Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad ska denna krabat bli? Och vad heter den. Vad den äter vet jag redan..allt från tomater till kål…
Detta är en fjärilslarv, familj nattflyn (Noctuidae). Ser ut som en större bandfly (Noctua pronuba), en rätt vanlig art. Kan inte helt utesluta att det finns andra nattflyarter med larver som ser likadana ut.
– Yann Clough
Svar på en tidigare fråga om nattflyn hittar du här.
– Jessica Abbott
Vad är det för pH-värde på Antarktis is? Om den smälter kommer den att ytterligare sänka pH-värdet i haven?
Arktis består av is som tillkommit dels genom fruset havsvatten, dels genom pålagring av nederbördssnö. pH-värdet i den senare styrs av luftens kolsyra och bör hålla sig kring 5,6. Det kan givetvis dessutom finnas kvar sura nederbördspartiklar som gör att pH-värdet i några skikt är lite lägre. Det är alltså delvis saltfattigt (0,05%) och svagt surt nederbördsvatten som smälter till havet, som i sig har en hög och buffrande salthalt (3,5%) med pH kring 8-8,2. Man kanske därför i början inte trodde att smältvattnet skulle ha någon avgörande pH-effekt, men den verkar i svagt sänkande riktning och förstärker alltså den effekt som den ständigt ökande koldioxidhalten i atmosfären har. Det blir också en mycket större vattenyta som kan absorbera luftens koldioxid. Negativa pH-effekter av den smältande Arktis tycks märkas i Canada, som också oroas av utspädningen av havsvattnets salter, eftersom många organismer behöver kalcium och andra salter i den koncentration de varit vana vid i årtusenden. Man får väl förmoda att liknande effekter gäller i Antarktis också.
– Bengt Nilhgård
Jag gör ett arbete i nionde klass; har valt att skriva om ämnet ”Livet i Östersjön” (såväl växt som djurliv), och jag tänker även inkludera orsakerna till arters försvinnande, liksom hur evolutionen har påverkat och förändrat arterna i havet. Så hur kommer det sig att vissa arter dör ut? Gissningsvis på grund av hastigt förändrade förhållanden som livet inte hinner anpassa sig efter (som det blir nu med global uppvärmning), men hur kan man, med exempel då jag sannerligen inte är typen som fuskar, spinna vidare på denna tråd? Och utöver detta, hur ser livet i Östersjön, i det stora hela, faktiskt ut? Med bräckt vatten följer inte en lika stor mängd arter (för den specifika saltnivån finns det inte många som klarar av), inte sant? Som sista fråga hade jag en undran: Djur, liksom växter, har växt sig högre och högre med tiden, hur kommer det sig? Exempelvis har vi Napoleon som var 1,69 meter, vilket var den tidens medellängd, men då det inte längre är det blir ju frågan varför? Hur tjänar mänskligheten som art på att växa?
Angående storlek, så skall du snarare tänka på andra hållet. En art med en viss kroppsstorlek finns för att det fanns livsutrymme för dess förfäder att ha den storleken, snarare än en annan. Vid förändrade livsförhållanden kan de stora organismerna ligga dåligt. Vi ser till exempel att antalet arter av riktigt stora djur har minskat sedan människan “kom till”. Arter har selekterats både för störe och mindre storlek, men de som är stora hamnar lätt i fokus, pga att människor tycker om rekord, och vi ser de stora lättare. Alla vet att tigern är det största vilda kattdjuret, men vem kan namnge det minsta?
– Allan Rasmusson
Livet i Östersjön är som nämns i frågan en utmaning för många arter. Att leva i ett bräckt vatten ställer stora krav på de arter som annars lever i sötvatten och i marina hav. Alla arter klarar givetvis inte denna omställning och det gör att vi inte finner den biodiversitet av de arter som vi annars kan se i sjöar, åar och i helt marina hav. Arter som däremot klarar av Östersjöns bräckta vatten kan däremot fortfarande leva under stor stress, och ifall ytterligare stress inkluderas, så som miljögifter, mindre syresatt vatten etc, så finns det givetvis en risk att populationer eller arter lokalt dör ut. Intressant nog ser vi också att arter under stress i Östersjön kan anpassa sig och till och med bilda nya arter, unika just för ett bräckt vatten.
Angående att människor blir längre i modern tid har givetvis många olika orsaker, men en förklaring är näringsintag. Ett exempel är när man jämför adoptivbarn med barn från dess ursprungsländer där man kan se en högre medellängd hos de personer som blivit adapterade till västvärden pga av att de har fått en bättre (annorlunda) näringsintag.
– Johan Hollander
Jag arbetar som lärare och läser om Skogen i åk 4. Jag fick en fråga från en elev, som jag inte kan svara på. Kan svampar bryta ner sig själva?
Det finns programmerad celldöd hos svampar liksom hos djur och växter. Svampar kan också parasitera på och bryta ner andra svamparter.
– Allan Rasmusson
Visst kan de det. Något som svampar generellt är duktiga på är att växa under näringsfattiga förhållanden i mark. En vinnande strategi som de utvecklat för att maximera sitt resursutnyttjande är “autolys”. Svampar växer ofta filamentöst i form av hyfer, som långa rör, och deras utbredningssätt är ofta som ett mycelium vilket är ett nätverk av svamphyfer. Det gör att de kan komma åt en stor volym av marken och utvinna resurser från många olika håll. Men det innebär också att de behöver investera resurser i den infrastruktur de bygger upp. För att göra detta på effektivast möjliga vis använder de autolys — självnedbrytning — för att omfördela resurser inom sitt mycelium-närverk. Den repertoar av enzym och fysiologi som gör autolys möjlig är även något som vissa svampar blivit speciellt duktiga på att anpassa till nya ändamål. Dessa specialistsvampar är bra på att bryta ned andra döda svampar (som annars utgör det organiska materialet i mark som är svårast att byta ned, och bidrar mycket till den humus som byggs upp över tid), och några är dessutom bra på att byta ned andra svampar trots att de lever — de har blivit svamp-patogener.
– Johannes Rousk
Jag har tömt ett antal fågelholkar inför vintern och vill gärna veta vilka som bott i två av holkarna.
Det tycks vara ett mesbo, som mest består av mossa och hår eller fjädrar som isolering. Arter som är aktuella är talgoxe, blåmes, entita och svartmes. Den senare är mindre sannolik, eftersom det ser ut som att dina holkar sitter i lövskog. Kvar alltså de tre förstnämnda, som bygger ganska likartade bon. Helst skulle man ha haft en bild rakt uppifrån, och kanske lite information om holken också (storleken på ingångshålet), men även då är det svårt och man kommer inte mycket längre än till en kvalificerad gissning. Men några punkter man kan använda för uteslutning: Är hålet mindre än 28-29 mm är det sannolikt inte talgoxe, som då är litet för stor. Är dina holkar längre upp i landet (norr om Dalälven, ca) är det med största sannolikhet inte entita (det är en i huvudsak sydlig fågel). Finns det färglada och eller syntetiska föremål i boet (glas- eller stenull, färgglada klädfibrer) är det sannolikt inte blåmes, och mer sannolikt entita än talgoxe.
Men sammantaga faller mitt bud ändå, utan att veta mer om punkterna ovan, på talgoxe. Det ser ut att vara riklig hårinblandning i boet, vilket är vanligare hos denna art än hos de två andra (blåmes, t.ex., isolerar oftare med fjädrar än hår enligt min erfarenhet).
– Andreas Nord
Trodde inte mina ögon idag då en liten, som jag tyckte helsvart, liten vessla sprang över gatan och försvann under grannens altan. Finns det svarta vesslor? Jag vet ju vad jag såg och den rörde sig som en vessla.
Jag har aldrig sett eller hört om svarta vesslor, och har inte heller hittat något om det i litteraturen. Av de 287 registrerade småvesslor som finns i Zoologiska museets samlingar i Lund är igen noterad som svart. Inte heller har jag hört om svarta hermeliner. I museets samling finns 401 exemplar, ingen av dem noterad som svart.
Om djuret du såg verkligen rörde sig som en vessla skulle jag gissa att det var en mink du såg. Finns det vatten i närheten, som en damm eller sjö eller rinnande vatten, är det troligtvis en mink. Saknas vatten vet jag inte vad det kan vara du har sett. Det finns mycket mörka illrar, men jag har aldrig hört om helsvarta sådana. Både mink och iller är betydligt större än en vessla, och du skriver att det var en liten vessla, så då är det svårt att veta vad du kan ha sett.
– Lars Lundqvist
Jag översätter en roman som utspelar sig i Minnesota i USA. En rad trädslag nämns och jag har hittat svenska namn på de flesta, dock inte Fraxinus nigra. Vad ska jag kalla dessa askar för?
Enligt Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD; http://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/skud/) heter Fraxinus nigra ”svartask” på svenska.
– Torbjörn Tyler
Arten tas inte upp i standardverket ”Kulturväxtlexikon” men en del källor använder namnet ”svart ask” eller ”svartask” och det känns som en rätt naturlig översättning (nigra = svart). Ett annat liknande exempel är svartpoppel (Populus nigra).
– Stefan Andersson
En kollega till mig som läst biologi säger att lockigt hår är recessivt. I skolan fick jag lära mig att lockigt hår är dominant. Vem av oss har rätt?
Lockigt hår är faktiskt varken dominant eller recessivt, den är ofullständigt dominant. Det betyder att om man har en allel för lockigt hår och en allel för rakt hår kommer man att få vågigt hår. Sedan kan graden av vågigheten påverkas av andra gener, så det finns i princip en gradient i hur lockigt/rakt hår man kan få.
– Jessica Abbott
I Fulufjällets nationalpark i närheten av Njupeskär finns ett begränsat område där det är döda träd som är vridna,se bild. Vad är det?
Träden vrider sig efter solen. Just detta träd har växt väldigt långsamt och har därför hunnit vrida sig flera varv under den tid den växt.
– Mats Hansson
Kan tillägga att det är ett typisk kännetecken för tallar som är mer än 200–250 år gamla.
– Torbjörn Tyler
Efter solen??? Nä nu får någon förklara. Solen flyttar sig lite snabbare än en tall växer, tror jag mig veta.
– Jörgen Ripa
Jag började gräva efter information om precis denna fråga under sommarn, det verkar vara lite mer komplicerat ån så: http://www.skogssverige.se/tra/fakta-om-tra/vedens-uppbyggnad/vaxtvridenhet
– Yann Clough
Nää, det stämmer nog inte med solen. De borde vara vridna åt andra hållet. Ännu ett exempel på självklar fakta att begrava.
– Mats Hansson
Orsaken vet jag inte och det är antagligen korrekt att fibrerna endast sällan är fulltsändigt vertikala, men jag är ganska säker på att tallar oftare är kraftigt vridna än andra trädslag och att fenomenet blir kraftigare ju äldre träden är så att det i praktiken endast är på mycket gamla träd som man lägger märke till det.
– Torbjörn Tyler
Jag har en skoluppgift som jag skriver på och vi har fått tillstånd från våran lärare att ställa frågor till Biologer ang uppgiften. Jag undrar varför ni skulle säga att GMOs är bra/dåliga. Jag läste eran artikel om det innan men lyckades inte riktigt förstå poängen, och fick då inget konkret svar om ifall GMOs är bra eller dåliga.
Problemet är att det finns inget enkelt svar. Genetisk modifiering är varken bra eller dålig i sig, det är bara en teknologi som kan användas på olika sätt. Vissa användningar kan vara bra och andra kan vara dåliga. Man kan kanske jämföra det med internet. Det finns en massa saker som är bra med internet (t.ex. att det är lätt att hitta information) men också många dåliga saker (t.ex. mobbing på sociala medier). Man kan inte säga ”internet är bra” eller ”internet är dålig” eftersom det är både och (eller varken eller). Det är samma sak med GMO.
– Jessica Abbott
Kommentarer