Precis samma svar gäller för mygg som för alla andra organismer: De finns för att de egenskaper de besitter har gjort att de överlevt och reproducerat sig och under årmiljoner har de utvecklats genom att individer som förökat sig mest har fört just sina egenskaper vidare. Läs mer om naturlig selektion och evolution! Man kan inte säga att de finns för att fylla en viss funktion (evolutionen har ingen ”plan”), men däremot är det ju så att mygg utgör föda för många andra organismer, t ex fiskar som äter mygglarver i vattnet och fåglar som äter de vuxna myggorna. Många myggarter sprider också olika sjukdomar, såsom malaria och zika-virus.
Gräsand, Anas platyrhynchos. Bilden tagen av WPPilot.
Jag har två tollare som jag brukar jaga sjöfågel med. Genom att låta hunden visa sig på stranden lockas fåglarna att komma inom skotthåll (<30 m). Vad beror det på att fåglarna attraheras av hunden.
En hund är (likt varg, räv, fjällräv, m.fl.) ett potentiellt hot mot de vuxna fåglarna själva, mot deras ungar, och mot deras ägg. Väldigt många djur reagerar på sådana hot genom att närma sig predatorn: för att hålla koll, för att berätta för predatorn ”du är upptäckt” så ”glöm dina intentioner”, för att distrahera, och ibland, för att fysiskt köra bort dem.
Detta är ett genomgående mönster i naturen och det som de flesta kanske sett är sädesärlor som ”mobbar” en förbiflygande sparvhök, eller skatorna som skäller ut grannens katt.
Har köpt en pil från Danmark (harlekin) kallas den. Den har varit planterad sedan 4v tillbaka. Nu har dess blad blivit angripna av ngt. Den är knottrig på undersidan av bladen i orange-gul färg. O tar man i bladen blir man mjölig om fingrarna. Vad är detta o hur blir vi kvitt problemet?
Det ser ut som trädet har drabbats av rostsvampar av släktet Melampsora. Dessa är mycket vanliga hos vide och pil. De små orange-gula knölarna på undersidan av bladet är sporsamlingar; mjölet som du upptäckt består av små sporer som kan angripa nya blad.
Rostsvampar sprids i luften och de kan vara värdväxlande, dvs. de angriper två olika värdväxtarter (t ex pil och lärk) för att komplettera sin komplicerade livscykel som består av flera olika sporstadier. Bladrost-angrepp dödar sällan: dessa svampar behöver sina värdväxter vid liv för att kunna nyttja dem som näring. Ett omfattande angrepp leder dock till att bladen åldras och faller av i förtid, och om angreppet upprepas under flera år kan växten försvagas.
Det är svårt att förhindra ett bladrostangrepp på pil om den är mottaglig (olika arter och sorter klarar av angreppet på olika sätt). Att samla och bränna de angripna bladen kan hjälpa om svampen inte är vanlig i omgivningen. Eftersom angreppet på din pil blev synligt först fyra år efter planteringen kan det handla om en lokal rostsvamp, men generellt är det bättre att inte importera plantor från andra länder då det är det vanligaste sättet att få in nya skadegörare som sedan sprids i vår natur.
-Gästinlägg av Johanna Witzell, expert på trädsjukdomar, SLU
Jaktfalk, Falco rusticolus. Bilden tagen av Ómar Runólfsson.
Nån gång lästa jag att jaktfalk är ännu snabbare än den mer kända pilgrimsfalken. Men jag hittar inte några siffror. Hur snabb är en jaktfalk egentligen?
Att pilgrimsfalken dyker med minst 300 km/h verkar vara en av de mest kända ”sanningarna” inom djurvärlden. Det vet ”alla”. Intressant nog finns det mig veterligen ännu ingen som visat detta med trovärdiga data. Den högsta trovärdiga hastighet jag sett publicerad lyder på 184 km/h. Den kommer från uppsatsen ”Peter, D and Kestenholz, M. 1998. Stoops of Peregrine Falco peregrinus and Barbary falcon F. pelegrinoides. – Ornithol. Beob., 95:107–112.” Där har man mätt hastigheten under dyk med hjälp av målföljningsradar, en mycket trovärdig metod.
För jaktfalk finns det detaljerade och trovärdiga mätningar i uppsatsen ”Tucker, V. A., Cade, T. J. and Tucker, A. E. 1998. Diving speeds and angles of a gyrfalcon (Falco rusticolus). J. Exp. Biol. 201, 2061–2070.), där man studerat en falkenerar-jaktfalk med hjälp av en optisk avståndmätare. Inte lika robust som en målföljnignsradar, men ändå trovärdigt. Den högsta uppmätta dykhastigheten var 209 km/h.
Det finns fler säkra mätningar på pilgrimsfalk i alla fall, men de är alla lägre än detta, oftare runt 150 km/h. Av detta kan man möjligen dra slutsatsen att runt 200 km/h är nära max-gränsen för båda arterna och att skillnaden mellan dem rimligen inte är speciellt stor. Så det är nog bästa att än så länge förklara matchen oavgjord arterna emellan.
En liten brasklapp dock: I samma uppsats av Tucker m.fl. om jaktfalken skriver de att ”preliminära data för pilgrimsfalk visar på en topphastighet av 252 km/h”. Men dessa siffror har vad jag vet aldrig dykt upp som fastställda och därför vår vi nog leva med faktiska maxhastigheter om 200 km/h ett tag till. Samtidigt som 300 km/h förmodligen kommer vara omöjligt att få ut ur den populärvetenskapliga litteraturen…. men uppmaningen till alla är att vara lite ”Besserwisser” när ämnet dyker upp. ”Nej, strax under 200 km/h är de högsta säkra mätningarna!”
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Har satt upp ett hönsnät som har ungefär 1,5cm i diameter i ögglorna. Talgoxarna sätter sig på nätet för att sedan hoppa igenom och äta upp lite foder jag har innanför. Jag skulle nu vilja sätta upp ett nytt nät för att få det tätare. Hur mycket utrymme krävs för att fåglarna ska komma igenom? Vill gärna inte sätta för med någon plåt eller liknande.
På din beskrivning skulle jag tro att dina maskor är större än de ca 15 mm du uppger. Jag tro att en talgoxe nog endast med väldiga bekymmer skulle kunna ta sig igenom sådana små maskor. Som jämförelse kan nämnas att våra blåmesholkar har en håldiameter på 26 mm, och i dessa tar sig talgoxarna inte in. Det är såklart skillnad på nät och bräda, men jag vill ändå hävda att 15 mm borde räcka. Samtidigt överraskas man ofta av mesars påhittighet!
Vill du vara säker, så gå för ett nät med maskstorlek < 10 mm, eller klä ditt redan befintliga nät med fiberduk eller juteväv (om du inte behöver kunna se igenom nätet).
Tioprickig nyckelpiga, Adalia decempunctata. Bilden tagen av Sandy Rae.
Jag har sedan några dagar sällskap av en liten skalbagge på min frukostbord. Den tycks vara förtjust i de små brödsmulor jag lämnar där. Idag tillförde jag lite honung som accepterades! Vill gärna ha hjälp att identifiera den.
Det är nyckelpigan Adalia decempunctata, som på svenska heter tioprickig nyckelpiga. Den är väldigt variabel i färgen, och kan se ut lite hursomhelst. Mång nyckelpigor har ganska variabel färgteckning. Vanliga arter som förekommer i särskilt många färgvarianter är, utöver den tioprickiga, t.ex. harlekinnyckelpigan (Harmonia axyridis) och tvåprickiga nyckelpigan (Coccinella bipunctata).
Hur kloning av Dolly gick till. Bilden skapades av Squidonius .
Jag har en uppgift där jag ska skriva om kloning och har lite svårt att förstå hur allt detta går ihop. Jag undrar om äggcellen är befruktad innan dess cellkärna ”klipps ut” och ersätts med en annan individs cellkärna.
Nej, äggcellen brukar inte vara befruktad när cellkärnan tas bort. Forskning på möss visar att det kanske inte är helt omöjligt att använda ett befruktat ägg, men att det är betydligt svårare eftersom en zygot (befruktat ägg) börjar genast dela sig. En äggcell kan inte spontant börja dela sig, och är därför lättare att använda till kloning.
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Jag läste följande artikel och undrar om och vad isåfall jag kan hjälpa till med? Jag bor i glesbygd utanför Flen och har många olika fågelarter som hälsar på min fågelmatning. De får standard viltfrö, talgbollar och jordnötter, men ibland gör jag egna blandningar också till fåglarna.
Under året har vi arbetat för att starta ett stort nationellt ”Medborgarforskarprogram” där vi vänder oss till allmänheten med olika erfarenheter och kunskapsnivåer vad gäller fåglar och fågelhantering. Startsträckan har varit längre än vi önskat men tillsammans med Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) kommer vi att efter nyåret att lansera ett holkprojekt tillsammans där även matning kommer att ingå som en komponent. Så håll ett öga på SOFs hemsida, liksom vår ”UrbanBirds” http://www.biologi.lu.se/urbanbirds, så vet du när och hur du kan hjälpa till.
Vad är detta för slemproppar? Det var flera stycken som fastnat på en liten plastdunk i sjön när vi la nät. Ca 5 cm långa, genomskinliga och med gröna prickar i. Kan det vara ägg av något slag? De satt ganska hårt fast i dunken. Sjön ligger mitt i Härjedalen och det var den sista juli.
Ser onekligen ut som ägg. Vi gissar på snäckägg av något slag.
Kommentarer