intressera dig. Den första är Internationella dvärgzebusällskapets och den andra en privat sida.
Om du vill leta mer information så sök på nätet på det engelska namnet, miniature zebu, så får du en hel del.
Under vissa experiment som vi utförde i en artificiell damm nära Universitetet (STHLM) fann vi att våra fosfor (phosfor) nivåer i vattnet låg mycket över resten av klassens resultat. De andra i klassen utförde experiment på andra ställen). jag kan inte komma på varför, och undrar om ni kan hjälpa mig. tack på förhand
Som jag ser det så finns det åtminstone tre möjliga förklaringar till den höga fosforhalten i ditt prov. Den första är att det finns högre halt av fosfor i det vatten du har mätt. Då kommer fosforet antingen ’narturligt’ pga av att det finns mycket fosfor i den jorarten som sedan kan erodera och ansamlas i din damm. Eller så är omgivningen kring din damm utsatt för ’utsläpp’ av fosfor genom gödning eller annat sätt. Det kan också beror på skillnader i t.ex hur/om vattnet (och därigenom) kan lämna stället där ni har tagit prov.
En annan förklarig kan var hur provet är taget. Om ni/du har rört runt i vattnet så att en del av bottensubstratet rörts upp så kan detta öka fosforhalten betydligt i ditt prov. Forsfor, liksom många andra ämnen, sedimenterar kontinuerligt och binds fast i botten. En del av detta frigörs under höst och vår omrörningen, normalt om sjön/dammen är tillräckligt djup för att ett språngskikt kan bildas.
Slutligen kan det ju bero på att ni har gjort nått fel under analysen av erat prov, eller att det blivit förorenat på något sätt, t.ex diskmedel kan innnehålla en hel dell fosfor. Det sista kan du ju testa för genom att ta nya prov…ja även en del av det ovanstående.
Kermesbär, Phytolacca acinosa. Bilden tagen av C T Johansson.
Min granne fann denna blommande växt i buskarna utanför sin terrass för en tid sedan, men VAD är det för en växt och har den något värde att flytta ut i rabatten bland övriga växter och när på året bör detta ske i så fall?
Ser ut som kermesbär, Phytolacca acinosa. Odlad prydnadsväxt som ibland påträffas förvildad. Det kommer fram mängder av odlingstips om man googlar kermesbär.
Pantersnigel, Limax maximus. Bilden tagen av Didier Descouens.
”Mördarsniglar” (spansk/fransk skogssnigel) har bara myskankor som fiende, sägs det. Men nu har det kommit fram att en pantersnigel(?) äter mördarsniglar, så man borde skaffa sådana till trädgården. Men vad begränsar antalet pantersniglar, i så fall? Vad ha de för fiender, som inte mördarsniglarna har, och som vi kan ”lita på”?
Antal genuppsättningar kallas för ploidi. Bilden skapad av Ehamberg.
Jag har fått en fråga ” En växtart visade sig vid kromosomtalsbestämmning vara oktaploid med 56 kromosomer”. Jag undrar över vad är oktaploid är.
Ploidi har med antalet kromosomuppsättningar från varje förälder att göra, dvs hur många kromosompar man har. Människor och andra flercelliga djur är vanligtvis diploida (=tvåploida) eftersom vi har pariga kromosomer (23 par=46 st). Vi får nämligen en uppsättning från modern och en från fadern vid befruktningen. Spermier, äggceller och andra könsceller är vanligtvis haploida (=enploida), vilket innebär att de har bara en uppsättning kromosomer (23 st hos människan). När de sedan möts blir zygoten (avkomman) diploid. Många encelliga djur samt bakterier är också haploida under större delen av sin livscykel. Organismer (särskilt växter) kan ibland genomgå kromosomtalsfördubblingar vid förökning, om moderns och faderns könsceller av misstag var diploida i stället för haploida. Detta kan ske i flera steg, så att avkomman först får fyra uppsättningar (tetraploid) och i en senare generation åtta uppsättningar (oktaploid). Organismer som har flera än två uppsättningar kromosomer kallas med ett gemensamt namn polyploida (mångploida). Växten i ditt exempel härstammar alltså från diploida förfäder med 2×7=14 kromosomer. Senare har det skett två fördubblingar så att växten nu har 2x2x2x7=8×7=56 kromosomer och alltså är oktaploid. Termen oktaploid är av förståeliga skäl ovanlig och det var nog därför du inte har hittat den, men vill du veta mer så sök på ”ploidi”, ”haploid”, ”diploid” eller ”polyploid”, vilka förekommer oftare.
Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.
Nu hittade jag en humla modell större än vad jag har råkat ut för tidigare = är det en drottning månne ? Släppte ut den naturligtvis.
Ja, om man hittar en ovanligt stor humla kan det mycket väl vara en drottning. Jordhumledrottningar (Bombus terrestris) kan vara upp till 22 mm långa, till exempel.
Guldögonbroms, Chrysops relictus, är en bitande men ofarlig insekt. Bilden tagen av Pudding4brains.
För 4 dagar sen satt jag och rensade ogräs i en grusgång här på landet. På kvällen och natten uppstod ett outhärdligt kliande på nedre delen av benet, jag kliade å kliade, på morgonen upptäckte jag ett stort rött område utanför ett vätskande ganska stort sår(som en en-kronas storlek. Nu fyra dagar efteråt fortsätter det bara att rinna klar och lite kletig blodvätska.ser även ut som såret breder ut sej med små blåsor. Vad har jag råkat ut för? Har även ett mindre sår på armen. Skall jag uppsöka läkare? Är rädd för nån insekt som lagt ägg i mina sår.
Såret skulle kunna bero på det myckna kliandet, men eftersom såret verkar infekterat kanske en vårdcentral inte skulle skada. Vem som orsakat kliandet är svårt att gissa med denna information.
– Olle Anderbrant
Inte säker på att kliandet och infektion skulle orsakats av en insekt som lagt ägg. Min enda erfarenhet av detta är vår son som råkade ut för detta i Brasilien. Det bettet varken kliade eller var infekterat och tog tid innan det märktes. Men tvätta rent det ordentligt!
Kadmium. Bilden kommer ifrån Hi-Res Images of Chemical Elements.
Jag undrar över biokol – innehåller det lika mycket kadmium som aska? Är det i så fall någon risk att ha det i trädgårdslandet eller är kadmium så hårt bundet till kolet för så lång tid att man inte behöver vara orolig? Jag tänker främst på egen produktion hemma i kaminen.
Den mängd kadmium som fanns i det trä man eldade finns kvar i askan/kolet, varken mer eller mindre. Huruvida det sedan löses ut i jorden och blir tillgängligt för de växter man odlar beror bl. a. på jordens pH-värde. Har dock svårt att tro att kadmium från vedaska i grönsakslandet kan utgöra något hälsoproblem så länge man inte eldar med målat eller impregnerat virke.
En mystisk klump. Bilden skickades in av Elin Vimefall.
Vad är detta??? Som hårda klumpar hittade i odlingslådorna. Vissa delar är ”ludna” andra mer som frigolit. Gissar på någon sorts svamp… Behöver jag få bort den innan jag odlar?
Dett är inget jag någonsin sett och jag vågar egentligen inte säga något utan att ha tittat på materialet. Det kan säkert vara något med svampinblandning men mer än så har jag inte att komma med.
Kommentarer