Fråga en Biolog

Hur systematiserar man djur enligt det vetenskapliga systemet, i vilken ordning?

Djuren, liksom växterna, klassificeras i system av hierarkiska kategorier. Att de är hierarkiska innebär att en kategori står över en annan i rang. Dessa kategorier börjar med Domän (till exempel eukaryoter = alla levande organismer utom bakterier och några andra) och slutar med underart (till exempel de olika färgvarianterna av gulärla , Motacilla flava). Om detta kan du läsa mer på svenska wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Systematik_(biologi)

Inom modern systematik försöker man klassificera arter så att man återspeglar hur evolutionen verkat. Hästar, sebror och åsnor knyts alltså närmre varandra än arter som är mindre släkt, i detta fall exempelvis tapirer och noshörningar, men som dock har en gemensam stamfader långtillbaka i tiden. Sådana stamtavlor kan översiktligt sammanställas i diagram som kallas kladogram. I ett sådant placeras arter som separerats från varandra relativt nyligen intill varandra, medan arter som skiljts åt av en längre tidsperiod står mer åtskilda. I lyckligaste fall betecknar avstånden mellan arterna, eller mellan högre taxa, också hur länge arterna varit utsatta för sin egen utveckling, med ett annat evolutionärt tryck än de närstående arterna.

-Lars Lundqvist

mars 20, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hittade den här hemma. Nyfiken på vad det kan vara för spindel. Gissar på någon typ av vagspindel.

Det är en hane av arten skuggspindel (Nuctenea umbratica). Den tillhör hjulspindlarna och är mycket vanlig på hus där den på dagarna är i springor och på nätterna i sitt hjulformade nät.

-Lars Jonsson

mars 18, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I helgen hittade vi dessa spår utanför huset, någon hade antagligen gått där någon gång under natten eller natten innan. Vi funderar på om det kan vara en bäver, men det syns inget svansspår någonstans. Vi bor i Bergshamra utanför Norrtälje.

Några bäverspår är detta inte – de ser förvisso väldiga ut, och det verkar som att djuret har fem framåtriktade tår. Storleken och antalet tår utesluter det mesta annat, men spårlöpan är inte en bävers, och de enskilda avtrycken är närmast rektangulära och inte omvänt triangelformade som man tänker sig att bäverspår ska vara. Bävern har också spretigare tår.

Sedan blir det svårare, inte minst eftersom spåren är litet igensnöade.

När jag såg den första bilden gick tankarna till vildsvin, och att de två spretande tårna bak i avtrycket är från lättklövarna. Men det stämmer inte med vad som ser ut som tre framåtriktade tår. Dessutom är vildsvinsspår bredast baktill, och dina spår är ju rektangulära, och vildsvinsfötter pekar utåt i spårlöpan mer än vad de gör i ditt fall.

I tillägg har du bild på ett mindre avtryck, som är mycket rundare till formen. Om dessa spår är från samma spårlöpa som de övriga (dvs. från samma djur) menar jag att detta är spår av en räv eller tamhund, som _inte_ gått ”fot i fot” (dvs. bakfoten sätts precis i framfotens spår) som är väldigt vanligt. Här har djuret istället satt ned fram- och bakfoten delvis överlappande, så att vissa avtryck ser mycket stora ut, och dessutom ger ett allmänt intryck av att ha fler tår än hunddjur har!

Dessa spår har förbryllat mig, och krävt en del klurande. Jag bad därför även Åke Aronson, en av våra främsta spårexperter, att tycka till. Åke landar i samma slutsats som jag: räv/hund med överlappande fram- och bakfot i spårlöpan.

-Andreas Nord

mars 8, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi pratade nyss om insekter apropå det börjar våras och kom då in på fästingar, och försökte komma fram till vilken nytta eller funktion de har i naturen – spindlar vet man är nyttiga på att äta upp skadeinsekter, men fästingar känns mest som en plåga? Kan det tänkas de har något med balansen i naturen att göra, dvs. de hjälper till med att hålla nere vissa arters bestånd?

mars 7, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Min dotter kom och frågade mig: Hur snabb är en bäver på land? Jag svarade: Förmodligen ganska snabb, men hur snabb har jag ingen aning om.

På den här videon:

mars 6, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag lär mig just nu om människans evolution, både dåtid och framtid. Något som dock intresserar mig väldigt mycket är just hur framtiden ser ut inom evolutionen för oss människor. Detta är ett ämne vi inte kommer gå in på i skolan men är fascinerad av det. Min fråga till dig; Hur tror du framtiden för människans evolution ut, samt varför?

Det är en väldigt svår fråga. Vi vet inte hur selektionen kommer att te sig i framtiden, så trots att man t.ex. pratar ibland om att människan kommer så småningom förlora sina visdomständer, är det långt ifrån säkert att detta kommer att ske. Den moderna tandvården gör att det finns i princip ingen effekt av visdomständernas vara eller inte vara på våran överlevnad längre, och därmed ingen selektion för att behålla eller förlora visdomständerna. Människan har dessutom en stor population som är utspridd över väldigt många olika områden, så det kan vara svårt att hitta ett selektionstryck som kommer att verka i samma rikting hos alla mänskliga populationer.

et finns en bra populärvetenskaplig bok om människans framtida evolution som jag föreslår att du kollar upp: Future Humans av Scott Solomon. Den tar upp olika exempel på nutida evolutionära förändringar hos människan, och spekulerar (på ett vetenskapligt korrekt sätt) kring vilka förändringar dessa skulle kunna medföra i framtiden.

-Jessica Abbott

mars 5, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag tänkte börja studera biologi på Uppsala universitet till hösten och undrar lite kring arbetsmarknaden för biologer som jag upplever vara tuff, hur har ni uppfattat möjligheten att få jobb eller forskartjänster efter utbildningen? Har det varit svårt eller är det lättare inom vissa områden? Kan man göra något för att få bättre chanser till jobb? Känner ni många kurskamrater som inte fick jobb efter utbildningen?

Vi kan väl svara med dethär som gäller för Lundabiologer (där nästan inga studenter går ut med kandidatexamen, utan tar en master), enligt alumnundersökning:

För att få en bild av arbetsmarknaden för våra studenter måste vi alltså undersöka vad som händer efter avslutad masterutbildning. Under åren 2011–2014 tog totalt 347 studenter masterexamen i biologi (185) eller molekylärbiologi (162) vid Biologiska institutionen. Omkring hälften var internationella studenter. Studievägledarna fick fram uppgifter om vad 305 av dessa tidigare masterstudenter har för sysselsättning:

• 143 (47 procent) är doktorander vid universitet i Sverige och utomlands.
• 127 (42 procent) har andra biologirelaterade yrken (myndigheter, kommuner, universitet, privat sektor eller egen konsultverksamhet).
• 14 (4,6 procent) har andra anställningar, som inte är tydligt biologirelaterade.
• 13 (4,3 procent) vidareutbildar sig, framför allt till lärare, läkare och veterinär.
• 8 (2,6 procent) är arbetssökande.

Så kontentan är att biologistudenter från Lund, och troligen från tex. Uppsala också, har en mycket bättre arbetsmarknad än vad som ”skrivs i tidningarna”. Det man ska tänka på under utbildningen är ffa att man inriktar sig på något som intresserar en, så att man är motiverad och engagerad. Ha en plan tidigt vad du vill sikta på att jobba med (tex. naturvård, sinnesbiologi, mer molekylärt etc etc?) och välj kurser strategiskt utifrån detta – och lyssna på tips från din studievägledare. Sedan är praktik, enkla men relevanta sommarjobb, studier utomlands etc aldrig fel.

-Gästinlägg av Jep Agrell, studierektor på biologiska institutionen

mars 4, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi är en avdelning på en förskola i Halmstad som just nu arbetar med gråsuggor. Vi tycker att det är svårt att hitta information om gråsuggan på internet och vi har inte hittat en enda faktabok på biblioteket. Just nu är våra gråsuggor som vi har på avdelningen dräktiga. Våra frågor är:
Hur länge är en gråsugga dräktig?
Hur ofta blir de dräktiga?
Vi har läst att de kan bli befruktade både sexuellt och genom  självbefruktning, hur går detta till?

VÄLDIGT tacksamma för svar!

I Sverige har man hittat 32 olika arter av gråsuggor, varav man anser att 26 är bofasta och förökar sig i landet. Säkert skiljer sig period av dräktighet osv. något mellan arterna.

I allmänhet förstår jag det som att äggen kläcks ganska fort, inom 4-5 dagar, men att honan sedan håller kvar de nykläckta gråsuggorna i sin äggpåse (”marsupium”) i 4-6 veckor innan hon släpper ut dem i världen. Det är denna äggpåse som ni säkert sett för att dra slutsatsen att gråsuggorna är dräktiga.

Det stämmer att gråsuggor har förmåga till ”självbefruktning”. Mer korrekt bör man kanske säga att honorna lägger obefruktade ägg, som sedan utvecklas till ungar utan inblandning av en hane. Det förekommer lite här och var i den levande världen, t.ex. hos vissa kräftdjur (som gråsuggor), olika ryggradslösa djur, fiskar och reptiler, och växter. Utan att gå in på några detaljer kan man säga att det finns två typer av sådan jungfrufödsel: en där honorna producerar en klon av sig själva, och en där avkomman inte är genetiskt identisk med sin moder. I det senare fallet kan en hona till och med producera hanar genom jungfrufödsel, förutsatt att hon har två olika könskromosomer (så hos människor skulle detta inte fungera, eftersom honor har två X-kromosomer). Vissa arter förökar sig alltid utan hanar, medan vissa förökar sig asexuellt ibland och sexuellt ibland. Hos gråsuggor finns det arter där delar av en population förökar sig asexuellt, och andra delar av samma population sexuellt.

Om just era gråsuggor förökat sig asexuellt eller sexuellt är svårt att veta. Men: det går att könsbestämma gråsuggor genom att titta på hur de ser ut på undersidan. Vi har skrivit om detta tidigare på Fråga en Biolog. Så ni kunde kanske undersöka era djur och se om ni har både honor och hanar. Om de då har blivit gravida under tiden i fångenskap verkar det rimligast att de förökat sig sexuellt. Kanske har ni till och med sett när de har parat sig?

-Andreas Nord

mars 1, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan olika fågelarter prata med varandra? Alltså kan till exempel en Kråka prata med en Storspov? Eller är det som Ryska och Norska för oss människor?

Ja, i vissa avseenden kan fåglar förstå varandra, särskilt när det gäller den typ av läten som är bra att känna till för sin egen överlevnad.

Ett bra exempel är när en fågel upptäcker ett rovdjur och utstöter sitt varningsläte, som ofta är typiskt för just den arten. Det finns olika varningsläten lite beroende på hur stort hotet är, och man har kunnat se att tjuvlyssnande arter reagerar olika beroende på vad ”sändaren” säger om allvaret i hotet.

Det här kan leda till och med leda till att ett varningsläte från en fågelart får andra fåglar att engagera sig. Om du eller en kamrat har en bebodd fågelholk i din trädgård har du kanske själv märkt detta. Kommer du för nära kommer hyresgästerna att låta dig veta det genom att ”varna”. Om du då inte går undan, och om det finns andra fåglar i närheten, brukar de inte sällan komma närmare och också börja varna. Till slut kan det vara flera olika arter som skäller på dig!

Det har också visat sig att kommunikation kan fungera över ännu större avstånd – vissa studier har visat att smådäggdjur också kan känna igen varningsläten från fåglar. I andra sammanhang kan väldigt revirhävdande fåglar känna igen sången från andra hanar, och reagera på detta, och andra arter har lärt sig att känna igen läten som signalerar att ”här finns det mat”.

Fåglarnas värld fascinerar!

-Andreas Nord

februari 28, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur kan växter som blommor och fruktträd inte frysa sönder under vintern och vara rätt så friska till våren igen?

februari 27, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar