Jacaranda, Jacaranda mimosifolia. Bilden tagen av Anna Anichkova.
När jag var på Kreta förra veckan såg jag några träd, växter och frukter som jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig att identifiera. En är en palm och frukterna ser ut som dadlar, dock inte som sådana färska dadlar vi kan köpa här och äta. En glömde jag ta foto på trädet och tog bara på frukten/fröet. Hade varit jätteroligt att få veta!
Tredje bilden visar en frukt av jacaranda (Jacaranda mimosifolia) och växten på femte bilden bör vara dadelpalm (Phoenix dactylifera), möjligen kretensisk dadelpalm (P. theophrastii) pga bladen som verkar gråaktiga.
Komplettering: Helena Persson (Lunds Botaniska Trädgård) meddelar att både andra and femte bilden visar kretensisk dadelpalm, och att bild nummer 4 visar tevetia (Cascabela thevetia, syn. Thevetia peruviana), en centralamerikansk släkting till oleander som ofta odlas i medelhavsområdet.
På en gammal björk – långt ner på stammen där det är små hål i barken (stora som en 50-öring) samlas insekter av olika slag. Bålgetingar fjärilar o flugor. Flest en sorts flugor som är blanka Och skiftar i regnbågens alla färger och en annan sort som är svarta med prick-mönster på ryggen – vad är det för sorts flugor? Varför detta intresse från insekterna?
Det låter som ett spännande träd. När du säger ”gammal björk” och ”hål stora som en 50-öring” så tänker jag direkt att du har hittat ett träd där det levt larver av större träfjäril, en nattfjärilsart vars vetenskapliga namn är Cossus cossus. Själva fjärilen är rätt stor men väldigt grå. Dess gigantiska larverna däremot är kraftigt röda och blanksvarta och blir upp till 10cm långa och 1 cm tjocka. De lever inuti veden på gamla lövträd som björk och sälg. De vandrar ofta iväg från trädet under sensommaren i jakt på någonstans att förpuppa sig och drar då mycket uppmärksamhet till sig när de korsar stigar och vägar!
Trädet lever medans träfjärilslarven lever därinne. Och allteftersom larven gnager mer och mer gångar inuti trädet så producerar trädet en massa sav som fyller upp dessa gångar. Till slut blir det så mycket sav av saven läcker ut. Jag tror att det är denna sav som lockat till sig flugorna, steklarna och fjärilarna. Dom älskar sockret i saven! Det flera finns flera arter flugor som är helt beroende av dessa ”savflöden”, som vi kallar dem. Dessa flugors larver lever nämligen både i och av saven.
Det är lite svårt att avgöra vilken sorts flugor du sätt. Många andra flugor kommer också till saven bara för att dricka av den och få näring. De är alltså inte några ”savspecialister” (som dom flugor vars larver lever i saven) utan mer bara ”matgäster”. Den regnbågsskimrande flugan tror jag kan ha varit en sådan ”matgäst”. Jag skulle nämligen gissa att det kan ha varit någon spyfluga i släktet Lucilia. Den svarta med prickar har jag tyvärr inte någon gissning på. Men gå gärna tillbaka till trädet och studera dem mer. Savflöden är fascinerande!
Vanlig fästing, Ixodus ricinus. Bilden tagen av Richard Bartz.
Kan man se fästingägg med blotta ögat, utan förstoringsglas och liknande? Hur stora är de när honan lägger dem och vilken färg har de? Skulle en fästing kunna leva i blodomloppet i människans kropp? Tex. om man har ett djupt blödande sår och man får in en fästing där i, kan den då krypa in i kroppen/blodomloppet och leva och lägga ägg och föröka sig utan att man vet om det?
Nej, en fästing kan inte leva inuti en människa. Deras ägg är cirka en halv mm och man kan se dem med blotta ögat, om man vet var man ska leta.
Fästingar, liksom alla andra djur, är väl anpassade till att leva de liv de lever. De är duktiga på att orientera sig och ta sig fram i de två sinsemellan väldigt olika miljöer som normalt utgör deras livsutrymme, nämligen en vegetationsrik äng, eller ett pälsklätt däggdjur alternativt en fågels fjäderdräkt. I nästan alla andra miljöer har de svårt att klara sig, inklusive människors nästan nakna hud. De måste till exempel andas luft och det torde vara svårt inuti en människokropp.
Äggen, som är opaliserade, svagt gula eller beiga, lägger honan alla på en gång i översta markskiktet i samband med att hon sugit färdigt och släppt sin sista värd. De två till tre tusen äggen utvecklas först inuti fästingkroppen. I samband med äggläggningen dör honan och kroppen spricker upp varpå äggen väller ut, alla på en gång och på samma plats.
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Vi har en stor ek. I sommar har vi haft bålgeting i en stor holk som sitter på trädet. Nu ha trädkrypare varit och tittat på holken Idag kom han ut. Min fråga är om fåglar äter bålgetingar på hösten?
Jag vet inte ifall det överhuvudtaget finns några fåglar som äter bålgetingar, men de kan inte vara många i så fall. Kanske fåglar av gruppen biätare, men dem finns det inte många av i Sverige. Den lilla trädkryparen med sin pincettlika och tunna näbb äter definitivt inte bålgetingar. Kanske har frågeställaren sett den lite mer robusta nötväckan, men även den har jag svårt att tänka mig skulle äta en bålgeting.
– Åke Lindström
Jag vill inte tvärsäkert uttala mig om vad nötväckor inte gör, men jag har aldrig sett dem ta en bålgeting. Men i ärlighetens namn har jag ingen kämsla av att jag sett i närheten av bålgetingar heller. Kan det finnas duriga larver kvar eller något sån’t?
– Bodil Enoksson
Under årets bålgetingbo i vår lada låg många feta larver kvar på golvet vid Bålgetingarnas säsongsavslut i oktober.
– Allan Rasmusson
Hos sociala getingar, och humlor, övervintrar bara befruktade honor som nästa vår bygger upp nya samhällen, oftast på ett nytt ställe. Och de övervintrar inte i sina gamla bon så trädkryparen tog nog bara en titt på en ev kommande boplats, eller så letade den något ätbart, annat än bålgeting?
Jag funderar över ett fenomen jag iakttagit. På vår brygga på norra Gotland har det flera dagar i rad legat nya flundror som sett ut som på den inskickade bilden (dvs med ett par stora bett som saknas). Jag undrar vilket djur det är som ätit på flundran. Funderar på säl men kanske jag är helt fel ute?
Svårt att säga, men när det nu är bräckt vatten, eftersom det är en flundra, tror jag inte på utter. Fåglar sväljer bytet helt, så det stämmer ju inte heller. Sälar äter, så vitt jag vet, i vattnet, så då återstår väl bara mink.
Källarspindel, Meta menardi. Bilden tagen av Magnefl.
Fann denna spindel i en gammal jordkällare, den påminner lite grand om Fettspindeln men denna verkar vara mycket större samt ha lite smalare bakkropp, fanns flera exemplar av den och de varierade mellan 3-5cm i diameter.
Spindeln du fotat är en källarspindel, Meta menardi. Dom kan bli riktigt biffiga! En gammal jordkällare låter precis som deras favoritmiljö. Deras äggkokonger ser ut som en liten silkesboll som hänger på en tråd, det fanns säkert några sådana i jordkällaren.
På marken utanför huset där jag bor (bor i stan) fanns en skatunge som sprang omkring och skrek. I början kunde jag se föräldrarna flyga omkring ovanför trädet men efter att halva dagen gått försvann föräldrarna. Skatungen fortsatte att springa omkring på marken. När den flaxar med vingarna lyfter den cirka 10cm från marken, men den kan inte flyga. Den är cirka 15cm lång. Jag tänkte att föräldrarna kanske inte vågade komma ner och mata skatungen för den är på trottoaren/förbipassage där mycket människor och hundar går. Det finns inget buskage i närheten, endast två stora träd där jag kan se skatboet cirka 4m upp. Eftersom jag tyckte synd om den tog jag den upp till min balkong som är endast 1m från där jag hittade den, fast upp en våning (bor 1 våning upp). Jag matade den med hundburkmat vilket fungerade fint. Jag tänkte att föräldrarna skulle komma och mata den, men de verkar ha försvunnit helt. Jag har några frågor: 1. Hur ofta skall jag mata den med hudnmat? 2. Behöver jag ge den vatten? (har hört att skator får i sig vätska genom burkmaten, stämmer det?) 3. Baserat på min beskrivning: 15cm lång, går själv, flaxar med vingarna, kan ”flyga upp” cirka 10 cm från marken. Hur lång tid skulle ni estimera att det kommer ta innan den flyger iväg?
Dessvärre verkar något vara på tok med skatungen. Normalt blir de flygga vid knappt 3 veckors ålder, dvs senast i början av juni (i alla fall i Skåne). Föräldrarna har nog gett upp om den fortfarande inte kan flyga. De har i alla fall matat den väldigt länge.
Är du fäst vid skatan får du nog vara beredd att fortsätta mata ett bra tag, antingen dör den, tillfrisknar och flyger iväg eller se förblir den pigg men oförmögen att flyga. Att den genast äter tycker jag är ett gott tecken. Den bör nog erbjudas vatten. Innan den lär sig dricka själv ur skål så ge med pipett eller tesked.
Ett inte ovanligt problem med kråkfåglar är att de drabbas av gapmask. En otrevlig rundmaskparasit som sätter sig i luftstrupen på fåglar. Infektionen ger sig till känna på så sätt att drabbade djur (nästan alltid årsungar av ffa kråkfåglar och andra som äter daggmask – en mellanvärd) andas med ett rosslande eller väsande djur. Svåra infektioner är dödande. Detta kan behandlas med Axilur, ett receptfritt preparat som kan köpas till hund och katt (preparatet tar alla spolmaskar/nematoder, även tarmversioner). Våra lokala, vilda skatungar verkade ha problem med detta. Vi fångade dem just när de blivit flygga i början av juni och gav dem en engångsdos med pipett direkt i svalget. Vi använde på burken angiven dos per kroppsvikt gånger tre eftersom vi inte kunde ge i tre dygn. Det enda vi vet är att ungarna överlevd, om trots eller tack vare behandlingen vet vi ju inte.
Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden tagen av Michael Gäbler.
Jag såg denna spindel precis på vår uteplats. Är den farlig?
Det är en korsspindel du fotograferat. Du har fotograferat magen på den, men på ryggen har den ett tydligt kors. En korsspindel bits inte om man inte fångar in den och provocerar den. Och om man skulle lyckas bli biten så är det inte värre än ett milt getingstick. Så för mig skulle den gärna få sitta och fånga myggor i sitt nät på min uteplats (om jag haft en uteplats).
– Viktor Nilsson-Örtman
Du kan läsa andra svar om korsspindlar här, här, och här.
Jag har funderat på detta att man kan hjälpa njursjuka med hjälp av osmos, men hur funkar det? Och vad innebär det?
Nja, det är väl snarare med diffusion, vad jag förstår. Osmos är när vatten rör sig från ett område men låg koncentration till ett område med hög koncentration. Diffusion är när partiklar rör sig över ett membran (dock oftast också från låg koncentration till hög koncentration). Dialysmaskiner funkar genom diffusion – alltså att vatten och avfallsprodukter rör sig över ett membran för att rensa blodet.
Kommentarer