Fråga en Biolog

Fotosyntes

Krasse, *Lepidium sativum*. Bilden tagen av de:Benutzer:Rainer Zenz.

Jag har några frågor kring fotosyntesen som jag håler på förklarar för några elever. Dels undrar jag kring formeln för fotosyntes att det är 6 H2o + 6 cO 2 OSV… Hur förklarar jag 6: an, skall jag förklara det som den mängd vatten som behövs för att tillverka en viss mängd glukos och hur mycket glukos är det måttet då på? Undrar även på kemiska formeln på glukos kan man bryta ner och förklara den genom att det är visst många kolatomer och syreatomer mm? Undrar även då biprodukten är syrgas,vad menas egentligen med det? Hur förklarar jag syrgas (02) i förhållande till syre( 0). Tillsist undrar jag hur jag kan förklara skillnaden mellan kolhydrater, glukos, stärkelse och cellulosa, något bra tips. Många frågor, svårt att förklara komlexa samband i naturen.

Att det behövs 6 andelar vatten (H2O) och 6 andelar koldioxid (CO2) är inte så konstigt när men ser på formeln att den bildade sockermolekylen består av precis så många kol, väte och syreatomer. Resten av syreatomerna går ju till att bilda syrgas, det syre som vi alla behöver först kunna andas. Två syreatomer (O) slår sig samman till syrgas och blir O2.

Formeln visar ju proportionerna på molekylnivå och de blir likadana om du översätter det hela till vikter, vilken storhet som helst. Då utnyttjar man bara atomvikterna för respektive ämne och räknar samman; H har atomvikten 1, C har 12 och O har 16. Det blir en bra räkneövning för eleverna.

Som namnet kolhydrat säger så är det kol i förening med hydrat (=vatten). Glukos är den enklaste, stärkelse och cellulosa har många fler ”sockermolekyler” inblandade. Det här kan du enkelt läsa om på nätet om du söker lite.

-Bengt Nihlgård

oktober 24, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur bryts växter ner?

Svartfjällig tofsskivling, *Pholiota jahnii*. Bilden tagen av Gerhard Koller.

Vi har ett biologiprov nästa vecka och jag förstår inte riktigt förklaringen i min lärobok. Så jag undrar om ni skulle kunna beskriva det så att jag förstår? Frågan är ”hur en växt bryts ner?”

En växt bryts väl egentligen inte ner så mycket annorlunda än en annan organism (ex ett djur), eller hur du bryer ner den mat i din mage som du äter. Det är små djur, svampar och bakterier som gör jobbet med växten. De äter av den döda växten eller djuret vars främsta större molekyler är kolhydrater och proteiner. Kolhydrater är långa kedjor av glukosmolekyler (socker). Proteiner består av långa kedjor av aminosyror. Från denna nedbrytning kan de få byggstenar (ex. glukosmolekyler och aminosyror) som de kan använda att bygga upp nya kedjor av långa kolhydrater och proteiner. Eller de kan bryta ner glukosen och aminosyrorna ytterligare till koldioxid (som du och svamparna och bakterierna avger när ni andas) och vatten. Svamparna och bakterierna bryter ner aminosyror till enkla kvävemolekyler som ammoniak (NH4+), nitrat (NO3-) och kvävgas (N2). (Vi bryter ner dem till urea som vi kissar ut och som bakterier och svampar återigen bryter ner till ammoniak, nitrat och kvävgas.) Genom denna fullständiga förbränning erhålls energi som behövs när du/svampen/bakterien ska bygga nya kolhydrater och proteiner, röra på sig eller andra saker.

-Mats Hansson

Men hur går det med nedbrytningen av trä? Har för mig att svamparna var de som satte stopp för sedimenteringen av kol under karbon. I så fall skulle v på sikt få nya kol- och oljelager om svamparna försvann. En mer direkt effekt skulle vara att mer CO2 från atmosfären binds upp i icke nedbrutet trä, vilket möjligen motverkar förlusten av torvmossarna, även om det möjligen sker på olika tidsskalor.

-Jörgen Ripa

oktober 24, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lever kokosnöten?

Kokosnöt, *Cocos nucifera*. Bilden tagen av tree-species.

Är kokosnöt en levande organism eller icke-levande?

Den lever!, så länge den har förmåga att gro, men är vilande likt många andra frön. Det mesta av kokosnöten är lagringsvävnad för att embryot, som bara utgör en liten del att nöten skall kunna bilda en ny palm i en svår miljö – en sandstrand. Det hårda skalet skyddar när den driver med havströmmar för att hamna på en ny strand.

-Allan Rasmusson

Jag skulle säga att en kokosnöt i högsta grad är en levander organism. Begreppet levande i ett allmänbiologiskt perspektiv störs väl oftast av bilden av oss själva, det vill säga att vi är levande om vi har ett hjärta som pumpar blod och vi är varma och mjuka. Men när är en växt död eller en bakterie? En blomma som inte vattnas, den vissnar och dör. Den dör nog i det ögonblicket när cellerna skrumpnar ihop och släpper från varandra. Växtcellerna sitter ihop med så kallade plasmodesmata och genom dessa kan molekyler transporteras mellan de olika rummen som varje cell utgör omgärdade av cellväggar av cellulosa och andra socker-polymerer. I en bakteries fall får man nog dra till med en definition som ännu bättre kan användas för att dödförklara en organism i största allmänhet. Dessa kan anses döda när det inte sker någon transport av joner och molekyler över cellmembranet. I kokosnöten sker transport över cellmembranen och det gör den levande. Sedan finns det vissa bakterier som kan bilda sporer. Sporer är väldigt tåliga och innehåller så lite vatten att det knappast finns någon möjlighet att transportera joner och molekyler över ett cellmembran. Sporerna är nog så nära döden man kan komma utan att dö.

-Mats Hansson

oktober 23, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Blodceller

Jag går i 7:an och är elev på Campus Manilla i Stockholm. På No:n jobbar vi med urdjur och labbrationsrapporter. Vet inte om ni kan besvara min fråga, men det är värt ett försök! Hur bildas blodceller i mikroskop? Vi använde oss av vatten med banan och hö i och fick då se blodceller, men jag förstår inte riktigt hur det uppstår.

Mycket riktigt, blodceller bildas inte i mikroskop, hade varit en verkligt användbar upptäckt om de gjorde det! Jag tror att antingen har ni råkat förorena ert preparat med riktigt blod eller också är det några andra celler som liknar blod. Kanske kan börja med att titta ordentligt på höet från början.

-Bodil Enoksson

Att låta hö ligga i vatten några dagar är ett klassiskt sätt att få många encelliga djur och bakterier att titta på i ett mikroskop. (De brukar simma runt i mikroskoppreparatet med god fart.) Det är antagligen det ni gjort. Att tillsätta banan har jag aldrig testat. Blodceller bildas dock inte i denna gägga utan i den röda benmärgen i din kropp. Fanns det blodkroppar i det ni tittade på så måste de tillsats av någon men jag begriper inte varför man skulle vilja tillsätt dem. Min gissning är dock att tillsats av blod till er vattenlösning skulle få dem att brista då de är mycket känsliga. Dessutom finns det risk för smittspridning av blodsjukdomar så åtminstone mänskligt blod brukar man inte jobba med i skolan längre. Hö-gäggan är däremot säker även om den kan lukta illa och se äcklig ut efter några dagar.

-Mats Hansson

oktober 23, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tranbär mot Staphylococcus?

Tranbär, *Vaccinium macrocarpon*. Bilden tagen av Cjboffoli.

Vi är två tjejer som gör en empirisk studie om Staphylococcus epidermidis som gymnasiearbete. Den empiriska studien bygger på att vi ska odla S. epidermidis på agarplattor och undersöka vilka ämnen som ev. kan vara antibakteriella, alltså se hur stora bakteriefria zoner det bildas runt försökssubstanserna. Vi har läst ett inlägg på er blogg ”Fråga en biolog” där Mats Hansson svarar på en fråga med rubriken ”Tranbär mot urinvägsinfektion” (länk: https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/tranbar-mot-urinvagsinfektion/). Där förklarar han att det troligtvis är bensoesyran i tranbären som är det antibakteriella ämnet som dödar E. coli-bakterierna. Skulle bensoesyra även kunna verka antibakteriellt mot Staphylococcus epidermidis? Vilken är den normala halten bensoesyra i tranbär?

Bensoat fungerar säkert mot hudbakterien Staphylococcus epideminis också. Halten bensoat i tranbär vet jag inte. Ni kanske kan hitta det på nätet? Däremot tittade jag efter i min kokbok och till receptet för rödvinbärssaft som jag brukar följa tillsätter jag 3 kryddmått natriumbensoat och 3 kryddmått kaliumbensoat. Det brukar ge 3 liter saft. Densiteten på dessa salter är 1,5 g/cm3. Natriumbensoat har en molekylvikt på 144,10 g/mol och kaliumbensoat 160,21 g/mol. Jag får det till att koncentrationen bensoatjoner i min saft är 19.8 mM. Ni kan ju kolla om jag räknat rätt. Antagligen är detta en lagom styrka när man använder bensoat i matlagningssammanhang och kanske kommer man upp i den styrkan naturligt när man gör tranbärdricka? Ni kan ju ta det som en referenskoncentration i ert experiment. Ni skulle ju också kunna utöka ert arbete och testa vilken koncentration bensoat som behövs för att saft ska hålla sig. För enkelhets skull skulle jag gjort experimentet med socker löst i vatten istället för saft. I mitt saftrecept tar man 500 g socker. Mikroorganismen att testa är kanske jäst (bakjäst) eller om ni lyckas isolera lite ”matmögel” från något gammalt i kylen snarare än S. epiderminis.
Det finns alltid kul saker att testa. Lycka till.

-Mats Hansson

oktober 20, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skålsvamp?

Vad är detta för svamp? Den var inte ensam, väldigt fina. Hittades 9/10 Oskarshamns kommun.

Alltid svårt att bestämma svamp från bilder och tyvärr visar bilden alltför få detaljer för att ge ett säkert svar. Någon skålsvamp eller murkla. Kanske biskopsmössa eller lömsk biskopsmössa (Gyromitra infula eller G. ambigua).

-Sigvard Svensson

oktober 19, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är en ört?

Brännässlor, *Urtica dioica*. Bilden tagen av Uwe H. Friese.

Vad skiljer örter från övriga växter? Hur vet man att en växt är en ört?

En ört är en växt som saknar förvedade ovanjordiska delar. Om man gör tvärsnitt av en stam skall man kunna se om den har ett lager med förvedade (lignifierade) celler. I vårt klimat innebär det i praktiken att om växten inte är förvedad (d.v.s. är en ört), så vissnar den ned helt under vintern och på våren kommer nya skott från markytan, medan vedväxter skjuter nya skott från ovanjordiska stammar som övervintrat.

I matlagningssammanhang och medicinska sammanhang använde ordet ”ört” ofta slarvigt i betydelsen ”kryddväxt/medicinalväxt”, men det är alltså inte den ursprungliga biologiska betydelsen av ordet.

-Torbjörn Tyler

oktober 18, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekter i rengöringsmedel

Gulbrämad dykare, *Dytiscus marginalis*. Bilden tagen av Evanherk.

Jag undrar hur ömtåliga vatteninsekter är när det gäller olika rengöringsprodukter. Tex. om man har en vatteninsekt på händerna och man tvättar händerna med vatten och tvål, dör de då direkt? Eller om man har fått en vatteninsekt i munnen och borstar tänderna med vatten och tandkräm, dör de då direkt också?

Det finns många insekter som på ett eller annat sätt är knutna till vatten och som därför kan kallas vatteninsekter. Ingen av dem är dock så små att man inte skulle se dem om man hade en sådan på händerna, för att inte tala om i munnen. Många av dem lever som larver under vattnet och som vuxna över vattenytan. Tvål har effekten att lösa upp ytspänningen, som är nödvändig för många insekter. Utan den kan de vuxna inte ”gå” på vattnet och larverna inte hänga på undersidan medan de snappar luft. Så ”tvål”, tensider, i naturen är klart skadligt, men inte direkt dödande på organismer som lever i eller på vattnet, det tar ett litet tag innan djuren drunknar. Men tvål verkar rengörande på händerna och på så sätt skulle man skölja bort till exempel en skalbagge som fastnat på händerna, och på samma sätt skulle tandborstning naturligtvis avlägsna eventuella insekter från munnen. Men, som sagt, man skulle ha sett dem med tanke på storleken och åtgärdat dem långt innan man hinner fram till handfatet eller tandborsten.

-Lars Lundqvist

oktober 17, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bär eller frukt?

Äpple, frukten från *Malus domestica*. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.

Vad är ett bär i biologisk mening? Och hur ska man tänka när det gäller uppdelningen mellan frukter och bär?

Ur biologisk synvinkel är alla bär frukter, men alla frukter är inte bär. Ett bär är en frukt som innehåller flera frön som omges av ett mjukt och saftigt hölje/fruktkött. Exempel på bär är då t.ex. blåbär och lingon, men även t.ex. apelsin, melon och gurka är bär. Däremot är inte körsbär (innehåller bara ett frö), hallon (består av en samling av frukter som var och en innehåller ett frö) eller jordgubbar (som har fröna utanpå istället för innuti det saftiga fruktköttet) INTE bär enligt den botaniska definitionen.

-Torbjörn Tyler

oktober 16, 2017

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar