Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Är Pappa Långben farlig, egentligen?

Hornlocke, Phalangium opilio, är en av de vanligaste Pappa Långben-spindlarna i södra Sverige. Till skillnad från sina släktingar spindlar, saknar de giftkörtlar. Istället nyper de av bitar av maten och stoppar direkt i munnen. Lockespindlar äter nästan vad som helst, och är aldrig farliga för människor. Bilden är tagen av Didier Descouens.

Den fråga om småkryp som jag hör allra oftast i mitt klassrum som biologilärare på grundskolan är utan tvekan om Pappa Långben [lockespindlar, red. kommentar] kan bitas människor eller inte. Kan de det?

Jag hör även barn som säger att de har blivit bitna av en lockespindel. Kan det stämma?

Det är jättesvårt att hitta bra källor på just detta och på nätet hittar vi en salig blandning av olika och även motstridiga uppgifter. Till exempel, att lockespindeln är giftig som en geting, inte har huggtänder, inte gift, att den äter ägg och växter, och att det är en rovspindel som jagar. Så då blir en viktig följdfråga: Hur och vad äter en vanlig lockespindel? Om den saknar gift, hur dödar den då en mindre insekt? Sprutar den fortfarande in syra som fräter upp bytet inuti och sen suger i sig det, och har den i så fall en snabel, eller hur äter den?

Lockespindlar (Opiliones) kan nog inte bita en människa särskilt hårt, eller inte alls skulle jag tro. De har käkar (chelicerer) som den biter med när den tar byten. Men förhållandevis så är de väldigt små och jag tror inte de kan bita igenom människohud. Möjligtvis att de kanske kan nypas lite, om lockespindeln är stor. De har inga giftkörtlar, som deras släktingar spindlarna har.

Lockespindlar är allätare. Det betyder att de äter lite allt möjligt, främst små insekter, växter och svampar, men också as och annat dött material. De har som sagt inga giftkörtlar och smälter inte bytena utanför kroppen (som andra spindeldjur), utan kan faktiskt äta bitar av föda med sin speciella mun, som kallas stomotheca. När den tar små insekter biter den tag med käkarna och stoppar in i munnen. I munnen har de salivkörtlar som utsöndrar saliv, som påbörjar matsmältningen. Hur lång tid detta tar vet jag inte.

– Ellen Sandström

maj 21, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är asken hona, hane, eller både och?

Ask, Fraxinus_excelsior, kan kombinera könen på olika sätt. Den kan vara antingen hona, hane, eller tvåkönad. Hittar man en ask med frukter, är det en hona eller ett tvåkönat träd. De senare är emellertid dåliga på att producera funktionellt pollen i sina hanblommor, och fungerar därför de facto som honor. Bilden är tagen av Pleple2000.

Jag undrar om askens hängen/frukter sitter på hanträd, honträd eller kanske på båda? Jag hade nämligen aldrig sett en ask med hängen innan jag blev vuxen. Har det med stress, till exempel askskottsjuka, att göra när träden producerar många och stora hängen?

Asken kan kombinera de två könen på flera olika sätt. Det finns hanträd (med hanliga blommor som bara producerar pollen), honträd (med honliga blommor som bara kan producera frukter) och tvåkönade träd (med både honliga, hanliga och/eller tvåkönade blommor). Askar som sätter frukt kan därför tillhöra antingen den honliga eller tvåkönade typen. De tvåkönade brukar vara dåliga på att bilda fungerande pollen i sina hanblommor, vilket gör att de funktionellt sett beter sig honor och i huvudsak bildar frukter.

Det vanliga är att stress och sjukdomsangrepp har direkta negativa effekter på växters tillväxt och fortplantning, åtminstone till en början, innan de aktiverat försvarsmekanismer. Det finns dock studier som visar att vissa arter gör en sista ansträngning och satsar lite extra på blomning och fruktsättning när de blir stressade eller når slutet av sin levnad. Vad gäller asken har man inte sett någon sådan effekt. 

– Stefan Andersson

maj 19, 2025

Inlägget postades i

Evolution Genetik Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför sprängs inte träden på vintern?

En ståtlig ek, Quercus robur. Hur kommer det sig att stammen inte spricker när det är minusgrader på vintern? Borde inte vattnet inuti stammen expandera och frysa då? Vår expert reder ut begreppen.

Varför sprängs inte träden på vintern?

Väldigt bra fråga! Jag förstår från din fråga att du känner till att vatten expanderar och tar större plats när det fryser till is. Skulle du frysa in en del av stammen på ett träd nu när bladen slagit ut, skulle vattnet i stammen expandera och stammen kan spricka. Detta kan också hända om man flyttar ett träd som växer söderut, där temperaturen inte blir lika låg, till nordligare trakter där frosten är hårdare på vintern än vad trädarten har utvecklats för att tåla.

Men, de träd som växer här hos oss i Sverige kommer under hösten att ändra om sig så att stammen tål frost under vintern. För det första så sänker de vattenhalten i stammen genom att minska vattentransporten upp från roten. Tänk på att senare, på våren, sker savstigning igen och då fylls stammen med vatten så att bladen kan slå ut. Att det finns mindre vatten i stammen är också anledningen att man helst fäller träd för att få ved på vintern. Eftersom det finns mindre vatten som behöver torkas bort då, går det att använda veden snabbare.

För det andra, så bildar träden kemiska ämnen som sänker vätskans fryspunkt. Det vill säga att det krävs fler minusgrader för att det vatten som ändå finns kvar i stammen skall frysa på vintern jämfört med under andra delar av året. Det är framförallt olika socker och aminosyror som trädet bildar som gör att stammen skyddas mot frost.

Växter har under årmiljonerna utvecklats till att ha många sätt att skydda sig mot alla olika hot som kommer från omgivningen. Fortsätt gärna att fundera över hur växter kan klara olika utmaningar, såsom torka, värme, kyla, översvämning, insekter och sjukdomar.

– Allan Rasmusson

maj 15, 2025

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för larv som kryper på väggen?

Stor mjölbagge, Tenebrio molitor, är en av våra vanligaste inomhusskalbaggar. Här lever den oftast av spannmål och annan torrskaffning. Vid stora angrepp kan stora mjölbaggen ställa till en del oreda i våra skafferier, men allt som oftast brukar den inte orsaka några större problem. Som färdig skalbagge är stora mjölbaggen mattsvart, medan larven är vackert glänsande bärnstensfärgad. Bilden är tagen av Björn Almqvist.

Jag hittade denna på vår vägg inomhus. Vet ni vad det är för något?

Det här är larven av stor mjölbagge, Tenebrio molitor. När den är färdig blir den till en stor, mattsvart skalbagge. Larven tycker särskilt om spannmål och andra skafferivaror. Ibland kan det bli ganska stora utbrott av mjölbaggar, men mjölbaggar (och andra insekter bundna till människor) är samtidigt vanliga i äldre hus där de förekommer i ganska små men stabila populationer. Jag hade inte varit alltför orolig, men det kan vara bra att säkerställa att ni inte har ett pågående utbrott bland torrskaffningen.

Vi har skrivit mer om stor mjölbagge tidigare. Inläggen hittar du på den här länken.

– Andreas Nord

maj 14, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gör det ont när myror bits?

Röd skogsmyra, Formica rufa, är en av våra vanligaste myror och den som oftast bygger de jättestora myrstackarna i skogen. Röda skogsmyran är liksom andra insekter fredlig, men kan trots allt bita så att det känns om den känner sig hotad. Andra myror, till exempel rödmyrorna i släktet Myrmica har en gadd att stickas med, och det kan svida till ordentligt. Bilden är tagen av Richard Bartz.

Hur hårt kan en myra bita? Hälsningar från Hökarna på Jordgubbens förskola!

Hej Hökarna!

Myror har ganska stora käkar och kan bitas så att det känns litegrann. Stackmyror, alltså den slags myror som gör myrstackar i skogen, kan nypas så att det gör ont, men nästan bara om de lyckas bita tag någonstans där huden är väldigt tunn, som mellan fingrarna. Det är ovanligt att myror bits, men kan såklart göra det om de känner sig hotade eller när de försvarar sin stack. Dessutom sprutar myror ut myrsyra när de blir hotade. Om man håller handen ovanför en myrstack, känner man snart att det börjar lukta lite kryddigt och syrligt. Det är myrornas myrsyra. Ett bra sätt att piffa upp en ostsmörgås som legat i ryggsäcken hela dagen!

Myror är en slags steklar, vilket betyder att de är släkt med bin och humlor. Därför finns det vissa myror som har en gadd de kan stickas med för att spruta in gift. Hit hör rödmyror eller ettermyror (de myror som i folkmun kallas för det litet elaka ’pissmyror’). Det både svider och kliar ganska mycket, men det är alltså inte för att rödmyrorna bits, utan för att de sticks. Rödmyror bor till exempel under grästuvor och mossa, både där det är torrt och där det kan vara litet fuktigare. De kan bli nog så arga om man av misstag trampar eller sätter sig på boet.

– Andreas Nord

maj 13, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äter skarven mer än andra fåglar?

Storskarv, Phalacrocorax carbo, är i rampljuset i Sverige i förhållande till dess interaktion med fiskbestånden längs Östersjökusten. Tillgänglig forskning visar emellertid att skarven inte är hungrigare än andra sjöfåglar i motsvarande storlek. Det kostar energi att leva och dyka i kallt vatten, i synnerhet om du har en jämförelsevis liten kroppshydda. Bilden är tagen av Charles J. Sharp.

Att skarv äter drygt ett halvt kilo fisk per dag är välkänt och är även en stort problem för våra fiskbestånd vid kusterna. Hur kan det komma sig att dess proteinbehov nästan kan jämställas med en fullvuxen människas? Dess storlek är mindre än till exempel svanar och gäss som klarar att hålla sig vid liv på vegetabilisk kost. Finns det någon motsvarighet i svensk fauna bland fåglarna som har ett så oproportionerligt stort behov av högvärdigt protein?

En fiskätarspecialist som behöver dyka mycket i ofta kallt vatten och aktivt jagar sin föda och samtidigt har en kroppstemperatur som håller uppåt 43°C under jakten, borde göra av med en hel del energi och därför behöva äta ganska mycket fisk. Som jämförelse äter tumlare mer eller mindre oavbrutet, trots sitt välisolerande fettlager.

– Anders Nilsson

Svanar och gäss äter väl för det mesta långt över ett halvt kilo per dag, och jobbar på så sätt med kvantitet över kvalitet, vilket är vanligt för djur som äter vegetabilier. Men det handlar ju också om totalt energibehov. Svanar och gäss har en mindre energikrävande livsstil än skarven, som har väldigt hög energiåtgång när den flyger och gör kostsamma dyk i kallt vatten.

Tillgänglig forskning visar att energibehovet hos skarv inte högre än vad man skulle förvänta sig från en havsfågel av den storleken. Skarven äter alltså inte mer än vad andra fåglar med liknande levnadssätt gör.

– Agnes Olin, gästexpert från Sveriges Lantbruksuniversitet

 

maj 12, 2025

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad kan det vara för mätarfjäril?

Grå mårfältmätare, Epirrhoe alternata, utvecklas som namnet antyder på olika slags måror. Den är vanlig i nästan hela landet. Just den här mårfältmätaren observerade vår frågeställare i nordvästra Skåne i slutet av april. Bilden är tagen av Bosse Johansson.

Jag fotograferade den här fjärilen i strövområdet Djurholmen i nordvästra Skåne på Hallandsåsen i slutet av april. Har försökt att hitta den i våra fjärilsböcker. Det närmaste jag kommer är backfältmätare, men jag är inte säker på att det är rätt. Kanske ni kan hjälpa mig att reda ut begreppen?

Du har alldeles rätt i att det är en mätare, men backfältmätare är inte riktigt rätt. Istället rör det sig om grå mårfältmätare, Epirrhoe alternata. Som namnet antyder utvecklas larven på olika måror (växtsläktet Galium) och fjärilen flyger allmänt i nästan hela landet.

– Andreas Nord

maj 8, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad kan det vara för flygfä?

Svävflugor är parasitoider på olika vilda bin. Svävflugehonorna kan på våren och sommaren ses patrullera som små drönare utanför binas bohålor. När biet inte är på plats passar svävflugan på att lägga sina ägg i boet! Bilden är tagen av Ingrid Aspholm Söderberg,

Vad kan detta vara för en insekt? Jag har aldrig sett något liknande förut och försökte få svar från Google, men gick bet. Vet ni?

Det här fina flygfäet är en fluga i den spännande fluggruppen ’svävflugor’ (Bombyliidae). Av vad jag kan se på bilderna bör det röra det sig om arten Bombylius minor. Det finns två närstående arter i Sverige, men de har båda mörka fält på vingarna. Namnet svävfluga kommer sig av att djuren ofta syns sväva i luften, likt en kolibri.

Svävflugor är ganska lika bin, kallas faktiskt ’biflugor’ på engelska och ’humleflugor’ på danska! Men svävflugorna har faktiskt en annan koppling till bin också – de är nämligen parasitoider på olika arter av solitärbin. Honan patrullerar(svävande!) kring bohålen från olika vildbin och passar på att lägga ägg i boet när bihonan är borta. Ägget kläcks. Sedan äter svävflugelarven först upp bilarvens pollenförråd, och därefter sätter den i sig bilarven. Ganska otrevliga typer alltså, men icke desto mindre vackra djur med en fascinerande livshistoria.

– Andreas Nord

maj 7, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekter som hänger i luften runt vår sälg

Hårmyggor, familjen Bibionidae, påminner mycket om flugor med sina kraftiga kroppar och stora huvuden. Men det är faktiskt en mygga. Det ser man bland annat på att de har mycket längre och slankare antenner än flugor. Honorna har långsmala, ganska små, huvuden medan hanarna har klotrunda huvuden med stora facettögon. Många av våra hårmyggor svärmar tidigt på året och kan då förekomma i väldiga mängder. Typiskt är att benen hänger långt under kroppen i luften. Bilden är tagen av Martin Andersson.

Vi har en sälg på vår tomt utanför Varberg, nära havet. Runt sälgen flyger svarta insekter, mellan 1 och 1,5 centimeter långa, med en del av kroppen hängande nedåt. De liksom ’hänger’ i luften runt sälgen. De är helt omöjliga att fota! Går det att säga vad det kan vara utifrån denna vaga beskrivning?

Det är med allra största sannolikhet hårmyggor (myggfamiljen Bibionidae) som ni har sett. Vi har 24 olika slags hårmyggor i Sverige och många arter svärmar tidigt på våren och finns då i mycket stor mängd. Långsamma rörelser och hängande ben är typiskt, precis som du beskriver sett. På videon här nedanför ser du hur det kan se ut när de ’hänger med benen’, även om det ofta går långsammare än just här.

Larverna utvecklas i multnande organiskt material och fungerar där som skickliga nedbrytare. Larver och vuxna hårmyggor är också en viktig födokälla för bland annat småfåglar, och i vissa områden utgör de vuxna hårmyggorna ett uppskattat inslag i olika fiskars kosthållning. De vuxna hårmyggorna kan dessutom hjälpa till att pollinera tidigblommande växter, dit sälg ju hör. I vissa områden anses hårmyggorna vara särskilt viktiga pollinatörer.

Vi har skrivit om hårmyggor tidigare. Följ den här länken för att läsa inläggen.

– Andreas Nord

Åh, tack för snabbt och utförligt svar! Jag lyckades fota en som satt stilla lite längre och då kom jag fram till att det borde vara hårmyggor.

maj 6, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillningar på vår gräsmatta

Hej Biologen! I höstas hittade vi spillning på vår gräsmatta och undrar vilket djur vi har besök av. Vet ni?

Spillningen på spaden ser för mig ut som typisk grävlingsspillning, med inslag av fallfrukt och insekter. Grävlingar är riktiga allätare. Spillningen som ligger på putsnätet ser för mig mest ut som lämningar av en igelkott – svart och torr spillning med rester av insekter (tordyvlar, i det här fallet), även om den är litet i största laget.

– Andreas Nord

april 30, 2025

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg