Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Bins betydelse

Honungsbi, Apis mellifera. Bilden tagen av Charlesjsharp.
Honungsbi, Apis mellifera. Bilden tagen av Charlesjsharp.

Varför är bin viktiga för vår värld? Vad skulle hända om dom försvann? Skulle övriga djur som äter växter som bin pollinerar dö? Och hur ser situationen ut idag? Hur långt har de gått i frågan om binas överlevnad?

Det är jättestora frågor du ställer och klart besked finns inte på alla.

Första frågan, vad bina har för betydelse och om de skulle försvinna?

Bin har utvecklats tillsammans med blommor i mer än 100 miljoner år, vilket har gjort att väldigt många blommor, speciellt de som vi får frukt och grönt ifrån, lever ihop med bin, dvs blommorna pollineras av bin. Hanliga könsceller förs över av bina till blommornas pistiller och så blir det olika sorts frukter, bär, nötter mm. Skulle alla bina försvinna skulle vi få det svårt. Einstein menade att mänskligheten skulle gå under, och det ligger förmodligen mycket i det. Mer än 30% av vad vi dagligen äter är beroende på ett eller annat sätt av binas pollinering.

Andra frågan om det drabbar även andra djurarter? Visst gör det så, men det är väldigt svårt att sia om hur det skulle gå. Många fruktätande djur (apor t ex) skulle nog drabbas först.

Tredje frågan hur det ser ut idag? Det är ingen tvekan om att olika sorters bin (det finns ca 20 000 olika arter humlor och bin) minskar över hela världen. Orsaken är fr a vår uppodling och borttagning av naturliga miljöer för bin med olika gifters hjälp. Finns inga vilda blommor så kan det heller inte finnas några vilda bin. I gengäld odlar vi ju mycket av det europeiska honungsbiet över hela världen, men det kan dessvärre inte kompensera.

Det finns mycket att säga om detta och jag vill gärna hänvisa dig till en hemsida där det står mycket om bina i miljön och om hur landskapet och olika gifter påverkar. Läs där och återkom gärna med fler frågor sedan (www.ribiof.com).

– Bengt Nihlgård

 

 

 

mars 2, 2017

Inlägget postades i

Djur Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

5:2-dieten

diet-403588_960_720

Jag håller på och skriver en uppsats om olika livsstilar och Hur dessa påverkar människokroppen Jag håller på läser om 5:2 dieten men kan inte hitta så bra info om hur den påverkar människokroppen, hur den påverkar matspjälkningen.

Jag vet inte om man påverkar matspjälkningen med 5:2 dieten, från det jag förstått så är det väl främst att stabilisera insulinnivåer.

– Johan Hollander

mars 1, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spår i snön

Spår av grävling? Bilden skickades in av Åsa Karlsson.
Spår av grävling? Bilden skickades in av Åsa Karlsson.

I morse när det var lite snö på frusen väg så såg jag ett djurspår jag inte känner igen. Spåret är ca. 5-6 cm utan klor. Olika storlek på fram och bakspår. Inga människor spår i närheten. Hittat spåret på skogsväg vid Upplandskusten. Kanske en dum fråga men så himla nyfiken.

Rimligen en grävling, se http://www.rolfsbild.se/Daggdjur/Gravling/Spar1/gryt%20760508-10.html

– Olle Anderbrant

 

 

februari 28, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ökentryffel

Ökentryffel, Terfezia sp. Bilden tagen av katpatuka.
Ökentryffel, Terfezia sp. Bilden tagen av katpatuka.

I ett program (Meny i p1) pratade de för några veckor sedan om en delikatess man kan hitta i öknen i Syrien efter Blixt och åskoväder. De pratade om det som en slags öknen tryffel och jag tror att det var någon slags rosväxt. Vet ni möjligtvis vad detta är?

Det handlar om en svamp som bildar sina fruktkroppar helt eller delvis underjordiskt, vad vi brukar kalla ”tryfflar” *. I det här fallet handlar det om någon (eller några) arter i familjen Terfeziaceae, i ordningen Pezizales, sannolikt i just släktet Terfezia. Familjen har enligt Wikipedia ytterligare två släken, Tirmania och Mattirolomyces. De bildar ektomykorriza** med olika solvändor (Helianthemum), cistrosor (Cistus), ekar och tallar. Som för flertalet svampar så krävs det regn för att de ska bilda fruktkroppar så i dessa torra trakter är det säkert en företeelse beroende av vinterregnen och med kort säsong. Att det skulle krävas att blixtar spräcker jorden för att de ska visa sig ställer jag mig emellertid ytterligt tveksam till.

Olika arter av dessa ”Desert truffles” finns runt hela Medelhavet och mellanöstern och säkert i hela Afrika, med fynd i bland annat Kalahari. Jag vet att de säljs på marknader i Marocko och Tunisien, även om jag inte sett dem själv utan bara på andras bilder. Veterligen finns inga av dessa släkten i nordeuropa.

En Googling på ”desert truffles syria” gav massor av resultat och bilder, bland annat den Wikipedia-sida som jag hämtat mycket av det ovanstående ifrån.

* Tryffel är egentligen bara ett namn på svampar som bildar fruktkroppar mer eller mindre underjordiskt och har ingen systematisk betydelse, tryfflar finns i de flesta svampgrupper såsom soppar och kremlor. Det flertalet säkert anknyter till när ordet ”tryffel” dyker upp är de så kallade ”äkta tryfflarna”, i släktet Tuber. Den svarta Perigord-tryffeln (Tuber melanosporum) och den vita albatryffeln (Tuber magnatum) betingar ofta fantasipriser på auktioner i Frankrike och Italien. I Sverige förekommer två ätliga Tuber-arter på Öland och framförallt Gotland, bagnolitryffel (Tuber mesentericum) och sommar- (eller bourgogne-) tryffel (Tuber aestivim). Gotland kan du åka med på tryffelsafari och leta sommartryffel med hjälp av hund. Här har också startats en hel del odlingar baserade på både gotländsk tryffel och gotländska hasslar och ekar. Det finns mycket mer att säga om dessa svampar och mycket finns att hitta på nätet, även om mycket där är felaktigt.

** Ektomykorrhiza är en symbios mellan vedartade växter och svampar. Det finns flera andra typer av mykorrhiza, slå upp på Wikipedia.

– Sigvard Svensson

 

februari 27, 2017

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stamceller

Celldifferentiering från stamcell till vävnad. Bilden skapades av OpenStax College.
Celldifferentiering från stamcell till vävnad. Bilden skapades av OpenStax College.

Jag har en fråga om stamceller. Skulle man inte kunna forska i det utan att låta ”foster” gå till spillo. I navelsträngen finns det ju stamceller som hunnit dela sig några gånger. Kan man inte ta stamcellerna från navelsträngen och forska i det istället för då går inget liv till spillo och man sparar ju ändå inte navelsträngen.

Ja, det pågår forskning inom området i nuläget, dels för att kunna få en källa till stamceller för forskningsändamål, men också för att i framtiden kunna odla organ från de egna stamcellerna. Problemet är att stamcellerna som hittas i navelsträngen (eller egentligen i blodet i navelsträngen) har ändå differentierats så pass mycket att de endast kan bilda blodceller. Man behöver då utveckla metoder för att göra om blodstamceller till totipotenta stamceller. Än så länge har man inte kommit dit, men det undersöks för fullt. Du kan läsa tidigare svar om stamceller här och här.

– Jessica Abbott

februari 24, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skogens ekosystem

Lövskog är ett klimaxsamhälle. Bilden tagen av Oliver Herold.
Lövskog är ett klimaxsamhälle. Bilden tagen av Oliver Herold.

Vi jobbar med skogens ekosystem och undrade om du kunde skriva lite kort om vad de e.

Om du söker på ekosystem i vår sökfunktion så får du reda på hur dessa fungerar i allmänhet. Principerna är de samma oberoende av vilka ekosystem man tittar på. I ett skogsekosystem så är avverkning nog det mest drastiska man kan ta sig för. Eftersom träden är de viktigaste organismerna i skogen, nyckelorganismerna, så får det naturligtvis otroligt stor effekt om man tar bort dom. Faktum är, vilket du själv förstår, att det finns ingen skog längre och sålunda är ekosystemet förstört. Alla andra arter som lever där är beroende av den miljön som skapas av träden. Efter avverkningen så kommer ett ’nytt’ ekosystem att finnas, men detta ekosystem är inte i jämvikt, eller klimax. Det stadiet som kommer kallas för succession, förändring, vilket betyder att växter som har lätta frön, dvs de kan sprida sig långt, och som har lätt att etablera sig kommer att växa upp. Dessa kommer sedan att succesivt ersättas och konkureras ut av andra arter. Om det får ske en fri, utan mänsklig påverkan, utveckling så kommer det förmodligen att växa upp ny skog med tiden, kanske inte samma som fanns där ursprungligen dock. Skogen utgör slutstadiet, klimaxstadiet i successionen.

– Från frågearkivet

februari 23, 2017

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Medvetandet

Hjärnan. Bilden skapades av Allan Ajifo.
Hjärnan. Bilden skapades av Allan Ajifo.

Forskar någon kring om det finns en gen vi för vidare till vår avkomma som är vårat medvetande. Alla talar ju om att arterna förökar sig för artens överlevnad, men alla vill ju föröka sig med så bra gener som möjligt kanske för sin egen vinning?

Forskare inom många olika fält är intresserade av medvetandet och var det kommer ifrån. Än så länge finns det fortfarande ingen konsensus, men alla är överens om att det handlar inte om en specifik gen. Det är snarare sannolikt att medvetande uppstår spontant när hjärnan överstiger någon speciell komplexitetsgräns. Det finns en intressant artikel i Forskning och framsteg som behandlar detta ämne. Du kan även kolla en tidigare fråga om det går att återskapa medvetandet i en dator.

När det gäller bra gener, så kan man konstatera att det finns det olika strategier inom den naturliga världen; vissa arter försöker producera så många avkommor som möjligt och hoppas att ett par stycken ska överleva till vuxen ålder (t.ex. lax), andra arter lägger ner mycket tid och energi i en enskild avkomma (t.ex. människan). Vilken strategi som gynnas beror framförallt på miljön.

– Jessica Abbott

 

februari 22, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flyttfågelforskning

Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.
Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.

Jag har tagit del av Alerstams forskning kring observationer kring utsträckande nattflyttare och dagflyttande sträckfåglar (söderut) men kommer inte i håg på vilka höjder som fåglarna sträcker ut, och vilka intressanta (forskningsfrågor) som kan tänkas återstå.

Forskning och framsteg hade en artikel om flyttfågelforskning förra året som sammanfattar det vi kan inom området idag. Vill du ha mer information om vilka frågor som forskare jobbar med just nu kan du till exempel kolla hemsidan för CAnMove – Center for Animal Movement vid Lunds Universitet. Där finns en beskrivning av många pågående projekt inom flyttfågelforskning (samt andra djur).

– Jessica Abbott

februari 21, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korsspindel

Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden skickades in av Zacharya Demirel.
Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden skickades in av Zacharya Demirel.

Hittade en spindel här om dagen och undrar helt enkelt vad det kan vara för spindel?

Ser väl närmast ut som en korsspindel.

– Lars Lundqvist

Fler svar om korsspindlar kan du hittar här, och här.

– Jessica Abbott

 

februari 20, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Pilfinkpest?

Pilfink, Passer montanus. Bilden tagen av Laitche
Pilfink, Passer montanus. Bilden tagen av Laitche.

Vad har hänt med våra pilfinkar? Andra år har vi haft tiotals pilfinkar klängandes på varandra vid fågelmataren, men för en månad sedan tyckte jag att de verkade färre och för en vecka sedan var det helt uppenbart. När vi i går kom ner till huset var det mesta av maten kvar i mataren, vilket aldrig brukar vara fallet och i dag, 21 januari, har jag inte sett en enda pilfink. Blåmes och talgoxe verkar vara opåverkade och vår enda rödhake är också kvar. Är detta en lokal företeelse eller har det rapporterats från andra håll? Vårt hus ligger i absoluta sydosthörnet av Skåne.

Vi brukar ha mycket pilfink, men sista veckan har det faktiskt varit gräsligt glest mellan dem. Någon annan som har nå’n uppfattning? Vi har dock inte sett några döda eller några som verkar sjuka så det kan ju bara vara nå’n annanstans. Men det är ju fågelräkning till helgen så då lär vi väl få svar.

– Bodil Enoksson

4-5 under fröautomaten i morse – hyfsat normalt.

– Olle Anderbrant

Nu är det fullt av pilfinkar igen. Gissar att vädret kan ha en del med saken att göra. Vore intressant att veta om frågeställaren också fått tillbaka dem nu!

– Bodil Enoksson

28 – 29 januari, fågelmatarhelgen då vi räknade fåglarna, hade vi ingen pilfink, helgen därpå fanns det en och nu såg jag två samtida ex. (Men istället har vi fått, väldigt vackra, gulsparvar!) Räknade nu på söndagsförmiddagen till minst tjugo pilfinkar! Har inte märkt tidigare år att de varit så helt borta och sen plötsligt, för det är det verkligen, kommit tillbaks i gamla goda antal. Vi har vintermatat fåglar i minst tio år och vanligtvis har pilfinkarna sakta minskat alltefter vintern fortlider, men aldrig tidigare sett att de så helt försvann, för att sen dyka upp igen. Märkligt. Och gulsparvarna är kvar, vackra som någonsin.

– Lars Lundqvist

Antar att snön kan få vem som helst att prioritera de dukade fågelborden!

– Bodil Enoksson

februari 17, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg