Jag har ingen lärare för tillfället (inte förrän om 3 månader) och undrar då om någon här kan tänka sig kolla om mitt svar är dugligt och inte innehåller falsk fakta. Jag läser nämligen biologi 1 Iris men känner nästan att det saknas lite information här och där, dock antar jag att Iris biologi 1 bara är grundfakta. Jag tänkte inte på att virus kunde infektera celler på olika sätt, så skulle detta svar på hur virus infekterar vara godkänt?
”Det börjar med att ett virus fäster sig vid en cells cellyta (cellmembranet). Självaste infekteringen kan ske på olika sätt. Det beror bl.a. på vad för slags virus det är. Ett av sätten är helt enkelt genom att enbart tömma sin arvsmassa vilket innebär att resten av viruset lämnas kvar på cellmembranets yta. Därefter kommer virusets arvsmassa att försöka ta över kommandot i cellen och lura den till att börja tillverka nytt virus. Oftast slutar detta med att cellen spricker och nya viruspartiklar sprids.”
Ditt svar är dugligt och gäller mest för virus som infekterar bakterier men stryk “cellmembranet” då det är en cellvägg eller ett yttre cellmembran som ligger ytterst i en bakterie beroende på vilken bakterie det är. På grund av denna yta skjuter fagerna (= namn på virus som infekterar bakterier) in sin arvsmassa in i bakterien. Där tar de över bakterien (utnyttjar mycket av bakteriens maskineri för att bilda DNA, RNA och proteiner) och får den att producera nya viruspartiklar, vilka frisläpps när bakterien spricker (lyserar).
Virus som går på oss och andra djur finner sina receptorer (igenkänningsmolekyler) på cellmembranets yta och tas in i cellen, där deras yttre hölje löses upp, deras arvsmassa frisläpps och de tar över värden. De skjuter alltså inte in sin arvsmassa. Beroende på vilken typ av virus det är så kan nya virus läcka ut ett och ett, och kan då ibland ta med sig en bit av värdens cellmembran att svepa in sig i, vilket är praktiskt för nästa infektion eller för att skydda sig mot värdens immunförsvar. Här är det alltså inte alltid värdcellen spricker.
Det är bra att du skriver arvsmassa då virus kan ha sin genetiska information lagrad i form av DNA eller RNA, vilka dessutom kan vara enkelsträngade eller dubbelsträngade.
-Mats Hansson
Här är ett alternativt svar: För att förklara virus, måste vi också förstå celler. Mänskligt liv börjar när en spermie och ett ägg smälter samman och bilder en cell. Cellen kan sedan hämta näring från sin omgivning, växa, och dela sig. Denna process upprepas så att cellen utvecklas till ett embryo, foster, och slutgiltligen en vuxen människa.
Men hur vet cellen hur den ska göra mer av sig själv? Den behöver instruktioner, och får dessa av arvsmassan (deoxyribonucleinsyra, DNA). DNA liknar en skruvad dubbelspiral och innehåller ett kemiskt alfabet som består av 4 kemiska bokstäver A,T,C, och G. Bokstäverna är sammankopplade i långa kedjor, alternerar i sekvens (exempel: ATCGGACTATGGCATT), och bygger upp en kod av instruktioner som cellen kan läsa omvandla till ett utvecklingsprogram för hur celler ska dela sig.
Men för att instruktionerna i DNA ska kunna användas, så måste de omvandlas till Ribonukleinsyra (RNA), som helt enkelt är en ungefärlig kopia av instruktionerna i DNA. Till skillnad från DNA, så kan RNA röra sig mer fritt i insidan av cellen, till en speciell plats i cellen där RNA-koden kan läsas och användas till att tillverka molekylära maskiner (proteiner). En typ av molekylära maskiner kan liknas vid händer (receptorer), som finns på cellens yta, och kan användas för att känna igen saker på utsidan av cellen.
Virus är finurliga! Virus består av ett skal som innehåller RNA och/eller DNA. Skalet är speciellt, det kan binda till receptorer på cellens yta och lura cellen att ta in hela viruset. Inne i cellen kan viruset släppa ut sitt DNA och/eller RNA. Detta DNA eller RNA innehåller instruktioner och består av samma alfabet som cellens, och kan säga till cellen att producera virus partiklar. Viruset kan också låna cellens egna molekylära maskiner för att bygga mer virus!
Virusen kan släppas ut ur cellen på olika sätt. Vissa virus lämnar cellen genom att lura cellen att kontrollerat släppa ut viruset. En sneaky approach! På detta sätt kan den parasitera på en cell under lång tid. Några virus kan säga till cellen att gå sönder, vilket leder till att cellen dör. Andra virus blir så många i cellen att de spräcker cellen, ungefär som för mycket luft i en ballong kan få den att spricka. Men i detta fallet fylls cellen med vatten. Och den spricker. Poff! Exempel på mänskliga virus är HIV, Herpes, förskyldningsvirus, och smittkoppor.
Det finns också exempel på virus som inte tas upp av cellen. Det finns bakteriella virus som ser ut som månlandare, och binder till receptorer på cellens yta. Sedan använder de en spruta, som de sticker in i cellen och sprutar in sitt DNA eller RNA. Precis som mänskliga celler använder bakterier DNA som arvsmassa. Väl inne i cellen säger virusets DNA eller RNA instruktioner till bakterier att göra mer virus, och att släppa ut viruset från bakteriecellen. Exempel på bakteriella virus som liknar månlandare är Bakteriofag T4 och Bakteriofag T7. Värt att Googla ”Bakteriofag”!
Informationen i denna förklaring är antagligen mer än vad du behöver för att klara av provet! Men förhoppningsvis ger de en insikt i virusens molekylära värld.
Hoppas att detta hjälper dig att få en djupare förståelse för virusinfektioner.
-Rikard Osgyan
