Havsörn, Haliaeetus albicilla. Bilden tagen av Yathin S Krishnappa.
Varför är havsörn så pass skygga jämfört med exempelvis vråkar, kråkor och andra fåglar. De har ju inga direkt naturliga fiender och har ju heller inga tillfällen att ”lära sig” att människor är farliga.
Havsörnar har inte många naturliga fiender, förutom människan. Men det är mer än nog. Havsörnen har under lång tid (de senaste många hundra åren) blivit förföljd av människan. De har blivit beskjutna, fångade och ihjälslagna, och fått bona plundrade eller förstörda. Detta har gjort att bara de mest försiktiga och tillbakadragna kunnat sprida sina gener vidare. Därför är örnarna än i dag mycket skygga. Det är dock min övertygelse att detta långsamt håller på att svänga. I takt med att förföljelsen minskar, minskar skyggheten. Därtill, i takt med att arten blir vanligare så, ”tvingas” de att bli mindre skygga för att kunna hitta boplatser och jaktmarker.
Strandtall, Pinus contorta. Bilden tagen av Menchi.
Jag har som skolarbete gjort en studie på vilka faktorer som påverkar längden på tallens barr, och jag har kommit fram till att jordens tjocklek är den mest betydande faktorn. Vet ni vad det kan bero på? Jag har svårt att hitta information om frågan. I skolan har jag bara lärt mig om jordmån och hur det påverkar växtligheten, men inte om jordens tjocklek. Jag skulle kunna tänka mig att det kan ha något med tallens rötter att göra, fast rötterna kan ju även ligga ovanpå marken, som sett i hällmarker. Har ni några förslag på hur jordens tjocklek skulle påverka de tre förutsättningarna för liv eller liknande?
Att det bara är jordens tjocklek som styr barrlängden hos tall är att förenkla det hela. Många faktorer gör att träd anpassar sig efter miljön. Jordens tjocklek är mindre viktig än jordens näringsinnehåll och vattenhållande förmåga; en sandjord kan t ex vara diger/tjock men näringsfattig och torr och det gynnar inte barrlängden. Men andra faktorer verkar i större perspektiv vara viktigare. T ex klimatet, fr a temperaturen, samt den genetiska anpassningen till klimatet. En gammal studie av Nils Sylvén tydligt visar detta. Hans resultat har ytterligare konfirmerats av en ännu mer detaljerad studie gjord i sen tid (Jankowski et al 2017. Cold adaptation drives variability in needle structure and anatomy in Pinus sylvestris L. along a 1,900 km temperate–boreal transect. Functional Ecology 2017:1-12).
Jag är kemilärare på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka och har elever som gör sitt gymnasiearbete om hållbarhet i mjölk. De undersöker varför laktosfri mjölk har längre hållbarhet än vanlig mjölk. Varför mjölk som innehåller laktos surnar har vi koll på, men vad är det som avgör hållbarheten hos laktosfri mjölk? Bildar glukos och galaktos någon syra, och i så fall vilken? Pyruvat? Går det snabbare för laktos att brytas ned till mjölksyra? Är den surare?
Det är mycket mikrobiologi i mjölkprodukter – ett helt ekosystem. Mycobakterier finns hos nötboskap och kan ge tuberkulos. Det var därför man började pastörisera mjölken. Då blir man också av med Salmonella och Listeria bakterier. Den man inte blir av med är framförallt Bacillus cereus som finns i jorden som en sporbildande bakterie som tål värme bra och därför klarar pastöriseringen. Kommer jord med in i höet, så kan korna få Bacillus cereus i sig, de kommer ut med tarmen, sprider sig till juvret och sedan till mjölken. Det är efter Bacillus cereus som hållbarheten på mjölken sätts. Om just Bacillus cereus gör mjölksyra vet jag inte. Olika bakterier gör nämligen olika jäsningsprodukter (som ibland luktar fasanfullt eller ibland ännu värre). Men det är helt riktigt att mjölksyra (laktat) är den klassiska fermenteringsprodukten som gör att opastöriserad mjölk blir filmjölk. Lactococcer och lactobaciller finns nämligen i mjölk som inte pastöriserats och när de börjar föröka sig bildas mjölksyra, det sänkta pH-värdet gör att proteinerna börjar koagulera och filmjölken får sin filmjölkskonsistens. Men luktar filmjölk? Den gamla sura mjölk som du och dina elever tänker på och som glömts lite för länge längst in i kylskåpet luktar hemskt. Den bakterien (Bacillus cereus?) som gör den mjölken dålig bildar inte mjölksyra. Kanske den påverkar fetterna och härsket fett luktar illa.
Vad gäller laktos så är det en disackarid som klyvs till monosackariderna glukos och galaktos av enzymet laktas. Glukos bryts ner i glykolysen. Första omvandlingen är till glukos-6-fosfat. I sista steget bildas pyruvat som omvandlas till mjölksyra av Lactococcer och Lactobaciller (och i våra muskler när vi jobbar hårdare än vad vår syreupptagningsförmåga klarar av). Galaktos omvandlas också till glukos-6-fosfat, dvs den trillar också in i glykolysen och kan omvandlas till pyruvat och mjölksyra.
Laktosfri mjölk är laktosfri för att man tillsatt laktas och därför omvandlat laktosen till glukos och galaktos. De som är laktosintoleranta saknar detta enzym. Hållbarheten är helt enkelt längre för att man pastöriserar laktosfri mjölk vid en högre temperatur. Varför vet jag inte. Det kanske är av försäljningstekniska och ekonomiska skäl, dvs. att omsättningen av denna sorts mjölk är lägre i butikerna och/eller att den bara tillverkas på ett fåtal mejerier och då måste transporteras längre. Jag föreslår att ni ringer Arla och frågar. Jag tror inte det ligger någon spännande biologi eller kemi bakom just det svaret men det finns mycket annat kul med mjölk, särskilt mikrobiologin. Lycka till.
Passiflora sp. Bilden skickades in av Vera Holmgren.
Tidigt i våras köpte jag en påse frö till Passiflora caerulea från Plantagen (bild av påsen bifogas). Sådde fröerna inomhus. Det blev ca 5 plantor och tidigt insåg jag att något var fel för bladen var inte flikiga. Jag planterade ut dem i en kruka på vår inglasade uteplats. Plantorna fick växa, jag tog foton och frågade Plantagen vad det var för växt men deras trädgårdsmästare kände inte till den, bad mig återkomma när den gick i blom. Den har inga blomknoppar och är nu ca 3 m hög. Bladen blir ca 19 x 28 cm. Samtliga bilder är tagna idag den 12 okt. Spännande om jag kan få veta vad det är för växt!
Det ser ut som om detta är Passiflora. Inte alla blad hos arterna i släktet har flikiga blad, se t ex barbadin Passiflora quadrangularis (därmed inte sagt att bilderna visar denna art). Troligen anger namnet på fröpåsen art i släktet Passiflora. Om det blir blommor på plantorna framöver kan det kanske gå att göra en säker artbestämning.
-Gästinlägg av Helena Persson, Lunds botaniska trädgård
Vad skulle hända om alla mossor och lavar försvann?
Alla djur och svampar som lever i/av mossor och lavar skulle förstås också försvinna, liksom de som äter sådana djur. Vidare skulle våra jordar bli mycket fattigare på humus och alla torvmossar skulle försvinna (med följden att koldioxidhalten i atmosfären skulle stiga rejält vilket skulle få följder för jordens klimat). Slutligen skulle antagligen vittringen av berg och sten minska, vilket skulle leda till att jorden skulle bli näringsfattigare och växterna växa sämre, samt att större delar av jordytan skulle täckas av kalt berg.
Krasse, Lepidium sativum. Bilden tagen av de:Benutzer:Rainer Zenz.
Jag har några frågor kring fotosyntesen som jag håler på förklarar för några elever. Dels undrar jag kring formeln för fotosyntes att det är 6 H2o + 6 cO 2 OSV… Hur förklarar jag 6: an, skall jag förklara det som den mängd vatten som behövs för att tillverka en viss mängd glukos och hur mycket glukos är det måttet då på? Undrar även på kemiska formeln på glukos kan man bryta ner och förklara den genom att det är visst många kolatomer och syreatomer mm? Undrar även då biprodukten är syrgas,vad menas egentligen med det? Hur förklarar jag syrgas (02) i förhållande till syre( 0). Tillsist undrar jag hur jag kan förklara skillnaden mellan kolhydrater, glukos, stärkelse och cellulosa, något bra tips. Många frågor, svårt att förklara komlexa samband i naturen.
Att det behövs 6 andelar vatten (H2O) och 6 andelar koldioxid (CO2) är inte så konstigt när men ser på formeln att den bildade sockermolekylen består av precis så många kol, väte och syreatomer. Resten av syreatomerna går ju till att bilda syrgas, det syre som vi alla behöver först kunna andas. Två syreatomer (O) slår sig samman till syrgas och blir O2.
Formeln visar ju proportionerna på molekylnivå och de blir likadana om du översätter det hela till vikter, vilken storhet som helst. Då utnyttjar man bara atomvikterna för respektive ämne och räknar samman; H har atomvikten 1, C har 12 och O har 16. Det blir en bra räkneövning för eleverna.
Som namnet kolhydrat säger så är det kol i förening med hydrat (=vatten). Glukos är den enklaste, stärkelse och cellulosa har många fler ”sockermolekyler” inblandade. Det här kan du enkelt läsa om på nätet om du söker lite.
Svartfjällig tofsskivling, Pholiota jahnii. Bilden tagen av Gerhard Koller.
Vi har ett biologiprov nästa vecka och jag förstår inte riktigt förklaringen i min lärobok. Så jag undrar om ni skulle kunna beskriva det så att jag förstår? Frågan är ”hur en växt bryts ner?”
En växt bryts väl egentligen inte ner så mycket annorlunda än en annan organism (ex ett djur), eller hur du bryer ner den mat i din mage som du äter. Det är små djur, svampar och bakterier som gör jobbet med växten. De äter av den döda växten eller djuret vars främsta större molekyler är kolhydrater och proteiner. Kolhydrater är långa kedjor av glukosmolekyler (socker). Proteiner består av långa kedjor av aminosyror. Från denna nedbrytning kan de få byggstenar (ex. glukosmolekyler och aminosyror) som de kan använda att bygga upp nya kedjor av långa kolhydrater och proteiner. Eller de kan bryta ner glukosen och aminosyrorna ytterligare till koldioxid (som du och svamparna och bakterierna avger när ni andas) och vatten. Svamparna och bakterierna bryter ner aminosyror till enkla kvävemolekyler som ammoniak (NH4+), nitrat (NO3-) och kvävgas (N2). (Vi bryter ner dem till urea som vi kissar ut och som bakterier och svampar återigen bryter ner till ammoniak, nitrat och kvävgas.) Genom denna fullständiga förbränning erhålls energi som behövs när du/svampen/bakterien ska bygga nya kolhydrater och proteiner, röra på sig eller andra saker.
-Mats Hansson
Men hur går det med nedbrytningen av trä? Har för mig att svamparna var de som satte stopp för sedimenteringen av kol under karbon. I så fall skulle v på sikt få nya kol- och oljelager om svamparna försvann. En mer direkt effekt skulle vara att mer CO2 från atmosfären binds upp i icke nedbrutet trä, vilket möjligen motverkar förlusten av torvmossarna, även om det möjligen sker på olika tidsskalor.
Kokosnöt, Cocos nucifera. Bilden tagen av tree-species.
Är kokosnöt en levande organism eller icke-levande?
Den lever!, så länge den har förmåga att gro, men är vilande likt många andra frön. Det mesta av kokosnöten är lagringsvävnad för att embryot, som bara utgör en liten del att nöten skall kunna bilda en ny palm i en svår miljö – en sandstrand. Det hårda skalet skyddar när den driver med havströmmar för att hamna på en ny strand.
-Allan Rasmusson
Jag skulle säga att en kokosnöt i högsta grad är en levander organism. Begreppet levande i ett allmänbiologiskt perspektiv störs väl oftast av bilden av oss själva, det vill säga att vi är levande om vi har ett hjärta som pumpar blod och vi är varma och mjuka. Men när är en växt död eller en bakterie? En blomma som inte vattnas, den vissnar och dör. Den dör nog i det ögonblicket när cellerna skrumpnar ihop och släpper från varandra. Växtcellerna sitter ihop med så kallade plasmodesmata och genom dessa kan molekyler transporteras mellan de olika rummen som varje cell utgör omgärdade av cellväggar av cellulosa och andra socker-polymerer. I en bakteries fall får man nog dra till med en definition som ännu bättre kan användas för att dödförklara en organism i största allmänhet. Dessa kan anses döda när det inte sker någon transport av joner och molekyler över cellmembranet. I kokosnöten sker transport över cellmembranen och det gör den levande. Sedan finns det vissa bakterier som kan bilda sporer. Sporer är väldigt tåliga och innehåller så lite vatten att det knappast finns någon möjlighet att transportera joner och molekyler över ett cellmembran. Sporerna är nog så nära döden man kan komma utan att dö.
Jag går i 7:an och är elev på Campus Manilla i Stockholm. På No:n jobbar vi med urdjur och labbrationsrapporter. Vet inte om ni kan besvara min fråga, men det är värt ett försök! Hur bildas blodceller i mikroskop? Vi använde oss av vatten med banan och hö i och fick då se blodceller, men jag förstår inte riktigt hur det uppstår.
Mycket riktigt, blodceller bildas inte i mikroskop, hade varit en verkligt användbar upptäckt om de gjorde det! Jag tror att antingen har ni råkat förorena ert preparat med riktigt blod eller också är det några andra celler som liknar blod. Kanske kan börja med att titta ordentligt på höet från början.
-Bodil Enoksson
Att låta hö ligga i vatten några dagar är ett klassiskt sätt att få många encelliga djur och bakterier att titta på i ett mikroskop. (De brukar simma runt i mikroskoppreparatet med god fart.) Det är antagligen det ni gjort. Att tillsätta banan har jag aldrig testat. Blodceller bildas dock inte i denna gägga utan i den röda benmärgen i din kropp. Fanns det blodkroppar i det ni tittade på så måste de tillsats av någon men jag begriper inte varför man skulle vilja tillsätt dem. Min gissning är dock att tillsats av blod till er vattenlösning skulle få dem att brista då de är mycket känsliga. Dessutom finns det risk för smittspridning av blodsjukdomar så åtminstone mänskligt blod brukar man inte jobba med i skolan längre. Hö-gäggan är däremot säker även om den kan lukta illa och se äcklig ut efter några dagar.
Tranbär, Vaccinium macrocarpon. Bilden tagen av Cjboffoli.
Vi är två tjejer som gör en empirisk studie om Staphylococcus epidermidis som gymnasiearbete. Den empiriska studien bygger på att vi ska odla S. epidermidis på agarplattor och undersöka vilka ämnen som ev. kan vara antibakteriella, alltså se hur stora bakteriefria zoner det bildas runt försökssubstanserna. Vi har läst ett inlägg på er blogg ”Fråga en biolog” där Mats Hansson svarar på en fråga med rubriken ”Tranbär mot urinvägsinfektion” (länk: https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/tranbar-mot-urinvagsinfektion/). Där förklarar han att det troligtvis är bensoesyran i tranbären som är det antibakteriella ämnet som dödar E. coli-bakterierna. Skulle bensoesyra även kunna verka antibakteriellt mot Staphylococcus epidermidis? Vilken är den normala halten bensoesyra i tranbär?
Bensoat fungerar säkert mot hudbakterien Staphylococcus epideminis också. Halten bensoat i tranbär vet jag inte. Ni kanske kan hitta det på nätet? Däremot tittade jag efter i min kokbok och till receptet för rödvinbärssaft som jag brukar följa tillsätter jag 3 kryddmått natriumbensoat och 3 kryddmått kaliumbensoat. Det brukar ge 3 liter saft. Densiteten på dessa salter är 1,5 g/cm3. Natriumbensoat har en molekylvikt på 144,10 g/mol och kaliumbensoat 160,21 g/mol. Jag får det till att koncentrationen bensoatjoner i min saft är 19.8 mM. Ni kan ju kolla om jag räknat rätt. Antagligen är detta en lagom styrka när man använder bensoat i matlagningssammanhang och kanske kommer man upp i den styrkan naturligt när man gör tranbärdricka? Ni kan ju ta det som en referenskoncentration i ert experiment. Ni skulle ju också kunna utöka ert arbete och testa vilken koncentration bensoat som behövs för att saft ska hålla sig. För enkelhets skull skulle jag gjort experimentet med socker löst i vatten istället för saft. I mitt saftrecept tar man 500 g socker. Mikroorganismen att testa är kanske jäst (bakjäst) eller om ni lyckas isolera lite ”matmögel” från något gammalt i kylen snarare än S. epiderminis. Det finns alltid kul saker att testa. Lycka till.
Kommentarer