Vad är detta för djur ?
Det är en mus, troligen en skogsmus (Apodemus), men går inte att avgöra om det är större eller mindre skogsmus från denna vinkel.
-Gästinlägg av Lars Råberg, Lektor i funktionell zoologi
Skogsmus
Röd larv
Jag har hittat en larv i ett av sovrummen. Den är ca 7-8 mm, röd med mörkbrunt huvud. Vad kan det vara?
Det är svårt att komma helt i mål med detta. Magkänslan säger att det är en larv av någon småfjäril. Jag kontaktade därför en av våra främsta fjärilskännare, Markus Franzén, som hälsar att det kan vara ett mott (fjärilsfamiljen Pyralidae), men att larven inte heller är helt olik en vecklare (fjärilsfamiljen Totricidae). Båda grupperna är artrika (200 respektive 400 kända arter i Sverige), och Markus hälsar därför att arttillhörighet är besvärligt att uttala sig om baserat enkom på denna bild.
Hoppas denna fingervisning är till hjälp. Jag tror tyvärr att det blir svårt att komma så mycket närmare än såhär!
-Andreas Nord
Skillnaden mellan kanin och hare
Vad är det för skillnad mellan kanin och hare?
Man kan enkelt säga att det är ungefär samma skillnad mellan kaniner och harar som det är mellan getter och får.
För långe sedan, kanske bortåt 30 miljoner år, fanns det på kontinenten som innehåller både Europa och Asien en grupp djur som förmodligen hade stora bakben, som förflyttade sig genom att skutta, hade långa öron och inte minst hade fyra framtänder i överkäken (till skillnad från gnagare, som bara hade, och fortfarande har, två), alltså sådana egenskaper som i dag karaktäriserar både kaniner och harar. Vi kan kalla dessa djur för kaninerna och hararnas senaste gemensamma förfäder.
I denna grupp fanns det en undergrupp som började specialisera sig på något sätt, de började utveckla en egen livsstrategi. Kanske började de gräva gångar i marken, eftersom marken där de levde var sandig och lättgrävd. För att leva ett delvis underjordiskt liv, fick de anpassningar som underlättar ett sådant liv. De fick relativt mindre bakben, kortare öron och svans. Eftersom de levde åtskilda från den ursprungliga gruppen, blev de genetiskt alltmer isolerade från dem. Så småningom började det inom ”kanin-gruppen” och ”har-gruppen” utvecklas andra undergrupper, så att vi modernt kan prata om att det finns omkring 28 arter kaniner och 30 arter harar spridda över Eurasien, Nordamerika och Afrika. Till Australien har de införts av människor.
En annan grupp, med samma ursprung som harar och kaniner, är pipharar, som idag lever i östra Asien och västra Nordamerika.
-Lars Lundqvist
Rödbetor och betanin
Jag och en kompis håller på med vårt gymnasiearbete som handlar om fläckbortagning med ättika och bikarbonat i kombination. Vi gjorde såhär: (notera att första försöket låg tygbitarna på folie, andra på en vaxduk) Rödbetsfläcken som fått ligga i 24 timmar fick ett lager av bikarbonat och vatten på sig. Efteråt täcktes fläcken med ättika som reagerade med bikarbonaten. Efteråt sköljdes det vita linnetyget under kallt vatten. Vårt resultat blev att fläcken försvann bättre när detta gjordes, än när fläcken bara tvättades under kallt vatten. Efter lite efterforskning fann vi att det röda ämnet kallas betanin och det löses tydligen upp av syre i vatten som vi förstår det. Men när nu båda sköljdes under vatten, hur kommer det sig att ättika och bikarbonat kobinationen gav bättre resultat? Är det bara den fysiska reaktionen av ättikan och bikarbonaten som hjälper betaninet att lösas upp eller vad är det egentligen som händer?
Ett intressant försök. Det stämmer att betanin är känsligt för syre. Jag antar att era fläckar hann torka under de 24 timmarna. I det torra tillståndet bildar betaninet säkert någon slags saltkristall och då kan inte syret reagera med det utan det är först när det ligger i vatten den kemiska reaktionen kan ske. Sedan har ni också pH effekter. Dels påverkar pH vilken färg betaninet får och dessa färger kan upplevas starkare eller svagare (dvs fläcken kan upplevas som om betaninet bryts ner men det antar bara en mindre intensiv färg men finns där egentligen ändå). Dessutom bryts det ner lättare vid högt pH.
Har ni undersökt vad som händer med urinen om man äter ett par inlagda rödbetor om dagen under några dagar i följd?
Frukter och bär ändrar färg från ”omoget till moget” på grund av pH förändringar som påverkar färgämnen, vilka har en färg i sur miljö (omoget) och en annan i mer basisk miljö (moget).
-Mats Hansson
Spår i sanden
Vad kan detta spåret komma ifrån? Hittades i södra Värmland. Storlek ca 10-12 cm.
En förbryllande bild. Jag vet inte alls, men vågar mig på att spekulera tills någon mer spårkunnig tar vid. Det påtagligt kraftiga bakåtriktade spåret för direkt tankarna till någon fågel, men det stämmer ju alls inte med fyra framåtriktade tår. Gissningsvis är det därför ett däggdjur, där den ena tån inte syns i avtrycket. Den väldiga storleken utesluter en hel del. Det känns ändå obekvämt med det bakåtriktade spåret. Det måste väl då handla om ett djur med kraftig hälgång. Utter, bäver, eller järv stämmer in på storleken, men inte särskilt bra på själva spårprofilen. Det hade varit bra med bilder på fler än ett avtryck (gärna både fram- och bakfötter), samt lite mer information om vart observationen är gjord (vilken typ av miljö?). Då kan vi kanske komma närmare ett svar.
-Andreas Nord
Utter som inte vill bada
Vi är två gymnasieelever som håller på med ett etologi i skolan, där vi undersökt en jätteutters beteende. Under vår undersökning märkte vi att vår utvalda hon-utter hade ett märkligt beteende, hon vägrade att bada och simma. Hon doppade huvudet i vattnet några gånger för att svalka sig, men aldrig mer än huvudet. Detta är märkligt då resten av populationen simmade och badade nästan konstant. När vår utter var på land ålade hon ungefär som en katt som löper. Kan det vara ett parningsbeteende eller nått annat?
Det är svårt att gissa utan närmare information. Kanske är det, som ni spekulerar, någon fysiologisk förändring som gör att djuret av en eller annan grund håller sig på land. Men man ska heller inte se bort ifrån att djur i fångenskap ofta beter sig märkligt, eller i alla händelser annorlunda än vilda djur, eftersom de helt enkelt inte fungerar så bra i bur. Med detta inte sagt att djurparker och liknande inrättningar in har en roll att spela, men det är inte så enkelt så ’man’ ibland vill påskina.
-Andreas Nord
Vedharkrank
Hur vanlig är denna Stockholmstrakten? Bilden är från Tyresö.
Detta ser ut som den gulfläckiga vedharkranken, Ctenophora guttata, som är rödlistad som nära hotad (NT). Det är inte ett särskilt vanligt djur, även om man stöter på den emellanåt. Larven utvecklas i murken ved; en naturtyp som är på stark retur som en konsekvens av det moderna skogsbruket och naturförvaltningen. Detta gör arter som gulfläckiga vedharkranken, och andra insekter som lever i trä (det är många) särskilt missgynnade. Ett kul fynd.
-Andreas Nord
Skadad äppelträd
Vi har planterat en järnhavägsapel (Rautatienomenapuu, Malus hyvingiensis). Planterad för ca en månad sedan. Skador enligt bild.
Antagligen har ditt träd svampen äppelskorv. Se https://www.vn.se/article/tradgard-sa-blir-du-kvitt-appelskorven/
-Olle Anderbrant
Sjuk gran
Vi har en stor gran som står på vårtomt, har säkert växt där i 40 år, nu har den blivit helt brun ända upp till toppen, tappar alla barr och bruna torra grenar så lång upp man kan se. Enda utvägen är väl att ta ner denna…men vore ändå intressant att vet av vilken orsak detta hänt. Förändring från en frisk grön gran inträffade på ett par månader. Granen står vid ett stenröse när til ett skogsområde med tall och granskog. I området verkar inte någon gran med så katastroftal förändring.
Det är tyvärr svårt att gissa utan bilder på stam, grenar och barr.
-Olle Anderbrant
Spår av grävling?
Nyfiken på vad detta är från för djur?
Jag misstänker grävling.
-Olle Anderbrant
Kommentarer