Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Jag har fått någon konstig boll på min hjärtväxt (hjärtan på tråd). Vad kan det vara? Är det något jag ska ta bort eller vad gör jag. Har aldrig tidigare sett detta så därav frågan.
Ingen fara, du kan låta den vara eller plantera den för att få en planta till.
– Bodil Enoksson
Jag läser om bananflugor i biologi just nu, och har vissa egna frågor som jag skulle vilja ha svara på. 1. Hur beter sig bananflughonan mot bananflughanen (hur de är mot varandra) 2. Har bananflugor några likheter med andra insekter?
Honan och hanen interagerar mest när de ska para sig. Hanan uppvaktar honan och bland annat gör speciella ljud med sina vingar. Du kan se en video på uppvaktningen här. Om honan inte imponeras av hanens uppvaktning kan hon sparka bort hanen och vägra para sig med honom. Hanar kan konkurrera med varandra (genom att sparkas och knuffas) för att fa tillgång till honor, och honor kan konkurrera med varandra för att få tillgång till mat. Men honor och hanar brukar inte konkurrera så mycket med varandra direkt, eftersom de är mest intresserade av olika saker.
Bananflugor har många likheter med andra insekter. De har samma kroppsdelar, och till stort del samma sorts utveckling med larvstadie och sedan puppa som kläcks till vuxen fluga. Det som är lite speciell med bananflugor kontra andra insekter är att de är väldigt toleranta mot alkohol, eftersom de lever på rutten frukt. Rutten frukt brukar jäsa, och kan innehålla ungefär lika mycket alkohol som öl.
– Jessica Abbott
Den här spindeln fanns i min trädgård. Vad är det för spindel?
Du har hittat en blomkrabbspindel, Misumena vatia. Dom kan ändra färg beroende på färgen på blomman de sitter i. De är så kallade sit-and-wait-rovdjur, som sitter välkamouflerad i blomman och väntar på att blomman ska besökas av insekter som den sedan fångar och äter.
– Viktor Nilsson-Örtman
Finns det någon bra bok med bilder över alla fridlysta arter i Södermanland eller Sverige?
Kolla med länsstyrelsen. De brukar producera broschyrer och mindre böcker med sådant innehåll, men det varierar förstås från län till län.
– Torbjörn Tyler
Jag undrar ju vad för fågel som hörs här: Fågelläte Ensjön. Den börjar höras ca 25-26 sek in i ljudfilen men svagt. Ev tror jag nu att jag vet. Kan det vara sångsvan? I år häckar nämligen ett par för första gången i sjön (Ensjön, Östergötland). De har 5 ungar!
Klockgroda???
– Jörgen Ripa
Låter onekligen som en klockgroda, det i bakgrunden. Finns de i Ensjön? Om det är den som finns i Norrköpingstrakten borde de inte finnas där.
– Bodil Enoksson och Jon Loman
Det är svårt att höra, men jag tycker nog inte att lätet har den där dystra tonen som klockgrodor har, med en typisk metallklang. Dessutom finns väl klockgrodor norr om Skåne? Jag tror faktiskt mer på sångsvan, men, som sagt, inspelningen är svår.
– Lars Lundqvist
Jag undrar om de bifogade bilderna inte är någon giftig växt, som jättelokan?
Tycker det ser ut som kirskål… Anses väl i så fall snarare vara en delikates – av de som inte har trädgård. Jättebjörnlokan däremot är en rejäl och maffig växt
Mer om kirskål kan man t.ex. läsa på http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/aegop/aegopod.html och jätteloka på http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/herac/heraman.html. Och när det gäller den senare, ska man f.f.a. låta bli att ta i den – och man fått på sig växtsaft, skydda den delen av huden för solljus. Men kirskål kan man som sagt äta, om man inte fått nog av den ändå!
– Bodil Enoksson
Jätteloka går faktiskt också utmärkt att äta, det är först när växtsaften utsätts för solljus som det bildas ett ämne som irriterar huden. (Men självklart är det kirskål på fotot).
– Torbjörn Tyler
Längs vägarna på landsbygden utanför Sankt Petersburg finns det mängder med jätteloka. Den växtförädlare som jag besökte berättade att de finns naturligt i östra Sibirien och att man importerade dem till västra Sovjet under 1930-talet för att använda dem som vinterfoder till kor. De används inte nu.
– Mats Hansson
Tror dock att det åtminstone delvis är andra (men besläktade) arter som de har odlat i Sovjet. ”Vår” jätteloka finns inte i Sibirien utan kommer ursprungligen från Kaukasus och bergen i Iran.
– Torbjörn Tyler
Nyfiken på vem som byggt om holken nu i vår. [Den inskickade bilden visar en fågelholk med en stor leraktig klump precis under taket – red.anm.]
Nötväcka!
– Andreas Nord
Klart det är nötväckan, närmare bestämt honan som i princip sköter hela bobyggandet. Själva boet grundläggs ofta med lite torra pinnar och annat, men sedan är det tunna flagor av tallbark som hon samlar in. Kan bli en rejäl hög.
– Bodil Enoksson
Vad kan detta vara för spindel som grupperar sig och har byggt ett långsmalt nät. Bifogar en video och en bild tagen dagen efter.
Du har hittat en massa nyfödda ungar av korsspindeln, Araneus diadematus.
– Viktor Nilsson-Örtman
Fler svar om korsspindlar kan du hittar här, här, och här.
– Jessica Abbott
Idag 15/6 satt vi i trädgården utanför Uppsala. Kryp av denna typ flög runt 3-5st. En fotade vi på bordet tidningen kan ses i ena hörnat(ÖB-reklam) Vi fånagde också in två exemplar i burk för att fota, dessa är mindre. Vi har sökt utan att finna vilken typ av insekt detta är och vi har aldrig sett något liknande. Vad är det?
Bilden visar en bladlus, som jag tror tillhör familjen pungbladlöss, Pemphigidae. Ett möjligt släkte är Eriosoma, med 6 svenska arter. Arten Eriosoma lanigerum är vanlig i trädgårdar, där den orsakar skador på äppelträd (och ibland diverse andra prydnadsbuskar).
Det vita ”luddet” är ett vax som utsöndras från körtlar i huden.
– Andreas Nord
Jag har en känsla av att man allt oftare hör talas om invasiva arter, kanske framför allt vattenlevande djur. Har det blivit vanligare och i så fall vad är orsaken till detta?
Att man oftare hör om invasiva arter nu jämfört med för ett par år sedan tror jag mest beror på att medvetenheten har ökat. Människan har länge hållit med att sprida olika arter till nya platser, antigen medvetet (t.ex. kanin som har planterats in i Australien) eller omedvetet (bananflugan Drosophila melanogaster har åkt snålskjuts över hela jordklotet). Ökad internationell handel har säkert bidragit till spridning av invasiva arter men jag tror att effekten är liten när man pratar om ett tidsspann på några år.
– Jessica Abbott
Invasiva arter har blivit fler och de främsta orsakerna är att vi handlar och reser mer över hela världen. Då är det lätt för olika organismer att hänga med. Samtidigt har det blivit varmare, framför allt på nordliga breddgrader, och då är det lättare för sydligare arter att etablera sig. Konsekvenserna av invasiva arter har också blivit bättre kända, vilket naturligtvis gör att de får ökad uppmärksamhet. Det är naturligtvis inte bara havslevande organismer som sprider sig. För några år sedan gjordes en sammanställning av främmande insekter och andra landlevande leddjur i Europa och man kunde lista mer än 1000 arter.
– Olle Anderbrant
Kommentarer