Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Finns det någon bra bok med bilder över alla fridlysta arter i Södermanland eller Sverige?
Kolla med länsstyrelsen. De brukar producera broschyrer och mindre böcker med sådant innehåll, men det varierar förstås från län till län.
– Torbjörn Tyler
Jag undrar ju vad för fågel som hörs här: Fågelläte Ensjön. Den börjar höras ca 25-26 sek in i ljudfilen men svagt. Ev tror jag nu att jag vet. Kan det vara sångsvan? I år häckar nämligen ett par för första gången i sjön (Ensjön, Östergötland). De har 5 ungar!
Klockgroda???
– Jörgen Ripa
Låter onekligen som en klockgroda, det i bakgrunden. Finns de i Ensjön? Om det är den som finns i Norrköpingstrakten borde de inte finnas där.
– Bodil Enoksson och Jon Loman
Det är svårt att höra, men jag tycker nog inte att lätet har den där dystra tonen som klockgrodor har, med en typisk metallklang. Dessutom finns väl klockgrodor norr om Skåne? Jag tror faktiskt mer på sångsvan, men, som sagt, inspelningen är svår.
– Lars Lundqvist
Jag undrar om de bifogade bilderna inte är någon giftig växt, som jättelokan?
Tycker det ser ut som kirskål… Anses väl i så fall snarare vara en delikates – av de som inte har trädgård. Jättebjörnlokan däremot är en rejäl och maffig växt
Mer om kirskål kan man t.ex. läsa på http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/aegop/aegopod.html och jätteloka på http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/herac/heraman.html. Och när det gäller den senare, ska man f.f.a. låta bli att ta i den – och man fått på sig växtsaft, skydda den delen av huden för solljus. Men kirskål kan man som sagt äta, om man inte fått nog av den ändå!
– Bodil Enoksson
Jätteloka går faktiskt också utmärkt att äta, det är först när växtsaften utsätts för solljus som det bildas ett ämne som irriterar huden. (Men självklart är det kirskål på fotot).
– Torbjörn Tyler
Längs vägarna på landsbygden utanför Sankt Petersburg finns det mängder med jätteloka. Den växtförädlare som jag besökte berättade att de finns naturligt i östra Sibirien och att man importerade dem till västra Sovjet under 1930-talet för att använda dem som vinterfoder till kor. De används inte nu.
– Mats Hansson
Tror dock att det åtminstone delvis är andra (men besläktade) arter som de har odlat i Sovjet. ”Vår” jätteloka finns inte i Sibirien utan kommer ursprungligen från Kaukasus och bergen i Iran.
– Torbjörn Tyler
Nyfiken på vem som byggt om holken nu i vår. [Den inskickade bilden visar en fågelholk med en stor leraktig klump precis under taket – red.anm.]
Nötväcka!
– Andreas Nord
Klart det är nötväckan, närmare bestämt honan som i princip sköter hela bobyggandet. Själva boet grundläggs ofta med lite torra pinnar och annat, men sedan är det tunna flagor av tallbark som hon samlar in. Kan bli en rejäl hög.
– Bodil Enoksson
Vad kan detta vara för spindel som grupperar sig och har byggt ett långsmalt nät. Bifogar en video och en bild tagen dagen efter.
Du har hittat en massa nyfödda ungar av korsspindeln, Araneus diadematus.
– Viktor Nilsson-Örtman
Fler svar om korsspindlar kan du hittar här, här, och här.
– Jessica Abbott
Idag 15/6 satt vi i trädgården utanför Uppsala. Kryp av denna typ flög runt 3-5st. En fotade vi på bordet tidningen kan ses i ena hörnat(ÖB-reklam) Vi fånagde också in två exemplar i burk för att fota, dessa är mindre. Vi har sökt utan att finna vilken typ av insekt detta är och vi har aldrig sett något liknande. Vad är det?
Bilden visar en bladlus, som jag tror tillhör familjen pungbladlöss, Pemphigidae. Ett möjligt släkte är Eriosoma, med 6 svenska arter. Arten Eriosoma lanigerum är vanlig i trädgårdar, där den orsakar skador på äppelträd (och ibland diverse andra prydnadsbuskar).
Det vita ”luddet” är ett vax som utsöndras från körtlar i huden.
– Andreas Nord
Jag har en känsla av att man allt oftare hör talas om invasiva arter, kanske framför allt vattenlevande djur. Har det blivit vanligare och i så fall vad är orsaken till detta?
Att man oftare hör om invasiva arter nu jämfört med för ett par år sedan tror jag mest beror på att medvetenheten har ökat. Människan har länge hållit med att sprida olika arter till nya platser, antigen medvetet (t.ex. kanin som har planterats in i Australien) eller omedvetet (bananflugan Drosophila melanogaster har åkt snålskjuts över hela jordklotet). Ökad internationell handel har säkert bidragit till spridning av invasiva arter men jag tror att effekten är liten när man pratar om ett tidsspann på några år.
– Jessica Abbott
Invasiva arter har blivit fler och de främsta orsakerna är att vi handlar och reser mer över hela världen. Då är det lätt för olika organismer att hänga med. Samtidigt har det blivit varmare, framför allt på nordliga breddgrader, och då är det lättare för sydligare arter att etablera sig. Konsekvenserna av invasiva arter har också blivit bättre kända, vilket naturligtvis gör att de får ökad uppmärksamhet. Det är naturligtvis inte bara havslevande organismer som sprider sig. För några år sedan gjordes en sammanställning av främmande insekter och andra landlevande leddjur i Europa och man kunde lista mer än 1000 arter.
– Olle Anderbrant
Jag har fotograferat insekter. Dessvärre vet jag inte namnen på dem. Möjligen är en av dem en grön sandjägare, men vad kan de andra heta? Den röda liknar en större kardinalbagge, men på bilder som jag har sett ser bakkroppen annorlunda ut … den tvåfärgade liknar någon sorts blombock …
Vönster till höger, uppifrån och ned: blåbocken (Gaurotes virginea), trebandade blombocken (Judolia sexmaculata), liljebaggen (Lilioceris lilii), och gröna sandjägaren (Cicindela campestris).
– Andreas Nord
Vart har alla svalor tagit vägen…Förra sommaren var det svalor flög och kvittra…men i år. är dom borta…inte svala…jag tycker det är så tyst när dom inte finns,det hör till sommaren.
Vad tråkigt att inte dina svalor kommit tillbaka. Vi som håller koll på fåglarna har inte hört om något generellt mönster att svalorna är borta i år. Hr i Skåne verkar de ha kommit ”som de skall”. Om du haft enstaka svalor hos dig kan ju slumpen göra att just dessa inte kommer tillbaka, men har du haft många svalor är din observation mer förvånande.
2017 har våren varit sen och kall i många delar av landet, inte minst i norr. Om det är längst i norr bor kan de kanske fortfarande komma!
– Åke Lindström
Jag hittade ett träd eller buske som jag inte sett förut . På bladen skulle man tro det är vinbärsbuske men den vita blomman som växer på grenarna så slog jag bort den tanken så vad kan det vara för växt.
Ser ut som Skogsolvon, Viburnum opulus.
– Allan Rasmusson
Detta är olvon (Viburnum opulus), en vanlig buske i stora delar av Sverige. Notera de stora blommorna som sitter i kanten av blomställningen. Dessa är könlösa och fungerar som skyltorgan för att locka pollinerande insekter till de små, könliga blommorna i mitten av blomställningen.
– Stefan Andersson
Kommentarer