Fråga en Biolog

Kortvinge

Vet någon vad detta är för ett litet svart kryp som jag har massor av i jorden i en av mina pallkragar? Ca 5mm lång och 1 1/2mm bred. Vän eller fiende i mina odlingar?

Nu ska man väl vara ganska försiktig med kortvingebestämningar via bilder, men med ganska stor säkerhet är detta Anotylus (tidigare Oxytelus) rugosus (Fabricius, 1775). Den är en av de vanligaste arterna i underfamiljen Oxytelinae, spridd i hela landet, och lever enligt litteraturen av växtdelar i olika nedbrytningsstadier. Någon skada på friska växter tror jag knappast de gör.

– Gästinlägg av Christoffer Fägerström, Museiassistent vid Entomologiska samlingarna

maj 16, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fänkål

Är fänkål en kålsort eller något annat?

Fänkål (Foeniculum vulgare) tillhör familjen flockblommiga växter, där även morot, dill och selleri ingår. Kålen och dess släktingar tillhör familjen korsblommiga växter.

– Stefan Andersson

maj 13, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför finns det så många proteiner?

Strukturen på GFP-molekylen. — Strukturen på GFP-molekylen (Green Fluorescent Protein).

Varför finns det så många proteiner?

Det korta svaret är att vi vet egentligen inte. Cellen har många olika funktioner och därmed bedriver många olika kemiska reaktioner, så det finns ett eller flera proteiner som ingår i varje funktion/reaktion och därför blir det många proteiner totalt. De olika funktionerna behövs för att kunna överleva i konkurrens med andra organismer, och då blir livet idag väldigt komplext. Men det finns ett antal olika forskare som försöker lära sig om livets uppkomst genom att bygga en så-kallad minimal cell; ett syntetiskt bakterium som innehåller så få gener (och proteiner) som möjligt. Senaste försöket innehöll bara 473 gener, men av dessa så är det 149 stycken med helt okända funktioner!

– Jessica Abbott

maj 12, 2016

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Arsenik

Arsenik är dödligt giftigt för oss människor. Finns det djur eller växter som tål arsenik? Finns det djur och växter (plus bakterier, svampar etc) som lever av/måste ha gifter som bl a arsenik? Finns det gifter som utplånar allt liv på jorden?

Många växter, däribland flera gräsarter, har anpassat sig genetiskt till höga arsenikhalter – speciellt sådana som koloniserat arsenikförgiftad mark vid gruvor och smältverk i sydvästra England. Ett klassiskt exempel på snabb evolution hos växter.

– Stefan Andersson

Det finns också en amerikansk geolog som påstas ha hittat bakterier som lever av arsenik, men rönet är kontroversiellt. Det är teoretiskt sett inte omöjligt att gifter kan finnas som är så starka att de tar död på allt, men i så fall finns inte dessa på jorden. Särsklit bakterier är bra på att anpassa sig till olika gifter, så i praktiken tror jag inte att man kommer att hitta ett (naturligt förekommande) gift som kan utplåna allt liv på jorden.

– Jessica Abbott

maj 11, 2016

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bäckslända

Den här filuren fann vi hemmavid på köksgolvet i början av april i år, den var cirka 3-4 cm lång (så jag hoppas inte det är en husbock…) men är det en splintbagge? Någonting annat?

Det är en bäckslända, men jag vågar inte säga mer än så. För att bestämma dem närmre måste man se ribborna i vingarna. Bäcksländor lever ett till tre år som larver i vatten, oftast på bottnen av kalla, klara bäckar med hög syrehalt. Vuxna bäcksländor lever bara en kort tid, många äter inte under detta stadium.

– Lars Lundqvist

maj 10, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Parasitisk blomma

Cytinus hypocistis. Bilden tagen av Pierre Bona.

Den här såg vi i norra Spanien, vid Medelhavet. Vad är det för en växt?

Det måste vara den parasitiska arten Cytinus hypocistis. Jag vet inte om den har svenskt namn.

– Olle Anderbrant

Ja, bilden visar Cytinus hypocistis, en art med stor utbredning runt Medelhavet. Blommorna pollineras av myror.

– Stefan Andersson

maj 9, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Miljögifter

Nedskräpning av Guyanas stränder. Bilden tagen av Nils Ally. — Nedskräpning på Guyanas stränder. Bilden tagen av Nils Ally.

Min fråga gäller på vilket sätt den biologiska mångfalden påverkas av miljögifter? Minskar eller ökar mångfalden, och i så fall på vilket sätt? Vart kan jag hitta relevant information?

Jag har funderat en del på din fråga och jag tror egentligen att du själv har en ganska god aning om svaret. Jag kan inte komma på något fall där miljögifter faktiskt skulle gynna den biologiska mångfalden. Men det ligger ju i namnet, de hade inte kallats för miljögifter om de inte hade en negativ inverkan. Exakt vilken inverkan olika gifter har på olika ekosystem, kan jag inte gå in på.

Om du vill ha information så kan jag rekomendera Naturskydsföreningen. Annars är det möjligt att du kan få information från din länstyrelse eller Naturvårdsverket.

– Från frågearkivet

maj 6, 2016

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gråtrut

Nu är det tredje ordet i rad gråtrutarna lägger sitt bo på grannhuset utanför vårat sovrumsfönster ( som ligger högst upp i vårat hus). Hur länge lever en gråtrut ?
Tyvärr börjar de skrika vid fyra tiden varje morgon och det kommer de hålla på med i säker 2 mån till. Gråtrutarna verkar ha rutiner som följs varje år. Men min morgon sömn blir ju störd varje morgon. Har du något tips vad man kan göra ?Det är ju vi människan som ser till att de vill häcka i stan för här finns maten.

…det beror på hur grova hagel man använder… 😉

– Jörgen Ripa

JÖRGEN, verkligen…!!

– Åke Lindström

Tyvärr kommer ni kanske behöva vänta länge om ni väntar på att fåglarna ska dö av naturliga skäl. En gråtrut kan nämligen leva i upp till 49 år! Om man kollar på nätet finns det ett antal produkter avsedda för att stoppa häckning av fåglar på taket. Ni får kanske prata med ägarna till grannhuset och diskutera sådana lösningar.

– Jessica Abbott

maj 4, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fågeläggets utveckling

Ägg från många olika djurarter. Målad av Adolphe Millot.

Jag är nyfiken på hur lång tid det tar mellan befruktningen i infundibulum tills ägget värps. Det kanske är känt hos hönan, men vet man något om variationen i tid för denna procedur hos olika arter? Hur lång tid kan det tänkas ta för en strandskata?

Egentligen tycker jag nog att det här är rätt mycket zoofysiologi och mitt enda bidrag är att tipsa Uno om ett par nya böcker:

1) Nests, eggs, and incubation : new ideas about avian reproduction / edited by D. Charles Deeming, S. James Reynolds ; foreword by Tim Birkhead. ISBN 9780198718666 Oxford : Oxford University Press, 2015.

2) The most perfect thing : Inside (and Outside) a Bird’s Egg – Tim Birkhead ISBN: 9781408851258, Bloomsbury publishing, 2016.

Jag har också ett svagt minne av att man sysslat lite med höns och ruvning etc på SLU – Ultuna.

– Bodil Enoksson

maj 3, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dinosauriers evolution

Alla nämner dinosauriers försvinnande men hur kom dom till, hur uppstod de? Har aldrig fått något svar.

Tidigt under de landlevande djurens utveckling uppstod två olika grupper, synapsiderna och diapsiderna. Alla dessa liknande förmodligen reptiler, men den ena (synapsiderna) utvecklades senare till däggdjur och de andra (diapsiderna) till dinosaurier och dagens reptiler och fåglar. Största skillnaden mellan dessa grupper var antal öppningar i kraniet – synapsiderna hade bara en öppning bakom ögonhålan och diapsiderna hade två. Sedan bildades två huvudgrupper bland dinosaurier beroende på benen sitter på kroppen – mer som reptiler (Saurischia) eller som fåglar (Ornithischia). Så tillsynes ointressanta tidiga morfologiska skillnader kan leda till bildandet av stora grupper av väldigt skiljda olika arter. Artbildning hos dinosaurier gick förmodligen till på precis samma sätt som den gör idag, med anpassning till en specifik miljö som sedan leder till reproduktiv isolering (dvs att olika individer inte längre kan para sig med varandra och få avkommor). Du kan läsa mer om artbildning och evolution här, här, och här

– Jessica Abbott

maj 2, 2016

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar