Vad är detta för spindel? Hittade den på vår uteplats i Löddeköpinge.
Större husspindel tom, Eratigena atrica.
– Sigvard Svensson
…som är släkt med luffarspindeln.
– Lars Lundqvist
Större husspindel
Salamander eller ödla?
Är detta en större eller mindre Vattensalamander?
Det är en mycket ung skogsödla.
– Jon Loman
Korsspindel
Denna bor på min balkong. Jag har aldrig sett en sån innan. Vad är det för spindel? Den har gul/bruna randiga ben, brun/gul kropp med gula streck (ser nästan ut som ett kors), gult huvud. Ca 1 cm lång kanske.
Det är en Korsspindel, Araneus diadematus.
– Sigvard Svensson
Design av fågelholkar
Jag har byggt holkar i alla år. men nu börjar jag tvivla om det inte behövs en pinne vid hålet på fågelholkar. När man har fågelbords matning så brukar jag sticka ner några jord tag så att dom kan landa innan dom äter av maten. i det fallet passar ju pinne bra. ska det ändå inte vara ett landings system för holkar också…
Det jag har hört om anledningen att man INTE sätter ”sittpinne” är att sådana mer hjälper potentiella boplundrare (främst däggdjur) än det hjälper fåglarna som häckar där. Dessutom görs alla stora holkstudier som jag känner till UTAN sittpinne. Hade det behövts är jag säker på att det varit satt i system redan. Jag undrar alltså vad som fått frågeställaren att tycka så. Om det bara finns en plats att sitta på inom några meter från holken, där de kan pausa innan infloget i holken och kolla att kusten är klar, så räcker det.
– Åke Lindström
En anledning till att fåglarna gärna pausar innan de flyger fram till fågelbordet är gissningsvis att de vill kolla vilka som redan är där. Och kanske också är på väg dit. Sitter där redan t.ex. en stor långnäbbad hackspett så föredrar nog en entita att vänta tills hackspetten gett sig av. Jag har tillbringat en hel del tid att titta på fågelbord och ibland kan man se rena kösystemet! En nötväcka dyker ofta ned som en torped till fågelbordet, och verkar på så sätt skrämma iväg fåglar som egentligen inte skulle flytta på sig för en nötväcka! Vissa fåglar har revir och finns fågelmataren inom deras revir är det naturligtvis bingo. Men artfränder utan sådan guldgruva kan mycket väg tänka sig att smyga in med ägarna vänder ryggen till. Och har all anledning att kolla läget innan de vågar sig fram. Dessutom fungerar ju ett fågelbord även som utfodring för rovdjur med all anledning att hålla extra koll innan man flyger dit. De senare skälen gäller ju främst mellanlandning på säker plats, dock. När det gäller en holk är det ju (förhoppningsvis) inga andra än föräldrarna som ska in och mycket mindre anledning till stopp. Dessutom är fågelföräldrar oftast för stressade med att leverera tillräckligt med mat så det flyger tvärt in.
Så strunta i sittpinnarna och ge gärna plats för fri inflygning sista biten till holken och därmed svårare för rovdjuren att komma intill.
– Bodil Enoksson
Myskbock
Jag hittade en intressant insekt när jag o barnen städade i fönstren och undrar vad den kan heta samt om det på nätet det finns insekts ’nycklar’ liknande krok-aglmquists för växter!?
Det är en myskbock, Aromia moschata, en fortfarande relativt vanlig långhorning vars larver lever i veden av olika viden, Salix spp., framförallt sälg Salix caprea. Den fullbildade skalbaggen lockas till blommor som älggräs och strätta men äter gärna bär som hallon. Namnet har den fått av den aromatiska vätska med myskliknande doft den utsöndrar om du exempelvis håller i den. Färgen varierar en del från individ till individ och vissa är betydligt mer gröna eller bronsfärgade. Uppgifter hämtade från Nationalnycklens långhorningsvolym.
Vad gäller tillgång till rena insektsnycklar på nätet vet jag inte om det finns något samlat. Däremot finns det här och där nedladdningsbara nycklar som exempelvis ”Norske insektstabeller” http://www.entomologi.no/journals/tabell/tabell.htm. Det är möjligt att det finns sammanställningar så titta på länksidor här och andra som Sveriges Entomologiska Förenings webb på http://www.sef.nu. Det finns också en massa FaceBook-grupper för olika insektsgrupper.
Kanske vore det en idé att utveckla något á la danska Mycokey, http://www.mycokey.com. Det är ju också meningen att Nationalnyckeln, förutom återupptagen bokutgivning, ska få en digital version.
– Sigvard Svensson
Småkryp i poolen
När vinden ligger åt fel håll i saltvattensbadet jag brukar gå till, ansamlas en väldig massa döda småkryp av olika sorter i ena hörnet. Äckligt 🙁 ….Men varför är de där i första taget? Man kunde tycka det borde vara selektionstryck på att INTE drunkna. Dör de i försök att dricka, eller lockas de av blänk på vattnet, eller är det helt enkelt så att hundratals småkryp *normalt* faller ned döda på en 50mx25m-yta under loppet av en dag?
Entomologer, som studerar ”småkryp”, använder sig ibland av fällor för sina insamlingar. En fälla kallas ”fallfälla” och består av en burk som grävs ner i marken, så at kanten ligger precis i markytan. När sedan en insekt är ute och går och kommer fram till kanten trillar den ner i burken, där det gärna får vara lite vatten så att de inte kan klättra tillbaks upp. En simbassäng är ju ingeting annat än en sådan fallfälla, fast i jätteformat. Inte konstigt att det trillar i en massa ”småkryp”. i tillägg finns det ju några insekter som gillar vatten och gärna söker sig dit. Men inga av dem tycker om saltvatten. Om insekterna är döda i vattnet beror nog på att de drunknat, inte på att de vara döda när de föll i.
– Lars Lundqvist
Man skulle väl kunna tänka sig att just vind, som nämns i frågan, också är ett problem för små, lätta insekter. En annan aspekt är att många poolers reningsverk har ett insug vid ytan, någonstans längs kanten. Om vinden blåser alla insekter som hamnat i ytan till ‘fel’ hörna, kan man tänka sig att de aldrig filtreras bort i reningsverket utan bara samlas på hög. Det är alltså inte fler insekter som drunknar än vanligt, men de renas inte bort.
Dessutom: Om inga insekter kraschade på vattenytor skulle många fiskar svälta ihjäl, eller hur? Jag tänker flugfiske.
– Jörgen Ripa
Maternella effekter
Jag har läst att en mula är mer lik en häst och att en mulåsna är mer lik en åsna. Om en förälder är häst och en är åsna borde inte slumpen då avgöra om avkomman blir lik mamman eller pappan eller finns det andra genetiska lagar som är inblandade vid korsning mellan två arter.
Jag vet inte om det är sant, men jag har ofta hört att stoets storlek påverkar fölets storlek. Se’n påverkar ju stoet, oberoende av art, fölets beteende, men det är ju en annan sak.
– Bodil Enoksson
Det låter väl rimligt att foster-miljön, dvs häst-livmoder eller åsne-livmoder, påverkar tillväxt mm.
– Jörgen Ripa
Att avkommans egenskaper påverkas av fostermiljön är ett välstuderat fenomen som kallas för maternella effekter. Det förklarar förmodligen en stor del av skillnaderna man ser mellan mula (där mamman är häst och pappan åsna) och mulåsna (där mamman är åsna och pappan häst). Men det kan också finnas andra genetiska förklaringar. Hos däggdjur präglas generna beroende på vilken föräldrar de kommer ifrån och detta påverkar genuttryck (vissa uttrycks mer och andra mindre om de kommer från mamman eller pappan). Det kan också finnas dominans av vissa genvarianter över andra som påverkar hur en hybrid ser ut. Det är faktiskt vanligt att hybrider kan te sig olika beroende på vilken art som är mamman och vilken som är pappan.
– Jessica Abbott
Ekorrar och solrosfrön
Vi har ett fågelbord på vår balkong där vi lägger ut solrosfrön. Sedan i våras har det kommit två ekorrar och äter av fröna. De äter ganska mycket och jag får fylla på hela tiden. Jag gör det ju gärna men min fråga är, är solrosfrön bra för dem? Kan det bli så att de får en brist eftersom de kanske ratar kottar och sådant som de annars äter?
Jag tror inte det är någon större fara för ekorrarna. De är ju trots allt fröätare och plockar nog i sig en hel del annat än dina solrosfrön!
– Bodil Enoksson
Nyskapat liv?
Jag har funderat på en sak: skulle det kunna vara så att det idag på jorden utvecklas liv från icke-livsmolekyler (om än under andra betingelser än vad som ev. en gång skedde här). I så fall föreställer jag mig att man oxå skulle kunna finna olika stadier av utveckling mot liv på olika ställen på jorden och på så vis, genom att lägga de olika stadierna efter varann, sätta samman en ”film” av hur en evolution av liv kan gå till. Det vore ju jätteintressant.
Ja, det är någonting man spekulerar över ibland, om liv uppkommer på nytt ibland här på jorden. Det är nog inte alls omöjligt, men eftersom det redan finns levande organismer nästan överallt är risken väldigt stor att en ny livsform skulle ätas upp eller utkonkurerras direkt av befintligt liv. Men om det finns delar av jorden som ännu inte har koloniserats av befintligt liv kan det vara möjligt. Det är också inte omöjligt att mer än en sorts liv uppkom på den tidiga jorden (kanske på olika platser), men att allt som finns kvar idag är den sorten vi känner till – förmodligen av samma anledningar.
– Jessica Abbott
Järv i Skåne?
Bilden tagen i höllviken igår. Järv?
Åtminstone väldigt lik. Vore inte första gången järv påträffats i Skåne, men det är sällsynt. Föreslår att vederbörande kontaktar Nils Carlsson på Länsstyrelsen. Observationer av rovdjur mejlas in på adress rovdjur.skane@lansstyrelsen.se
– Lars Lundqvist
Bilden som skickades in är påfallande lik en bild som finns på Wikipedia, så jag tvivlar lite på att den togs i Höllviken nyligen. Men Forskning och Framsteg har faktiskt en artikel ute just nu som handlar om att järven håller på att öka i Sverige och vandrar söderut. Så det är kanske inte omöjligt att se järv i Skåne.
– Jessica Abbott
Kommentarer