Nykläckta växthusspindelar, Parasteatoda tepidariorum. Bilden tagen av Richhoyer99.
I vilka miljöer brukar spindlar lägga sina ägg?
Kort sagt, nästan alla. Spindelar lever på alla kontinenter förutom Antarktis, och finns i alla möjliga habitat förutom i luften eller i havet. (De djuren som kallas för havsspindlar är ett annat släkte än vanliga spindlar.) De brukar lägga sina ägg i äggsäckar av silke, och beronde på art kan det finnas allt från ett fåtal upp till fler än tusen ägg per äggsäck. Äggsäcken är en viktig anpassning för att äggen inte ska torka ut, och bidrar till att spindlar klarar sig på så många olika ställen.
Toffeldjur, Paramecium aurelia. Bilden tagen av Barfooz.
Finns det någon förklaring till hur toffeldjur kan uppvisa intelligent beteende? De kan ju lära sig undvika hinder, leta mat och till och med para sig. Då de inte har något nervsystem som vi, hur lagrar de minnen? Skulle vi kanske kunna använda samma mekanismer, dvs något som sker inne i våra neuroner och inte som ett neuralt mönster?
Encelliga djur kan per definition inte ha ett nervsystem, men de kan hyfsat komplicerade beteende tack vare processor inuti cellen. Alla celler (även i våra kroppar) har receptorer för att ta emot signaler från omgivningen, så toffeldjur änvander sig av dessa för att ta in information om miljön. Då kan informationen lagras i form av olika signalämnen i cellen. Det är ganska fascinerande hur encelliga organismer kan vara så komplexa – för ett tag sedan rapporterades det att bakterien Synechocystis har en struktur som liknar ett öga!
Parksnäcka, Cepaea nemoralis. Bilden tagen av Michael Gäbler.
Byter snigeln skal när den växer? Hur håller den sig fast?
Sniglar byter inte skal utan skalet tillväxer vid skalkanten. Den äldsta delen är därför spetsen på skalet. Med hjälp av foten kan den skapa ett undertryck mot underlaget och därav hålla sig fast.
Kärrspindel, Dolomedes fimbriatus? Bilden skickades in av Clarissa.
Har kollat igenom ert spindelgalleri men hittar inte vad denna skönhet heter.
Ser ut att vara en Dolomedes, men är den svensk? Har sett udda färgade D. plantarius, men med dessa breda band verkar detta snarare vara en udda färgad kärrspindel, D. fimbriatus – om nu inte från annan kontinent. Hade trott på en amerikansk art om du frågat annorlunda.
– Gästinlägg av Lars Jonsson, spindelexpert, Högskolan Kristianstad
Yngel från vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Mariomassone.
Hur anpassar en vanlig groda sig till sin miljö?
Frågan är för bred för att svara på i detalj. En groda måste t.ex. anpassa sig till temperatur, eventuella rovdjur, och de egna byten, samt konkurrera med sina artfränder. En del grodor lägger sina ägg i små dammar eller vattenpölar som torkar ut under sommaren, och ynglen kan i dessa fall snabba på sin utveckling för att hinna bli vuxen innan vattnet försvinner. Det är en intressant anpassning till begränsningar i tid.
Pensée, Viola tricolor var. hortensis. Bilden tagen av Schoinard.
Jag och en kompis skriver gymnasiearbete och vi har valt att skriva om växten pensée. Vi undersöker vad näringsämnen har för inverkan på växten, kontra växter som bara får vatten. Hur som helt hittar vi inte så mycket fakta om penséen och undrar om du kan förklara hur blommor som penséen kan klara av vintern. Hur den är uppbyggd och varför det är som det är. Vi har letat överallt men inte funnit något. Läste på denna sidan om ettåriga växter och vad större träd/växter gjorde under vintern för att överleva. Har dock inte funnit något om penséen…
Penséer är hybrider inom violsläktet, och i vanliga fall tar två år på sig att blomma och sedan dö. Men många trädgårdspenséer blommar redan första året. För dessa blommor behövs det inga speciella anpassningar för att klara av vintern.
Gulbrämad dykare, Dytiscus marginalis. Bilden tagen av Evanherk.
Jag undrar om insekter som helt och hållet lever i vatten kan leva i blodomloppet hos människor om de kommer in där genom större, djupa sår? Jag har ju läst att de insekter som lever enbart i vatten kan ta med sig en luftbubbla ner under vattnet och att även vattnet kan fylla på den här bubblan med syre så att vissa insekter kan stanna hur länge som helst under vattnet. Borde de inte då kunna leva i blodet på en människa om de har med sig en luftbubbla med syre om den skulle kunna komma in i en människas blodomlopp och via blodet få syre in i luftbubblan medan den åker runt i blodkärlen? Blodet består ju av en hel del vatten och syre också.
Nej, det är inte möjligt. En insekt skulle väl kunna ta sig in i ett sår men kan inte överleva där. Det finns gott om parasitiska maskar osv som kan leva inuti en människa, men det är de anpassade till. En vanlig vattenlevande insekt skulle dö ganska omgående inuti kroppen.
Söndagen den 26 mars såg jag i ett dike vid Önnerup, Lomma kommun, ett mårddjur på mycket nära håll. Djuret såg även mig och sam sin väg utan stress. Jag bedömmer att kroppen var omkring 40 cm, huvudet var kraftigt. Först misstänkte jag att det var en utter, Lutra lutra, men tror nu mer på mink, Neovison vison. Efter att ha tagit upp min kamera ur min medhavda ryggsäck, tog tag följande film: http://www.maths.lth.se/matematiklth/personal/tomasp/Otter.mp4
Kan ni hjälpa mig att identifiera vilken art det rör sig om? På artportalen har jag observerat att det finns rapporter om mink inte alltför långt från Önnerup (t.ex. Nöbbelövs mosse). Utter finns rapporterat från Häckeberga och en bit nedströms därifrån i Höje å, dock endast en observation från Lund (som kan ifrågasättas), och inga nedströms från Lund.
Jag säger mink.
– Mats Hansson
Tycker den ser ut som en typisk mink. En utter rör sig mer graciöst i vattnet och är större, fast det kan ju vara svårt att avgöra så här på en film utan storleksjämförelser. Minkar brukar, enligt min begränsade erfarenhet, inte vara särskilt rädda för människor och den här ser ju inte ut att ha drabbats av panik.
– Lars Lundqvist
Angående sydvästliga uttrar så lämnades en trafikdödad sådan in till museet i vintras. Påkörd vid brofästet på Lernacken … Uppenbarligen dags att vara uppmärksam lite varstans numera.
Jag och min kompis jobbar med att ta reda på hur koffein påverkar växter i skolan. Vi har gjort experiment där vi lade tulpaner och rosor i vatten med olika koffeinhalter och fick resultatet att de med mer koffein dog. Vi har då letat efter varför det blir så men inte hittat något på vetenskapliga sidor som EBSCO och NE. Det är bara abstrakta där inte mycket fakta står. Vi undrar därför om ni vet hur växter påverkas av just koffein? Varför gör de det? Om ni kan får ni gärna gå in på djupet för att förklara.
I både växt- och djurceller leder koffeintillsats till att kalciumjoner frigörs i cellen. Kalciumjoner är i sin tur involverat i en mycket stor mängd olika regleringsprocesser; för många för att man skall kunna göra en prediktion. Koffein används som forskningsredskap. Ett exempel på en effekt av tillsatt koffein är att det förstärker bildning av aerenkym i majsrötter vid syrebrist i marken. Arenkym är en sorts luftkanaler som bildas genom att rader av celler begår självmord.
_(1).jpg){kind=link}
Kommentarer