Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Massutdöende under Perm

Jordens geografi under Perm. Bilden skapad av Stampfli & Borel 2000.

Undrar bara vad massutdöendet under Perm gav för konsekvenser längre fram.

Massutdöendet under Perm är det svåraste i jordens historia då ungefär 96 % av alla marina djur samt ungefär 70 % av landlevande ryggradsdjuren dog ut då. Det innebär att nischer, dvs. ekologiska utrymmen i form av födotillgång, levnadssätt och habitat, där det tidigare rådde enorm konkurrens plötsligt blev mycket mer tillgängliga för de djuren som lyckades överleva. Detta ekologiska utrymme som uppstår vid massutdöenden gör att djurgrupper som tidigare inte varit artrika, eller arter som tidigare inte varit talrika, kan blomstra på ett sätt som de tidigare inte gjort. Därigenom kan en stor konsekvens av massutdöenden vara ett skifte mellan olika dominerande djurgrupper före och efter eventet.

Eftersom Permutdöendet var så massiv så är denna effekt relativt synbar både på land och i havet. Till havs påverkades exempelvis armfotingarna (Brachiopoda), fastsittande filtrerare, mycket negativt. Innan Permutdöendet var armfotingarna mycket mer utbredda, både vad gäller diversitet och antal, än musslorna (Bivalvia) som ju lever och livnär sig på mycket liknande sätt. Både grupperna förlorade majoriteten av sin diversitet i utdöendet men det var musslorna som lyckades återhämta sig snabbast och fylla den med armfotingarna delade ekologiska nischen. Detta gjorde att musslorna blomstrade till den enormt utbredda gruppen som den är idag på bekostnad av armfotingarnas diversitet.

På land utspelades ett liknande mönster; under Perm var de däggdjursliknande reptilerna (Synapsida) den klart dominanta djurgruppen och utgjorde i synnerhet de största landlevande ryggradsdjuren. Dock påverkades denna grupp mycket negativt av massutdöendet och det ekologiska tomrummet de lämnade efter sig fylldes istället av härskarödlorna (Archosauria) som återhämtade sig mycket snabbare under Trias, och det var ur denna grupp som dinosaurierna (Dinosauria) uppkom.

Man kan alltså förstå dessa ekologiska skiften som konsekvenser av massutdöendet. Hur stor del slumpen spelade i den relativa hastigheten med vilken olika djurgrupper återhämtade sig efter eventet är oklart, men det vi vet säkert är att Permutdöendet gav djurgrupper som härskarödlorna och musslorna chansen att breda ut sig konkurrenskraftigt och överta ekologiska nischer från de däggdjursliknande reptilerna respektive armfotingarna.

-Illiam Jackson

december 14, 2017

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Utveckling av landlevande djur

Tiktaalik, en övergångsform mellan fiskar och groddjur.

Varför utvecklades djur till att gå på land under tidsperioden Silur?

De äldsta spåren på liv är cirka 3.5 miljarder år gamla. Dessa utgörs av stromatoliter; mattor av mikroorganismer såsom cyanobakterier som växer lager på lager genom att fotosyntetisera. Sådana mikrobiella mattor producerade stora mängder organiskt material som växte och samlades längs med den tidens steniga klippor och stränder och bildade ett slags slam när de blandade sig med eroderade mineraler från de uråldriga landmassorna. På den tiden fanns det inget annat liv på land och en av anledningarna till detta var att dessa landmassor inte kunde behålla vatten då det saknades egentlig jord.

Slammet som bildades av de mikrobiella mattorna längs kustlinjerna kan ses som ett slags jord men den var inte tillräckligt komplex för att behålla vatten och näringsämnen särskilt länge. Det var inte förrän någonstans kring 600 miljoner år sedan som lavar uppstod; lavar är organismer som bildas ur ett symbiotiskt förhållande mellan alger eller cyanobakterier och svampar. De kan få energi från fotosyntes via algerna eller cyanobakterierna och de kan tillgodogöra sig vatten effektivt via svamparna. Denna kombination visade sig vara mycket framgångsrik på att kolonisera landmassorna.  Dessutom kan lavar producera syror som bryter ner stenar vilket ökar mängden mineraler och ämnen, såsom fosfor, kalium och järn, som frigörs och därmed göder slammet vilket mer och mer liknar jord som vi tänker oss idag. För ungefär 440 miljoner år sedan uppstod de första växterna vilka gödde jorden ytterligare genom sina rotsystem vilket bidrog till att ännu fler och ännu mer avancerade växtarter kunde utvecklas.

Det var alltså inte förrän ungefär denna tid, dvs. Silur, som planetens landmassor kunde erbjuda organiskt material på vilket djur potentiellt skulle kunna livnära sig och det är alltså därför som djur utvecklades till att gå på land under Silur.

-Illiam Jackson

december 13, 2017

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vatteninsekter runt världen

Gulbrämad dykare, Dytiscus marginalis. Bilden tagen av Evanherk.

Hur mycket skiljer sig vatteninsektsarterna åt i hela världen? Alltså finns de flesta vatteninsekterna som vi har i Sverige i alla andra länder också och tvärtom eller finns det många vatteninsekter som lever i andra länder som vi inte har i Sverige?

De flesta grupper av vatteninsekter som finns i Sverige finns också i andra vatten världen över. Däremot är det inte så att alla svenska arter finns spridda världen över. Många svenska djur finns såklart i Europa och i våra grannländer, men ofta inte på mer exotiska eller avlägsna plaster.

Runt om i världen finns, i sin tur, väldigt många olika arter av vatteninsekter som vi inte har i landet. Det räcker att komma till norra Tyskland, eller till och med Danmark, för att man ska notera skillnader. I allmänhet finns det färre insektsarter på våra ganska höga breddgrader jämfört med hur det ser ut längre söderut.

-Andreas Nord

december 12, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mandel

Mandlar, Prunus dulcis. Bilden tagen av Mullookkaaran.

Jag undrar hur mandel sprids naturligt. Plommon etc. har en söt frukt som lockar till sig djur att äta av frukten så kärnan ibland sväljs på samma gång osv., men mandel har bara ett hårt skal.

Mandelfrukter sprids med gnagare och större fåglar, speciellt kråkfåglar. Det mesta tyder på att fåglar plockar mogna frukter direkt från träden och bär dem med sig till ställen där de i lugn och ro bearbetar det hårda fruktskalet för att komma åt det energirika fröet (själva mandeln), såvida skörden inte läggs i ett gömställe för senare hantering. Även om många mandlar äts upp kommer en viss andel att klara sig – och bidra till växtens spridning – som en följd av att fåglar tappar frukter på vägen, inte lyckas öppna dem, eller kanske rentav ratar vissa mandlar för att de innehåller alltför stora mängder av glykosiden amygdalin (som frigör giftig och illasmakande blåsyra, speciellt märkbar i sorten bittermandel). Vad gäller gnagarna så fungerar nog dessa främst som ”sekundära spridare” genom att bära med sig mandelfrukter som tappats eller lämnats kvar av fåglarna. Alla dessa faktorer bidrar till mandelns naturliga spridning men förklarar också hur odlad mandel på mycket kort tid kunnat kolonisera och naturaliseras på övergivna marker utanför odlingar i västra Medelhavsområdet.

– Stefan Andersson

december 11, 2017

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädgren som växer ner i jorden

Trädgren som har börjat växa ner i jorden. Bilden skickades in av Eskild Pedersen.

Min hägg verkar ha skickat ned en gren i jorden och denne har slagit rot och växt upp med skott där. Är det vanligt? Har även två grova tallstammar som har växt ihop med en numera tjock ca 50 cm lång gren på 3-4 m höjde. Det kan inte vara så vanligt? Varför?

Träd kan växa ihop, även över artgränserna. Det används bland annat för trädskulptering, se t ex https://en.wikipedia.org/wiki/Tree_shaping.

Att grenar slår rot är vanligt och används mycket inom trädgårdssektorn för att föryngra vegetativt

-Allan Rasmusson

Rotslående grenar kan vara ett naturligt förökningssätt för vissa vedväxter, t ex hassel. Hasselbuskar på isolerade utpostlokaler i Norrland tycks vara speciellt bra på detta, som ett resultat av att grenar tyngts ner av snön under vintern.

-Stefan Andersson

december 8, 2017

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekters matvanor

Gräsgrön guldbagge, Cetonia aurata. Bilden tagen av Chrumps.

Hur länge klarar sig insekter utan mat om de har tillgång till vatten? Kan de börja äta något helt annat än vad de brukar göra eller kommer de att dö om de inte får i sig sin normala föda?

Det beror lite på vad för typ av insekter vi talar om: vissa arter och grupper äter inte alls när de är vuxna, utan har ett kort liv där målet är att para sig och lägga ägg!

Andra djur äter som vuxna. De djur som är allätare (t ex insekter som lever av rov) klarar sig bra utan sin favoritföda. Även sådana insekter som är mer intimt förenade med en särskild typ av föda (t ex sådana insekter som lever av en särskild växt) kan leva på ”alternativ kost”. Dock är det inte säkert att de kan överleva – det kan t ex vara så att deras larver, i sin tur, inte klarar den alternativa födan.

Insekter är påhittiga, och det finns ohyggligt många olika arter. Så alla upptänkliga typer av anpassningar och återanpassningar ryms inom deras sfär. Vissa klarar sig bra, och andra sämre!

-Andreas Nord

december 7, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Solceller

Solcellspaneler. Bilden tagen av SayCheeeeeese.

Hur ser utvecklingen ut med solceller? Hur ser framtiden ut för solceller?
Om det är en extremt solig dag, kan man då spara överskottsenergin till en gråare dag? Hur omvandlas energin från att strålningen träffar solcellen?

Först och främst vill jag påpeka att vanligt jordbruk är en variant på solenergi.

Kostnaden för solenergi-el har kontinuerligt sjunkit över tid. En del tror att sol(el-)energi kan ta över på sikt, men det är i alla fall en bra gissning att det kommer bli en viktig del av energisystemet.

Man kombinerar sol- och vindkraft för när det blåser lyser normalt inte solen. En amerikansk elbiltillverkare har precis gått ut i pressen med att de byggt ett väldigt stort batteri för att just lagra el från dag till natt. Värme kan man lagra i stora vattentankar.

-Allan Rasmusson

december 6, 2017

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken fisk äter skraken?

Storskrake (Mergus merganser) som äter tångspigg (Spinachia spinachia). Bilden skickades in av Jonas Lindström.

Jag lyckades fånga en storskrak på bild när den vände den nyfångade fisken i näbben.
Jag undrar vad det är för fisk.

Tycker det ser ut som en tångspigg.

-Lars Lundqvist

”Tångspigg var arten”, säger Micke Svensson på Artdatabanken

-Åke Lindström

december 5, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mörkerseende

Ljus som reflekterar från en katts ögon. Bilden tagen av Biswapathik.

Vi är en grupp elever från årskurs tre på Bromma Gymnasium som nu påbörjat vårt gymnasiearbete. Vårt gymnasiearbete handlar om mörkerseende och vi har några frågor vi undrar ifall du kunde hjälpa oss med.

• Hur skiljer sig människors mörkerseende från djurs?
• Kan man förbättra sitt mörkerseende, om ja, hur?
• Kan man förbereda sin kropp att se bättre i mörker?
• Hur påverkas synligheten hos objekten vid mörkerseende, om färgen på objektet varierar?
• Har man lika bra mörkerseende på vänster som höger öga?

Mörkerseendet skiljer sig mycket åt beroende på vilken djurart man syftar på. Alla djurs syn blir sämre ju mörkare det är, men hur mycket synen försämras vid svagt ljus varierar mellan olika djurarter.  Nattaktiva djur ser generellt bättre på natten än dagaktiva djur. Människan är ett dagaktivt djur och har därför inte så bra mörkerseende som vissa andra djur har. Katt är ett nattaktivt djur och i fullt dagsljus är kattens synskärpa ungefär 6 gånger sämre än vår, men en stjärnklar natt är det katten som ser bättre än vad vi gör.

Generellt gäller att djur med färgseende förlorar denna förmåga i svagt ljus. Så gör även vi, men det finns nattaktiva djur som t.ex nattsvärmare (en grupp nattfjärilar) som ser färg i svagare ljus än vad människor kan.

Mörekerseendet skiljer sig sällan så mycket mellan olika individer. Men det finns medfödda och ovanliga fel på ögonen som kan ge mycket sämre mörkerseende. Det är heller inte så mycket vi kan göra för att se bättre. Tydlig brist på A-vitamin ger sämre mörkerseende, men sådan brist är ovanlig. Det bästa man kan göra för att förbereda sig för mörkerseende är att inte utsätta ögonen för ljus. I svagt ljus eller mörker ställer ögonen om sig till mörkerseende och mängden ljuskänsligt rhodopsin ökar under de första 10-20 min i mörker.

I mörker använder vi stavarna i näthinnan, och dessa är känsliga för blågrönt ljus. Det betyder att blågröna objekt är relativt ljusa, medan gula eller röda objekt kommer att framstå som mörka.

Mörkerseendet brukar inte skilja mellan vänster och höger öga, såvida man inte har någon skada eller sjukdom på det ena ögat.

-Dan Nilsson

december 4, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem åt snäckorna?

Vinbergssnäcka, Helix pomatia. Bilden tagen av Hans Hillewaert.

Där jag bor hittar jag stråk där mängder av sniglar tycks ha parkerat för vintern och sedan mystiskt försvunnit. Det ligger som små drivor av skal. Samtliga tomma. Vad har hänt?

Antagligen har någon fågel med bra näbb hackat fram innehållet, förslagsvis någon kråk- eller måsfågel.

-Olle Anderbrant

december 1, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg