
Vad har jag fotograferat? Jag har sökt i en fjärilsbok och tycker att den liknar en smultronvisslare lite grann, men är det en sån?
Nej, det är en rutig buskmätare.
– Torbjörn Tyler och Lars Pettersson
Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Denna vackra sak hittade jag utanför min dörr i eftermiddag. Lite googling säger mig att det kan vara en Blåfläckig träfjäril. Håller du med om det? Jag har aldrig sett en sådan förut.
Stämmer bra http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/z/zeuzera_pyrina.html
– Gästinlägg av Lars Pettersson, Svensk Dagfjärilsövervakning
Vad heter växten på bilden är det en liljeväxt? Fann den växande intill en strandäng i Skultorp Västergötland. Har googlat på den men ej funnit den på nätet.
Smällglim, Silene vulgaris, och det är en nejlikväxt helt obesläktad med liljor.
– Torbjörn Tyler
Vilken hastighet måste en svan komma upp i innan han kan lyfta?
Du har säkert sett att svanar springer igång på vattnet, samtidigt som de flaxar med vingarna. När en knölsvan väl är i luften flyger den ca 17.5 m/s, vilket jag själv har mätt med med hjälp av en kikare med laseravståndsmätning (se bifogad artikel, där det finns mätningar på olika arter). Men effekten följer ett U-format samband, så det är väldigt kostsamt att flyga långsamt, eller ryttla (vilket ju inga svanar kan göra), med ett minimum runt 9-11 m/s för en svan, och sedan ökar effektförbrukningen igen med ökande hastighet. Anledningen att svanar flf´ger snabbare än 9-11 m/s, som är billigast per tidsenhet, är att de minimerar kostnaden per tillryggalagd sträcka över marken, och den hastigheten uppnår man vid en högre hastighets. Men just när de lyfter behöver svanar all extra muskelkraft för att komma upp i luften, och det har de när de flyger (=springer på vattnet) vid hastigheten för minsta effektförbrukning, dvs ca 10 m/s. Detta är den hastighet de uppnått när de slutar paddla med fötterna och verkligen lyfter och faktiskt flyger.
– Gästinlägg av Anders Hedenström, expert på fåglars flygmekanik
Jag undrar hur lång tid det tar för löven som träden fäller på hösten att förmultna. I skogen finns det torra och blöta löv på marken. Vad beror det på?
Frågan är inte fullt så enkel att besvara som man kanske kan tro. Hur lång tid det tar för ett löv att brytas ned beror på en mängd faktorer som t.ex vilken typ av löv det är. Exempelvis så lagrar ekarna ofta in en del svårnedbrytbara ämnen som garvsyra och terpentener, vilka fungerar som försvar mot insekter när lövet sitter på trädet. Sedan beror det på temeraturen, är det kallt tar det längre tid, och hur lång växtsässongen är. Det beror naturligtvis också på hur mycket och vilken typ av nedbrytare som finns i markskiktet kring trädet, t.ex kan mängden daggmask spela stor roll. Under ’normala’ förutsättningar så brukar man räkna med en sässong för att bryta ned ett löv, men det varierar som sagt. I tropikerna så går det ofta mycket fortare än så, i en regnskog hittar man sällan några löv som ligger på marken utan att brytas ned mellan åren. Miljöfaktorer som t.ex försurning påverkar förståss, ju surare det är i marken desto färre nedbrytare finns som kan bidra till förmultningen.
– Från frågearkivet
Att bakterier bekämpas av kroppens antikroppar och att en immunitet uppstår efter sjukdomen är allmänt känt. Hur är det med virus? Är skillnaden bara att de inte kan behandlas med antibiotika eller försvarar sig kroppen på annat sätt än att bilda antikroppar?
Nja, det är så att virus framför allt bekämpas med hjälp av antikroppar, och ger immunitet efter sjukdomen, medan bakterier bekämpas på annat sätt. Jag tror att det främst sker genom makrofager och andra typer av vita blodkroppar, som helt enkelt attackerar och dödar bakterierna. Det är också svårare att immuniseras mot bakterier, såvitt jag vet. Virus kan inte bekämpas med antibiotika därför att de inte är levande i vanlig mening, dvs de har inte någon ämnesomsättning när de är viruspartiklar (=lite DNA eller RNA omslutet av ett proteinhölje).
– Från frågearkivet
Jag har problem med talgoxar som bygger bo på min balkong, närmare bestämt i tilläggisoleringen mellan den ”gamla” och den ”nya” fasaden på huset där jag bor. Förra sommaren försökte jag, de få gånger det var möjligt, sitta och äta på balkongen, men blev bokstavligen bortjagad av en talgoxe. Först flaxade den knappt en meter ifrån mig och min kompis, sedan gjorde den störtdykningar under balkongbordet och då gav vi upp och gick in. Nu vill jag förhindra att den bygger bo igen i isoleringen och undrar därför: Finns det något naturligt ämne, någon lukt som fåglar inte gillar, något som jag t.ex. kan strö ut på isoleringen, så de inte bygger bo där? Jag vill ju inte använda något slags gift, men funderade på peppar eller någon annan krydda, som inte stör människor, men som gör att fåglarna håller sig borta från min balkong. Tacksam för svar så snart som möjligt, alternativt tips om vem som kan veta något.
Jag känner inte till några effektiva substanser mot fåglar, om det är möjligt så försök täta utrymmet där talgoxarna häckar. Om du får så kan du ju prova att sätta upp en ’riktig’ fågelholk i närheten och se om dom inte föredrar att häcka där.
– Från frågearkivet
Innehåller allting vatten?
Allting levande innehåller vatten. Och mycket som inte lever också. I t.ex. ett bord av trä så är det mesta vattnet uttorkat, även om det tar upp och avger fukt (vatten) beroende på luftfuktigheten. Träet slår, dvs blir snett och vingt om det är fuktigt när man tar i det. Detta händer då träet torkar för fort. Fast rent järn t.ex. innehåller inte vatten.
– Från frågearkivet
Vilka fiender har ekorren?
Det rovdjur som utgör det största hotet mot ekorren är nog mården, den är en mycket skicklig klättrare och den kan till och med jag ekorren mellan träden. Sedan så kan vanlig katter också fånga ekorrar som inte är uppmärksamma. Men även ugglor och en del andra rovfåglar kan ta ekorror. När ekorren är nere på marken så är det räv som den skall se upp för.
– Från frågearkivet
Kommentarer