Hejsan jag håller på med en uppgift och uppgiften är om kartor för olika slags ”klasser”, och jag fick biologer. Det jag har kommit fram till är att en biolog använder en terrängkarta, men varför använder biologer en terrängkarta? Varför inte en geologisk karta?
Visst kan en biolog använda geologiska kartor. Kanske vill man se vilka växter som växer på vilken sorts jord eller berggrund. Se’n kan vi använda terrängkartor för att se var t.ex. för var man sett olika individer av en viss art. Kanske vill man veta hur en fågels revir ser ut. Men ekologer använder ganska ofta kartor och även kartprogram som olika GIS-program, se mera på t.ex. https://sv.wikipedia.org/wiki/Geografiskt_informationssystem
– Bodil Enoksson
Klimatologiska kartor kan också vara relevanta för en biolog. Vegetation beror t ex mycket på mängden nederbörd.
En dum fråga som kanske är svårt att besvara: hur många vetenskapakademiner / vetenskapliga orgenisationer / forskningsinstituter / universtet i USA som forskar inom ett så bret ämne som evolution. Det finns olika uppgifter vad som räknas som universtet i USA, vissa säger det finns över tretusen för internationella studeter och över 7000 bara för amerikanska medborgare. Men i dagens globala tid så finns det väl många aktörer som forskar i ett så brett område som evolution, så det finns ingen ledande nation, eller hur?
Enligt uppgifterna jag hittade finns det drygt 4300 universitet i USA, så om man även räknar med andra institut osv som bedriver forskning kan det mycket väl finnas ca. 7000 totalt. De flesta universitet som har ett brett programurval kommer också bedriva någon form av forskning inom evolution. Det finns årliga möten i USA för evolutionsbiologer och över 2000 personer brukar delta. Motsvarande möten i Europa brukar ha runt 1500 deltagare. Antal platser är dock begränsat i båda fallen, så det finns många tusen evolutionsbiologer världen över. Länder som har en stor population och mycket forskningsanslag brukar vara världsledande inom många olika områden, så USA och Storbrittanien är båda starka inom evolutionsbiologin. Sverige brukar platsa ganska högt inom biologi om man tar hänsyn till antalet forskare. Så jag skulle vilja säga att det stämmer att det finns inte ett enda land som ligger långt före alla andra när det gäller forskning inom evolution.
Apelsinträd infekterat av Xylella fastidosa. Bilden tagen av Alexander Purcell.
Jag undrar om ni kan något om Xylella fastidosa. Ett kort exempel; det är ”växternas Ebola-virus” Vi jobbar på ett forskar experiment som handlar Xylella fastidosa och vi behöver få så mycket info som vi kan. Framför allt vill vi veta: * Hur det sprids * Hur det påverkar växter Men vi tar gärna emot så mycket information som vi kan.
Jättebra ämne, eftersom det blivit ett stort hot mot framförallt många trädarter sedan det kom till Europa, troligen med kaffebuskar från Costa Rica.
Tyvärr har svenska medier nästan helt missat detta, medan t ex brittiska tidningar körde på med värsta skogsdödsscenariot redan för 2-3 år sedan.
Tips. Strunta i svensk text (utom lite som finns på jordbruksverkets site)! Titta på engelska Wikipedia, där det även finns länkar till tidningsartiklar som beskriver utförligare. Europeiska matsäkerhets-organisationen (sök Xylella + EFSA) har bra information, om än något trögläst.
Luftförorening i samband med produktion av koks. Bilden tagen av Alfred T. Palmer.
Vad har vi människor gjorde för att stoppa ökningar av luftföroreningar?
Att motverka utsläpp av förorenad luft har gjorts i många årtionden, minst hundra år, vad gäller utsläpp som direkt påverkar vår andning och hälsa. Då höjdes först skorstenarna till upp mot 50-100 m höjd och senare har det blivit rening i större industrier vad gäller utsläpp av ämnen som är direkt giftiga för oss (1900-talets senaste årtionden). Först de senaste 60 åren har man också insett att vi påverkar omgivande områdens natur och klimatet pga all förbränning. Det gäller bilar, hushåll, industrier och fr a förbränning av kol och olja. Detta kräver globala åtgärder och sedan 90-talet har man genom FN försökt enas om utsläppsbegränsningar i varje land. De största utsläppen per capita svarar de mest industrialiserade länderna för, med USA i topp. Som du säkert vet har USA.s president dessvärre helt negligerat denna kunskap och vill öka utsläppen av klimatpåverkande koldioxid. Han har hela världen emot sig, så kanske han blir tvungen ändra åsikt, men det sitter nog långt inne.
Det finns oerhört mycket skrivet om alla utsläpp av koldioxid, kväveoxider, metan, ammoniak osv, och det kan du lätt finna på nätet om du Googlar. Vi behöver göra mycket mer om vi ska förhindra katastrofer som följer på klimatförändringen.
Råtta, Rattus norvegicus. Bilden skickades in av Carl-Åke Nilsson.
Har länge haft problem med en sork som går in i min fågelvoljär. Gräver gångar in. Tog för givet att det var en sork eftersom vi haft typiska sorkgångar och högar i gräsmattan. Nu är den fångad med en mullvadsfälla. men är det verkligen en sork? eller är det en råtta. Svanslängd, ca 150 mm, kropp ca 150 mm. 5 tår bak, 4 fram.
Utan tvekan en råtta. De är också duktiga på att gräva, men de kan säkert använda sig av redan grävda gångar. Förmodligen lockar maten i väljären.
Stinkande kortvinge, Ocypus olens. Bilden skickades in av Virginija Montis.
Skulle fråga vad deta är för ett djur?
Det är en skalbagge i familjen kortvingar (Sveriges i särklass artrikaste familj bland skalbaggarna). Arten heter Ocypus olens, och det är rikets största kortvinge. På svenska går den under det mindre smickrande namnet ’stinkande kortvinge’.
Arten är lätt att känna igen på den kraftiga kroppen, det påfallande breda huvudet, och (inte minst) den vackert sammetsmatta glansen. Övriga närbesläktade arter är alla betydligt slankare.
Större husspindel, Eratigena atrica (tidigare känt som Tegenaria atrica). Bilden tagen av Kulac.
Imorse möttes jag av den största spindel jag någonsin sett. Den satt på lur i köksfönstret, i den gamla vindsvåning i Lund där jag bor. Skånska spindlar kan bli stora, men denna var extra skräckinjagande, och dessutom hårig med stora käftar. Efter en genomgång av er bildband tycker jag mig ana att det är en större husspindel, men jag skulle gärna få det bekräftat av någon som har riktig kompetens att artbestämma spindlar. Till historien hör att en brasiliansk familj har bott i lägenheten hela sommaren så jag är lite rädd att ett det är ett ägg från en sydamerikansk monsterspindel som nu har kläckts.
Jo, visst är det en större husspindel, ingen tvekan om det. Däremot kan jag inte se om det är en hona eller hanne, ser ut som det senare, och i så fall finns det kanske också honor i lägenheten? Honor som är ytterligare lite större. Men du behöver inte bekymra dig, de är mycket fredliga och tvärtom hjälper de dig att hålla koll på insekter och andra spindlar i din lägenhet.
Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.
Jag arbetar på en mötesplats för äldre och igår diskuterades hur gässen bestämmersig för att flytta och vem som tar första iniativet till flytten E det ledargåsen ?? Är den hane eller hona ?? Eller ??? Många spännande diskussioner följde ….å mycket olika teorier Försökte googla svaret utan att finna svaret. I hopp om svar till de gamle å mig själv !!
Bland flyttfåglar kan man se två huvudsakliga sätt att ”sätta igång” flyttningen. Hos de flesta småfåglar är flyttningen programmerad i generna. En ung rödhake, till exempel, blir självständig från sina föräldrar vid 25 dagars ålder och har därefter ingen kontakt med dem. Med hjälp av sin inre klocka och kompass äter den sig fet och flyger söderut vidlämplig tid på hösten, helt på egen hand. Den bara ”vet” vad den skall göra.
Hos gässen följer årets ungar sina föräldrar under höstflyttningen. Ungarna har troligen också en inre klocka och kompass ungefär som rödhaken, men framför allt förlitar de sig på sina föräldrar. Det är alltså föräldrarna som bestämmer när det är dags. Föräldrarna förlitar sig i sin tur rimligen på egen erfarenhet och till viss del på sin inre klocka. Och påverkas av andra individer i flocken.
Vad som faktiskt händer precis när en stor flock flyttfåglar (gäss, vadare, finkar, änder, osv.) bestämmer sig för att ge sig av på en flyttningsetapp är mycket dåligt känt, beroende på att det är så otroligt svårt att forska på. Men det är onekligen en av de mest spännande olösta frågorna inom flyttfågelforskningen. Det måste vara en otrolig spänning och dynamik i flocken när flyttningsoron byggs upp och varje enskild individ måste bestämma sig för om den skall haka på eller inte. ” – Är jag tillräckligt fet (”fulltankad”)?”, ”- Skall det här gänget dit jag tänkt mig?” osv.
Jag frågade vår egen gåsexpert, Leif Nilsson, om mer detaljer angående gässen. Han svarade:
”När det gäller gässen så är den tid som föräldrarna leder ungarna lite olika från familj till familj, men i princip håller familjen ihop åtminstone tills de når vinterkvarteren. När paren återvänder till häckningsområdena har ungarna lämnat familjen. Detta sker uppenbarligen antingen i vinterkvarteren eller på vårrastlokalerna, vi har rapporter om familjegrupper från vårflyttningen i bl.a. Holland.
Hos grågässen vet vi att enstaka ungfåglar återförenas med sina föräldrar efter häckningssäsongen (de unga gässen då ca 1 år+) och vi har sett unga gäss tillsammans med föräldrarna och den nya familjen, men det är inte ofta.
Vem som tar täten under flyttningen för gässen vet jag inget om. Däremot har vi en del data på vem som tar täten i en födosökande gåsflock. Högst prioritet har familjegrupperna, därefter följer par utan ungar, gamla ensamma fåglar och sist ungfåglarna. De som går först få ju det bästa betet. En stor grupp gäss leder i detta fall över en mindre grupp. Vi har ju tittat en del på ”adoption” av främmande ungar (och skrivit om det). Vi hade en grupp där de gamla fåglarna samlat på sig 17 ungar totalt inkl. de egna. Detta ”gangstergäng” var mycket framgångsrikt och kunde uppenbarligen ta för sig på födosöksområdena.”
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Människor och djur kvävs ju om vi inte får syre och sätter en plastpåse över huvudet. Men om man sätter en plastpåse över en växt – kvävs den då när all koldioxid tar slut i påsen? Om inte varför kvävs den inte?
Klurig fråga som jag egentligen inte vet svaret på, för man måste tänka på att resultatet av en växt i plastpåse beror även av tillgång på ljus och vatten och om t ex jorden i en krukväxt ingår. Ifrån jorden kan ju komma koldioxid och förhoppningsvis vatten. Men det är ingen tvekan om att växten klarar sig betydligt längre i en tillsluten plastpåse än vi däggdjur. Växter har inte omedelbart behov av koldioxid eller syrgas utan kan vila och spara på energiomsättningen. I mörker förbrukar de syret i plastpåsen vid sin andning och i ljus så förbrukar de koldioxiden och producerar syrgas. Denna växelverkan I en lagom stor plastpåse gör säkert att de på så sätt kan klara sig länge och då kanske vattenbrist sätter en gräns? Hur länge beror på växtart; det är säkert stor skillnad på tunnbladiga växter och succulenter. Men det är väl upplagt för en test?
– Bengt Nihlgård
Mycket relevant fråga! Detta är i princip den typ av frågeställning som man undersöker för att kunna odla i rymdstationer, eller vad som gäller om du köper en påse färdigpackad sallad eller baby-spenat.
Växter har både cellandning, som använder syrgas och producerar koldioxid (precis som vi har) och fotosyntes där koldioxid används och syrgas produceras. Växter tål dock större variationer i atmosfären än vi själva gör.
Om du plastar in en växt i ljus (starkt), kommer fotosyntesen att producera syrgas och konsumera koldioxid men långsammare efterhand som koldioxidhalten sjunker. Till slut är cellandningen och fotosyntesen lika snabba. Växten kommer inte att växa, men överlever rätt länge. Problemet är snarare att du får svamp/mögel-angrepp som kommer att döda växten.
Om du plastar in växten i mörker kommer cellandningen sänka syrgashalten några procent men framförallt höja koldioxiden til 4-5% där cellandningen avstannar. Den kan eventuellt fermentera ett tag, men sedan dör växten av energibrist (såvida inte möglet hinner före).
Kommentarer