Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Försurning och vattenpest

Vattenpest, Elodea canadensis. Bilden tagen av Kristian Peters.
Vattenpest, Elodea canadensis. Bilden tagen av Kristian Peters.

Jag håller på med ett gymnasiearbete, där jag undersöker den sura miljöns påverkan på vattenväxten vattenpest. Jag undrar därför exakt vad det är som händer med vattenväxter vid en försurning på en mikronivå? Varför dör växter av ett lågt pH-värde? Är det kopplat till att själva fotosyntesen slutar fungera eller vad är det som egentligen händer inne i växten?

Inte enkelt att förklara, men vad jag vet är det ungefär så här:

De flesta växter försöker hålla stabila pH-värden i sina celler. Man har mätt värden på 7,4–7,5 i cytoplasman, medan det i vakuoler är klart surare, med pH 4,5–6. Variationen verkar bero på ytterlösningens pH och växtens egen genetik. Många processer i cellerna är känsliga för vätejon-koncentrationen och vätejoner kan röra sig relativt fritt. Om vätejonkoncentrationen utanför cellen ändras, försöker växten behålla sitt pH-värde i cytoplasman genom att pumpa H-joner fram eller tillbaks genom membraner genom att använda sig av ATP-as enzymet (adenosintrifosfat) som avger och upptar energi genom frigörande eller upptagande av fosfatjoner. Samtidigt är kalium en balanserande viktig jon i balansen. Blir det surare så pumpas alltså vätejoner in i vakuolerna och kaliumjoner ut i plasman. Därför viktigt att växten har tillgång till kaliumjoner och kalium är just det mineral som växterna behöver mest utav. Samtidigt är kalium utsatt för försurningstryck, eftersom det lätt lakas ut från markerna. I vattenmiljöer kan det dock finnas tillräckligt med kalium. Men för alla processer i marken/vattnet och för regleringarna i cellen finns naturligtvis gränser och klarar växten inte att hålla vätejonbalansen i schack så drabbas givetvis snart även fotosyntesen.

Läs t ex

E. Gout, R. Bligny, and R. Douce, 1992. Regulation of Intracellular pH Values in Higher Plant Cells. C-13, P-31, Nuclear Magnetic resonance studies. The Journal of Biological Chemistry. The Amer. Soc. For Biochemistry and Molecular Biology, Inc. Vol. 267, 20:13903-13909. July 15, 1992. USA

– Bengt Nihlgård

 

december 5, 2016

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Större husspindel

Större husspindel, Eratigena atrica (tidigare känt som Tegenaria atrica). Bilden tagen av Kulac.
Större husspindel, Eratigena atrica (tidigare känt som Tegenaria atrica). Bilden tagen av Kulac.

Härom morgonen upptäckte jag att min treåriga son hade svullnat upp runt vänster fotled och foten var lite missfärgad, röd och varm. Jag trodde att han slagit i foten men det syntes inget kvällen innan. Under dagen blev foten och fotleden allt svullnare och missfärgad och varm. Vi åkte till akuten och fick träffa 4 olika läkare men ingen kunde svara på varför foten såg ut som den gjorde. En liten kvaddel dök upp på em. Läkarena misstänkte något form av bett. Det fanns inga bakterier så vi fick åka hem efter sonen fått antihistamin. Foten blev allt bättre det kommande dygnet och är nu helt bra. Vi letade igenom rummet på jakt efter något som jan ha bitit honom och vi hittade denna. Kan det ha varit denna spindel som orsakade reaktionen under natten?

Spindeln på bilden är en husspindel. Vi har två arter som båda är vanliga inomhus: större husspindel (Eratigena atrica) och mindre husspindel (Tegenaria domestica). Dom är rätt lika varandra, men ett bra kännetecken är att den större husspindeln har mer enfärgade ben, medan den mindre arten har lite randiga ben. Jag vågar inte säga med 100% säkerhet utifrån bilden, men ”din” spindel ut att vara en större husspindel. Oavsett vilken av arterna det är så är det ingenting som du behöver vara orolig för.

Den större arten kan faktiskt bitas så det gör lite ont. Men dess gift är inte farligt för vare sig barn eller vuxna. Om man skulle lyckas bli biten så kan det nog bli lite svullet och rött för att sedan försvinna ganska snart. Men det är väldigt individuellt hur man reagerar på bett och stick av spindlar, myggor och getingar. Så utifrån din beskrivning går det tyvärr inte att avgöra vad din son blev biten av. Men det var ju helt klart något ofarligt och jag är glad att han mår bra nu!

Men det är värt att tillägga att man får anstränga sig rätt ordentligt för att bli biten av en husspindel. Många spindelexperter har hanterat hundratals, ja tusentals, husspindlar utan att de visat någon som helst aggressivitet. Så för att bli biten räcker det inte med att man plockar upp den – man måste också hantera den ganska ovarsamt. Så var snäll mot husspindlarna! Dom är rätt bra på att hålla våra hem fria från flugor och andra insekter!

– Viktor Nilsson-Örtman

 

december 2, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nattfly?

Larv av nattfly? Bilden skickades in av Josefin.
Larv av nattfly? Bilden skickades in av Josefin.

Jag har en lite ovanlig hobby nämligen att leta efter och undersöka olika sorts insekter. Jag undrar om ni skulle kunna artbestämma en larv som jag hittat på en paprika jag köpte.

Skulle tro att det är ett nattfly.

-Lars Pettersson

 

december 1, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snus i naturen

Snus. Bilden tagen av Alekos.
Snus. Bilden tagen av Alekos.

Jag försöker argumentera för mina föräldrar att det inte kan vara bra att man slänger snus i naturen. Finns det några negativa effekter av att slänga snus i naturen?

Det beror på om det är påssnus eller löst. Snuset i sig (t ex. lössnus) bör närmast jämföras med att kasta andra rötade blad typ tesump eller kompostlöv i naturen. Tillsatserna i snus är lite soda och glycerol samt eventuellt aromämnen, som förekommer naturligt ändå. Påsen som en del snus ligger i vet jag inte om den är nedbrytbar. Om den är i ett plastmaterial, så skall den inte kastas i naturen.

– Allan Rasmusson

Snus ska inte slängas bort i naturen, eller spolas ner i toaletten. Det har inget med nikotin att göra (den är visst giftig för många organismer, men kommer att brytas ner), men med den miljöfarliga tungmetallen kadmium som snus (och andra tobaksprodukter) innehåller. http://www.aktuellhallbarhet.se/snus-ar-sveriges-vanligaste-fulspolning/ Man anar dock att även om det slängs som det ska, d.v.s. med brännbart avfall, så kommer snuset att bidra till utsläpp av kadmium till luften när soporna förbränns, men här kan det kanske åtminstone delvis filtreras bort? Största källan av Kadmiumutsläpp vid sopförbränning borde dock vara NickelCad-batterier som inte har sorterats bort…

– Yann Clough

Kadmiumet från snus är försumbart. Se t.ex. http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b764d/1454339609654/B2084.pdf Det finns många importerade jordbruksprodukter som innehåller motsvarande eller mängder tungmetaller.

– Allan Rasmusson

Man skulle kunna invända att totala kadmiumet från snus i det här sammanhanget är irrelevant, när vi pratar om den enskilde snusaren. Enligt länken (Tabell 19a+20) så utgör kadmiumet från snus ungefär en tredjedel av kadmiumet från rökare. Men det säger ingenting om hur mycket en enskild snusare bidrar med. Det beror ju på hur många snusare det finns i förhållande till hur många rökare det finns och det säger den rapporten ingenting om (vad jag kan se). Totalt sett bidrar snuset med ca 4% (=17/(67+180+207)) av allt kadmium som släpps ut, enligt rapporten (Tabell 2 + 19a). Det är högt räknat, men ändå. Om, säg, 10% av befolkningen snusar, så innebär det att den enskilde snusarens bidrag till kadmium-utsläppen (17*10=170) utgör 170/(170+180+207) 30% av den personens totala kadmium-utsläpp (jag räknar nu med att snusaren inte röker).Det är inte försumbart.

Alla räkningar med reservation för tidsbrist och hastigt skummade tabeller.

– Jörgen Ripa

 

november 30, 2016

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tranbär mot urinvägsinfektion?

Tranbär, Vaccinium macrocarpon. Bilden tagen av Cjboffoli.
Tranbär, Vaccinium macrocarpon. Bilden tagen av Cjboffoli.

Jag och 2 klasskompisar skriver ett gymnasiearbete om hur tranbär påverkar urinvägsinfektion. Det finns olika forskning inom detta område och vissa säger att tranbär/tranbärsjuice kan bota urinvägsinfektion medan andra säger att det inte kan bota och att det istället måste användas antibiotika. Vi har själva gjort en undersökning där vi odlade E.coli-bakterier(bakterierna som orsakar urinvägsinfektion) där vi sedan tillsatte tranbär och tranbärsjuice. Vårt resultat visade att tranbär och tranbärsjuice tar död på E.coli. Dock visade detta att dessa ämnen dödar E.coli vid direkt kontakt, men i kroppen kommer inte tranbär/tranbärsjuice i direkt kontakt med E.coli-bakterien. Vi undrar därför om tranbär/tranbärsjuice påverkas av kroppens matsmältningssystem i den grad att det kanske inte kommer kunna verka på E.coli-bakterien på samma sätt?

Intressanta funderingar. Tranbär (och dess släkting lingon) innehåller en hel del bensoat (en fenolring med en karboxylgrupp). Natrium-bensoat är ett bra konserveringsmedel och då det redan finns i tranbär och lingon så behöver man inte tillsätta något extra konserveringsmedel när man gör sylt och gelé av dessa bär.

I sylt och gelé är det oftast mögelsvampar som man har problem med och dessa hindras att växa av Na-bensoaten. Ni studerar E. coli och gissningsvis påverkar Na-bensoat också denna bakterie.

Jag antar att ni har en försöksuppställning där ni odlar E. coli på agarplattor och ser hur stora bakteriefria zoner det bildas runt en punkt på plattan där ni tillsatt ett tranbär eller en droppe tranbärsjuice? Det kan vara bensoatet från tranbären som dödar bakterierna. Jag förslår att ni köper ett paket Na-bensoat på ICA och ser hur effektivt detta är jämfört med tranbären/tranbärsjuicen. För att göra experimentet riktigt grundligt är det viktigt att kontrollera pH på alla era lösningar (juice, Na-bensoat, kanske t.o.m bäret (mosade?). Jag misstänker att ni i slutändan kan få svårt att avgöra om bären/juicen dödar bakterierna pga eventuellt förekommande Na-bensoat eller om det bara är en allmän sänkning av pH pga sura bärsafter. Men ni kanske kan designa ett lämpligt experiment för att klargöra detta?

Sedan var det frågan om tranbär kan förhindra urinvägsinfektion. Vi får dagligen i oss många konstiga kemiska ämnen med maten som vi inte kan utnyttja som byggklotsar i våra celler eller som bränsle för att utvinna energi ur dem. Dessa udda ämnen utsöndrar vi med urinen. För att kunna göra så behöver ämnena ha en viss grad av vattenlöslighet. Vi har enzymsystem i cellerna, som till exempel olika cytokrom P450, som har till uppgift att oxidera opolära kemiska ämnen till polära (mer vattenlösliga). Na-bensoat är redan ganska polärt pga sin karboxylgrupp och kanske kan utsöndras direkt i urinen i viss mån. Då skulle det kunna komma i kontakt med E. coli cellerna som invaderat urinröret och ta död på dessa?

– Mats Hansson

 

november 29, 2016

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Pepparpung

Spansk peppar, Capsicum frutescens. Bilden tagen av Eric in SF.
Spansk peppar, Capsicum frutescens. Bilden tagen av Eric in SF.

Vad är pepparpung för en växt? Finns det någon annan, modern beteckning för den? (Eller kanske latin/Engelska)

Så här svarar en kollega (Marie Widén, Lunds Botaniska Trädgård): Pepparpungar brukar man kalla färska eller torkade små chilipepparfrukter av flerårig spansk peppar (Capsicum frutescens), sorten ’Tabasco’ och ’Greenleaf Tabasco’. Men det kan också vara andra liknande sorter, t ex ’Piri-piri’ inom den art som bara kallas spansk peppar (Capsicum annuum), eller andra sorter om de kommer från USA. Det gemensamma är att de är ordentligt heta…. Namnet har tillkommit genom en förvrängning av engelska ”pungent”, ”pungency” (ung. med skarp, stickande smak eller lukt), när man översatt från ”pungent pepper” (ett gemensamt engelskspråkigt namn på spanskpepprar).

– Stefan Andersson

 

november 28, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Koltrastbo

Koltrastbo. Bilden skickades in av Björn Häll-Kellerman.
Koltrastbo. Bilden skickades in av Björn Häll-Kellerman.

Detta frånflyttade fågelbo hittade vi på marken (troligen nedfallet) vid familjens stuga på Rådmansö utanför Norrtälje i Stockholms norra skärgård. Boet är helt skålformat på insidan, med nästan mänsklig noggrannhet, och invärtes är det täckt med något som liknar lera eller pappersmassa (tuggat av fåglarna?). Utsidan är ”isolerad” med mossa och gräs. Har både text- och bild-googlat men inte hittat något liknande. Vet ni vem som kan ha bott här?

Jag tror detta är ett koltrast-bo. Det är typiskt för koltrast att mura insidan av boet med lera på detta sätt. Visst det ser verkligen ut som om en människa gjort det – men fåglar är fantastiskt skickliga på att göra avancerade arbeten med sina bon för att de skall få förbättrade egenskaper (bättre isolering, bättre skydd etc).

– Dennis Hasselquist

 

november 25, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar


Smedbock

Smedbock, Ergates faber. Bild av Emil Hochdanz.
Smedbock, Ergates faber. Bild av Emil Hochdanz.

Såg den här stora skalbaggen ligga död med många myror på sig på Gotska Sandön den 4 augusti.Vad är det för skalbagge?

Vad häftigt! Du har fotograferat en smedbock, Ergates faber. Den hör till långhorningarna, en grupp (familj) av skalbaggar som ibland kärleksfullt kallas ”skalbaggsvärldens aristokrater” för att många av arterna är så imponerande och eleganta. Och smedbocken är en av de häftigaste! Smedbocken är inte bara en av våra allra största långhorningar (och en av våra största insekter), utan är lite extra exklusiv eftersom den i Sverige bara finns på Gotland, Fårö och Gotska sandön. Larverna lever under flera års tid i gamla döda och torra tallar där de äter av veden. Så Gotska Sandön är helt rätt plats för dem. Det är nog många med mig som är lite avundsjuka för att du fått se en smedbock – om än en död.

– Viktor Nilsson-Örtman

 

november 23, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekorrspår

Ekorrspår. Bilden skickades in av Ann Broman.
Ekorrspår? Bilden skickades in av Ann Broman.

Vilket djur har gått här imorse? I Grängesberg i Dalarna.

Det där var en ekorre.

– Jörgen Ripa

Det första jag kom att tänka på var ekorre. Synd att det inte finns måttangivelse, samt fler spår. Kan man se märke efter svansen?

– Lars Lundqvist

 

november 22, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg