Vi människor har kanske ganska enhetlig uppfattning om vad som är vackert eller ej, även om vi också är oeniga i många fall. När det gäller hur andra djur uppfattar sin omgivning är det omöjligt att säga om de uppfattar något som vackert. Vi kan i viss mån avgöra vad de kan uppfatta med sina sinnen och konstatera att det som finns i naturen i form av ”vackerhet” nu eller tidigare gynnats av den naturliga selektionen.
Om paradisfåglarna skriver du: ”Allt för att förmera sin art. För artens fortsatta levnad.” Detta är ju mer en konsekvens av än en förklaring till varför egenskaperna finns. Selektionen sker i huvudsak på individnivå och som vi vet har många ”vackra” arter försvunnit under evolutionen.
Hornlocke, Phalangium opilio. Bilden tagen av Didier Descouens.
Vi arbetar med spindel tema på förskolan och har haft på besök en lockespindel i några dagar inne hos oss. Vi har läst i visa böcker att det är en spindel och i andra att der är inte. Vi vill veta om det är verkligen en spindel.
Nej en lockespindel är ingen ”riktig” spindel. Det kan man bland annat se på att en vanlig spindel har kroppen indelad i två avdelningar, en framkropp och en bakkropp, med en oftast tydlig midja däremellan. En lockspindel, däremot, har en odelad kropp. Om man tittar noga och nära, kan man se att lockspindeln har liksom en knopp mitt uppe på kroppen. Där sitter ögonen, medan hos en spindel finns ögonen ordnade framtill på framkroppen. Däremot hör lockspindeln till vad vi kan kalla spindeldjur. De kan man känna igen på att de har åtta ben. Tyvärr tappar lockespindlarna ofta ett eller annat ben. De är ju så väldigt tunna att de lätt går av om de fastnar någonstans. Spindeldjuren känns också igen på sina speciella mundelar och att de inte har några antenner. Lockspindlarna är liksom spindlarna, rovdjur och äter insektsägg eller små insekter.
Har du tänkt på hur väldigt tunna lockspindelns ben är, nästan inte mycket tjockare än ett av dina hårstrå. Och ändå kan lockspindeln böja och räta ut benen och springa riktigt fort om den behöver. Det tycker i alla fall jag är imponerande.
Spindelhud? Bilden skickades in av Alexander Wernersson.
Min mamma hade varit i kontakt med dig Ang några djur, snigel tror jag det var. Hittade en konstig spindel på jobb o hon tyckte jag skulle mejla dig. Aldrig sett något liknande. Baken är stor o konstig form. Sen har den långa framben som ser ut att ha 2 smala ”taggar” längst fram. Försökte ta bra bilder så bifogar några här.
Svårt att säga, men jag får för mig att det är en gammal hud som en spindel kastat av sig vid hudbytet. Dessa brukar torka in snabbt och antar konstiga former. Vad det har varit för spindel vågar jag mig nog knappt på att gissa.
Grey bush chat, Saxicola ferrea. Bilden skickades in av Roger Pedersen.
Jag undrar om någon kan identifiera denna fågel som jag fotograferade i Himalaya (ett par mil sydost om Bhutan).
Det måste vara en grey bush chat (ibland dark-grey bush chat), Saxicola ferrea, dvs en släkting till vår egen buskskvätta. Bilderna i mina gamla böcker över fåglarna i den delen av världen är från sent 70- till tidigt 80-tal och gav dålig hjälp, dvs usla bilder. Däremot finns flera bra bilder på nätet och din tillhör absolut de bättre.
Vi råkade köra på en ekorre på väg från skogen, den hoppade ned från ett träd precis på vår bil. Den blödde från nosen, men verkade inte ha några andra skador. Vi tog hem den för att se om den skulle kvickna till. Fråga: Kan man köra tillbaka den till den plats där vi hittade den, när-och om- den frisknar till? Hittar den tillbaka till sitt bo isåfall? Vi har lagt den i en kartong med en mjuk handduk under, så den har det varmt och någorlunda tryggt under tiden.
Skall du vara helt lagenlig, och (framförallt) sörja för att djuret får bästa tänkbara omplåstring, rekommenderar jag dig att ta kontakt med ett viltskadecenter i din hemregion. Vänd dig i första hand till ’Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt’, http://www.kfv-riks.se/om-kfv-riks, för information om hur du finner personer/organisationer som kan hjälpa dig. Ser du ändå för dig att släppa ut ekorren om den återhämtar sig, så tror jag att den har bäst chanser om du släpper den där du först hittade den.
Det är så att jag använt lite eteriska oljor senaste tiden och vet inte om det är enbart sandalträ men verkar nästan som det, som gör att det ligger en (inte fler) död insekt/skalbagge ca 0,5cm kanske, i ”skålen” där oljan ligger, varje gång jag tittar efter ljuset släckts. Vad kan detta vara och vart kan den komma ifrån? Någon nämnde på ett engelskt forum att myggspray kunde attrahera ”bed bugs”, vet inte om det är sant men den här ser definitvt inte hur som en sådan, samt är denna placerad i mitt vardagsrum.
Om djuret attraherats av oljan är svårt att säga, men det är såklart en möjlighet. Många insekter har väldigt väl utvecklade doftreceptorer, och lockas på så sätt i diverse naturliga och onaturliga ”fällor”, och finner partners såklart.
Vad det kan vara för djur är helt omöjligt att svara på – men kan du återkomma med en bild så lovar vi att göra ett försök att bestämma den drunknade.
Ett HIV-virus som tar sig in i en cell. Bilden skapades av J Roberto Trujillo.
Jag har ingen lärare för tillfället (inte förrän om 3 månader) och undrar då om någon här kan tänka sig kolla om mitt svar är dugligt och inte innehåller falsk fakta. Jag läser nämligen biologi 1 Iris men känner nästan att det saknas lite information här och där, dock antar jag att Iris biologi 1 bara är grundfakta. Jag tänkte inte på att virus kunde infektera celler på olika sätt, så skulle detta svar på hur virus infekterar vara godkänt?
”Det börjar med att ett virus fäster sig vid en cells cellyta (cellmembranet). Självaste infekteringen kan ske på olika sätt. Det beror bl.a. på vad för slags virus det är. Ett av sätten är helt enkelt genom att enbart tömma sin arvsmassa vilket innebär att resten av viruset lämnas kvar på cellmembranets yta. Därefter kommer virusets arvsmassa att försöka ta över kommandot i cellen och lura den till att börja tillverka nytt virus. Oftast slutar detta med att cellen spricker och nya viruspartiklar sprids.”
Ditt svar är dugligt och gäller mest för virus som infekterar bakterier men stryk “cellmembranet” då det är en cellvägg eller ett yttre cellmembran som ligger ytterst i en bakterie beroende på vilken bakterie det är. På grund av denna yta skjuter fagerna (= namn på virus som infekterar bakterier) in sin arvsmassa in i bakterien. Där tar de över bakterien (utnyttjar mycket av bakteriens maskineri för att bilda DNA, RNA och proteiner) och får den att producera nya viruspartiklar, vilka frisläpps när bakterien spricker (lyserar).
Virus som går på oss och andra djur finner sina receptorer (igenkänningsmolekyler) på cellmembranets yta och tas in i cellen, där deras yttre hölje löses upp, deras arvsmassa frisläpps och de tar över värden. De skjuter alltså inte in sin arvsmassa. Beroende på vilken typ av virus det är så kan nya virus läcka ut ett och ett, och kan då ibland ta med sig en bit av värdens cellmembran att svepa in sig i, vilket är praktiskt för nästa infektion eller för att skydda sig mot värdens immunförsvar. Här är det alltså inte alltid värdcellen spricker.
Det är bra att du skriver arvsmassa då virus kan ha sin genetiska information lagrad i form av DNA eller RNA, vilka dessutom kan vara enkelsträngade eller dubbelsträngade.
-Mats Hansson
Här är ett alternativt svar: För att förklara virus, måste vi också förstå celler. Mänskligt liv börjar när en spermie och ett ägg smälter samman och bilder en cell. Cellen kan sedan hämta näring från sin omgivning, växa, och dela sig. Denna process upprepas så att cellen utvecklas till ett embryo, foster, och slutgiltligen en vuxen människa.
Men hur vet cellen hur den ska göra mer av sig själv? Den behöver instruktioner, och får dessa av arvsmassan (deoxyribonucleinsyra, DNA). DNA liknar en skruvad dubbelspiral och innehåller ett kemiskt alfabet som består av 4 kemiska bokstäver A,T,C, och G. Bokstäverna är sammankopplade i långa kedjor, alternerar i sekvens (exempel: ATCGGACTATGGCATT), och bygger upp en kod av instruktioner som cellen kan läsa omvandla till ett utvecklingsprogram för hur celler ska dela sig.
Men för att instruktionerna i DNA ska kunna användas, så måste de omvandlas till Ribonukleinsyra (RNA), som helt enkelt är en ungefärlig kopia av instruktionerna i DNA. Till skillnad från DNA, så kan RNA röra sig mer fritt i insidan av cellen, till en speciell plats i cellen där RNA-koden kan läsas och användas till att tillverka molekylära maskiner (proteiner). En typ av molekylära maskiner kan liknas vid händer (receptorer), som finns på cellens yta, och kan användas för att känna igen saker på utsidan av cellen.
Virus är finurliga! Virus består av ett skal som innehåller RNA och/eller DNA. Skalet är speciellt, det kan binda till receptorer på cellens yta och lura cellen att ta in hela viruset. Inne i cellen kan viruset släppa ut sitt DNA och/eller RNA. Detta DNA eller RNA innehåller instruktioner och består av samma alfabet som cellens, och kan säga till cellen att producera virus partiklar. Viruset kan också låna cellens egna molekylära maskiner för att bygga mer virus!
Virusen kan släppas ut ur cellen på olika sätt. Vissa virus lämnar cellen genom att lura cellen att kontrollerat släppa ut viruset. En sneaky approach! På detta sätt kan den parasitera på en cell under lång tid. Några virus kan säga till cellen att gå sönder, vilket leder till att cellen dör. Andra virus blir så många i cellen att de spräcker cellen, ungefär som för mycket luft i en ballong kan få den att spricka. Men i detta fallet fylls cellen med vatten. Och den spricker. Poff! Exempel på mänskliga virus är HIV, Herpes, förskyldningsvirus, och smittkoppor.
Det finns också exempel på virus som inte tas upp av cellen. Det finns bakteriella virus som ser ut som månlandare, och binder till receptorer på cellens yta. Sedan använder de en spruta, som de sticker in i cellen och sprutar in sitt DNA eller RNA. Precis som mänskliga celler använder bakterier DNA som arvsmassa. Väl inne i cellen säger virusets DNA eller RNA instruktioner till bakterier att göra mer virus, och att släppa ut viruset från bakteriecellen. Exempel på bakteriella virus som liknar månlandare är Bakteriofag T4 och Bakteriofag T7. Värt att Googla ”Bakteriofag”!
Informationen i denna förklaring är antagligen mer än vad du behöver för att klara av provet! Men förhoppningsvis ger de en insikt i virusens molekylära värld.
Hoppas att detta hjälper dig att få en djupare förståelse för virusinfektioner.
Honungsskivling, Armillaria sp. Bilden skickades in av Gunilla Berg.
Jag har ett köksland på 100 kvadrat (kolonilott) som honungsskivlingens rhizomorfer invaderat ordentligt i år. Landet är en ettårig nyodling på tidigare gräsmark där också en del vinbärsbuskar växte. Hur ska jag förhålla mig till detta? Har läst en artikel i VäxtEko om att honungsskivling kan angripa även ”bär- och prydnadsbuskar av alla slag, potatis, morötter, jordgubbar, rabarber, narcisser m.fl.” … Vad kan göra för att få bort rhizomorfer? Vad säger senaste rön? Kan det hjälpa att använda Trichodermasvamp som motåtgärd?
Honungsskivling Armillaria spp. (det är mycket svårt att avgöra exakt vilken art) parasiterar på många växtarter, allt från äpple och björk till rosor och jordgubbar. De är viktiga för nedbrytningen av död ved i skogen men problematiska i trädgårdar. Trots att ek är relativt resistent har jag angrepp på en av mina och använde Trichoderma i söndags runt alla träd jag ville skydda. Det har gjorts en hel del studier där Trichoderma av olika arter har visat positiv effekt men det kan troligtvis inte “bota” en redan angripen växt. Honungsskivlingen gör rhizomorfer för att transportera näring från murknande stubbar och rötter till nya växter och därmed kunna göra ett kraftigt angrepp. Tar du och dina grannar bort gamla stubbar och rötter (inom 15-20 meter) så har svampen mindre näring för att angripa friska växter. Skär man av rhizomorferna motverkas också näringstransporten och angreppen. Därför används ibland djupkultivator i fruktodlingar för att hindra spridning mellan bestånd. Du skulle kunna sätta en barriär av beständig plast, från 5 cm ovan jord och en halvmeter ner i marken, runt din koloniträdgård. I övrigt skall man se till att växterna inte är stressade av insekter, sjukdomar eller näringsbrist, för stressade växter angrips lättare.
Mjölksyrabakterier, Lactobacillus. Bilden tagen av Janice Carr.
Överlever mjölksyrebakterierna frysning? Om man tar bibröd från pollenramarna , är det bättre att äta det färskt ? Vad är det för nytta med pollen för mig, om jag tar lite varje dag ? Har samlat i pollenfälla hos mina samhällen.
Mjölksyrabakterier tål visst frysning. Men vad gäller bibröd från pollenramarna så ska man veta att mjölksyrabakterierna är i gång endast några dagar efter det att pollencellen täckts av honung. Sedan dör de, men deras ”nyttiga” produkter finns kvar. Förutom det så är ett resultat av deras närvaro att de ganska hårda pollenskalen luckras upp, så att proteinet i spermierna inuti blir lättare tillgängligt för bilarverna. Annars utnyttjas bara en liten del av proteinet.
Samma sak gäller om du äter lite pollen varje dag. Det är inte mycket av det proteinet som man kan tillgodogöra sig ifrån sådant insamlat pollen som inte fått pollenskalen uppluckrade. Viss nytta lär det vara trots allt, sägs det.
Men du ska alltså inte tro att mjöksyrabakterierna lever i det bibröd du plockar fram (ev. slungar fram) från pollenramarna om det inte är väldigt färska pollenramar.
Kommentarer