Fråga en Biolog

Om alla vattenmolekyler som passerar genom min kropp under ett år spreds ut över jordens yta, hur många skulle då finnas per kvadratmeter? Om alla dessa representerades av ett julgransljus skulle skogen vara helt upplyst om natten?

En rolig räkneövning!

Om man antar att ungefär en liter vatten passerar genom din kropp varje dygn så pratar vi alltså om 365 liter vatten.

Varje liter vatten väger ca 1 kg = 1000 g. Molvikten för vatten är 18g/mol, vilket ger att en liter innehåller 1000 / 18 = 56 mol (avrundat). 1 mol är 6 * 10^23 molekyler (en sexa följd av 23 nollor). En liter vatten innehåller alltså 56*6*10^23 = 3,4*10^25 molekyler.

Genom din kropp passerar då 365 * 3,4*10^25 = 1,2*10^28 vattenmolekyler varje år, i runda slängar.

Jordens yta är ca 510 000 000 km^2 = 5,1*10^8 km^2 = 5,1*10^14 m^2 (kvadratmeter)

Vattenmolekyler per kvadratmeter blir då:  1,2*10^28 / 5,1*10^14 = 2,4 * 10^13  = 24 biljoner (24 följt av 12 nollor = 24000 miljarder)

Det blir många julgransljus!

Om varje ljus lyser med 1W så blir den sammanlagda effekten (för hela jorden) 1,2*10^28 W. Solen lyser med 3,8*10^26 W. Alla vattenmolekyler skulle då motsvara 1,2*10^28 / 3,8*10^26 = 32 solar! Jorden skulle vara en starkt lysande stjärna 🙂

PS – Barn brukar uppskatta uppgiften att varje vattenmolekyl på jorden rimligen någon gång passerat genom en dinosaurie. Vi dricker alla dinosaurie-kiss… 

-Jörgen Ripa

En liknande fråga är det klassiska exemplet (Bill Bryson – A short history of nearly everything) att varje människa innehåller ungefär en miljard atomer som satt i Adolf Hitler när han dog.  Hitler blev ju bränd och därmed atomerna väl fördelade över planeten.

-Allan Rasmusson

juni 19, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vilken skalbagge vi har hittat på en strand vid en insjö ett par mil söder om Sundsvall? Skalbaggen var ca 2 cm lång.

Det är en bladbagge i släktet Donacia, som på svenska kallas för rörbockar. Vi har 21 arter i landet. Bilden är oskarp, men jag tycker att de långa och övervägande ljusa benen, långa fötterna, och allmänt slanka utseendet talar för ett exemplar av grön vassbock, Donacia clavipes. Det är i så fall första fyndet i Medelpad.

-Andreas Nord

juni 17, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Träffade på denna trötta herre/dam på morgonen, aldrig sett maken. Storlek: ca en gammal femma. Vad är detta för något?

Det är en poppelsvärmare (Laothoe populi). Det är ett allmänt, men likväl mycket praktfullt, djur som hos oss utvecklas särskilt i asp men också i andra videväxter som sälg och knäckepil. Mer information finns även här.

-Andreas Nord

juni 14, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Denna illgröna varelse kom springande på golvet hemma ikväll ?
Vet du vad det kan vara?

Utan att vara särskilt mycket av en spindelkännare, så tycker jag att det här djuret för tankarna till en hona av gröna bladspindeln, Micrommata virescens.

-Andreas  Nord

juni 12, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

På vår sommarstuga har vi ett djur som låter i intervaller i en vägg. Ca 1 m från innertaket och 20-30 cm från fönsterkarmen. Vi har bara hört den dagtid och i skymningen men inte när det blir mörkt. (Kan vara en slump) Vi har ingen aning om vad det är! Kan du hjälpa oss?

Det är mycket möjligt att det är skalbaggslarver ni hör, men bara baserat på ljudet är det svårt att svara på just vad det kan vara. Dödsur, eller trägnagare som de egentligen heter, är en möjlighet. Dessa djur föredrar ganska fuktigt virke. Är det helt och fullständigt torrt trä är det därför mer sannolikt att det rör sig om något annat. En möjlighet då, åtminstone om ni håller till i södra delarna av landet, är husbock. Det kan fort bli ett stort problem om angreppen är i bärande strukturer (som de ofta är), eftersom larverna urholkar veden de äter så att virket mister sin bärighet. Husbock angriper dock bara barrträdsvirke. 

Ett tips är att se efter så kallade ’flyghål’ där ni tror att angreppen finns. Det är hålen som skalbaggarna gör när de gnager sig ut ur veden där de förpuppats. Dödsur/trägnagare är små djur, och efterlämnar flyghål som är cirkelrunda och omkring 2 mm i diameter. Husbock, däremot, har ovala flyghål som är mellan 5 och 8 mm breda. Praktbaggar, som väl inte är lika vanliga som skadedjur och heller inte alls lika allvarliga som husbock, har liknande flyghål. 

Det kan såklart vara något helt annat också, men börja som sagt med att se efter flyghål. Om ni sedan misstänker att det rör sig om trägnagare är det nog bra att undersöka virkets beskaffenhet för att se om ni har eventuella problem med fuktskador. Hittar ni däremot ovala och ganska stora flyghål kan det nog vara klokt att ta kontakt med en skadedjurssanerare för besiktning. 

Till slut bör ni också vara uppmärksamma på myror inomhus eller längs ytterväggarna, särskilt mycket stora (påtagligt större än vanliga skogsmyror), blankt rödsvarta, sådana. Ser ni något sådana kan det kanske vara hästmyror ni hör gnaga. De äter inte trä, men urholkar det för att konstruera sina bon, vilket på sikt kan leda till skador på byggnaden. Det finns även andra, mindre, myror som bygger bon i trä på ett liknande sätt, men vad jag vet är dessa inte så vanligt förekommande som skadedjur. 

-Andreas Nord 

juni 10, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Idag kom en stenhumla (?) på besök på min balkong. Den la sig vid fönstret, kurade ihop sig och verkade somna. Först trodde jag att den kanske var utmattad och försökte locka den med vatten, den surrade då runt lite och lade sig igen på samma plats. Den var där ett par timmar, sedan var den borta. Jag tittade till den efter en stund, då låg den stilla förutom ett ben som småryckte. Brukar humlor ta en tupplur? Finns det chans att den kommer tillbaka nästa gång den vill vila?

Ja, humlor och andra bin sover, och behöver göra det för att kunna utföra sina sysslor på ett bra sätt. Studier har också visat att bin har samma typ av sömncykler av lättare och djupare sömn som vi har. 

Jag vet inte säkert, men jag gissar att humlor ofta sover i sina samhällen, men man kan tänka sig att en hona som inte hinner hem innan mörkrets infall övernattar utomhus, t.ex. i/på/under en blomma. Det gäller också hanar som lämnar boet kort efter kläckning och inte återvänder senare. Om humlor sover på dagen vet jag inte, men åtminstone honungsbin verkar sova i skift under dygnet och det gäller säkert andra bin också. Det kan kanske också vara så att din humla, som jag håller med om bör vara en stenhumla (även om det finns ett par möjliga  förväxlingsarter), var trött av att flyga i kallt väder och hittade en viloplats för att invänta varmare väder. Det hindrar inte att den sov under tiden. Det hade jag nog gjort under sådana omständigheter. Däremot tror jag att det är osannolikt att samma humla kommer tillbaka till dig när den är trött nästa gång, baserat på att de rör sig över ganska stora områden och kanske oftare än inte hamnar på mer blomrika platser än just en balkong.

Jag avslutar med en länk som visar hur det kan se ut när några hanar av storsovarbiet (Chelostoma rapunculi), i släktet blomsovarbin (Chelostoma) med tre svenska arter, samlats i en blåklocka för en vilopaus. 

https://artfakta.se/artbestamning/taxon/chelostoma-rapunculi-103180

Det är ganska fascinerande att de ser lika utslagna ut som vi när de sover!

-Andreas Nord

juni 7, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I min närhet finns ett barn med autism som har snöat in på nyckelpigor. Han undrar om nyckelpigor har tungor?

Ja, nyckelpigor (och andra skalbaggar) har faktiskt en typ av tunga! Den ser inte ut som den ganska stora och köttiga tunga med många muskler som vi däggdjur har. Istället är det en lite uppsvälld, men ändå ganska platt, sak som sitter mellan käkarna bakom nyckelpigans ”underläpp”.

Nyckelpigans tunga kallas för ”hypopharynx”, och används för att blanda mat och saliv, och är också viktig när djuret sväljer sin middag. På det sättet är funktionen ju faktiskt ganska lik den hos vår egen tunga! Dock finns det inte några smaklökar eller motsvarande på en nyckelpigetunga. Nyckelpigan har istället känselspröt (”palper”) på underkäkarna och underläppen som gör att den kan känna och smaka på vad den äter.

-Andreas Nord

juni 5, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

När man gräver landet på våren och har haft i gödsel kommer små små 0,5 gånger 3 mm stora tvärgrårandiga insekter som kan flyga och när de biter gör det ont. De svåra är emellertid att efter en natt/dag sväller kroppsdelen upp och det kliar något vansinnigt. Min gamla pappa hade ett namn på dem, men han är död och jag hittar inte dessa insekter vare sig i böcker eller på Google. Vet du? Och vad är det för gift de sprutar in? Svullnaden har suttit i ca en vecka på mig.

Sånt här är alltid svårt utan en bild, men magkänslan och beskrivningen säger mig att det kanske kan röra sig om svidknott (som man kan säga är en avlägsen släkting till myggor, i den egna familjen Ceratopogonidae, 165 olika arter anses bofasta i Sverige) eller möjligen tripsar (ordningen Thysanoptera, 143 olika arter anses bofasta i Sverige).

Tripsar är mycket små och avlånga, svärmar i varmt och stilla väder och kan då förekomma i stor mängd. Vissa arter är randiga, men många också enfärgade. I regel suger de saft ur växter, men vissa arter är rovdjur. Det hindrar inte någon av dem att ibland bita människor de landar på, vilket kan ge upphov till lite rodnad och irritation. Det är nog en reaktion på ämnen i tripsarnas saliv, kanske något som används för att ’spjälka’ (bryta ned) födan så att den blir lättare att äta. Det enda öknamn jag känner till är ’millimetrar’ (för att de är så små, gissar jag).

Svidknott (som ofta kallas något i linje med ’svidd’, ’svedd’, ’sveda’) är ofta grårandiga, och ett par millimeter långa. De biter ett litet hål i huden och sprutar in ett ämne som får blodet att inte levra sig. Det kan ge upphov till en mycket kraftig allergisk reaktion som är värre hos vissa människor än andra. Larverna utvecklas i fuktiga marker av allehanda slag. De här djuren kan vara nog så besvärliga och bettet ger allt från irriterande klåda till svår eksem (det senare åtminstone hos hästar). Ofta biter de på ställen med särskilt tunn hud.

Som sagt, att veta vad som biter dig är svårt utan en bild. Besvären tycker jag rimmar bättre med svidknott än med trips, men kanske är säsongen lite fel. I södra Sverige börjar svidknotten i och för sig att kläckas omkring början på maj, men de största mängderna kommer inte förrän en bit in på sommaren. Ofta är de som mest aktiva i skymningen.

Kanske kan du söka efter bilder på svidknott och tripsar på internet, och se om något känns bekant? Annars kan du såklart också återkomma med en bild så kan vi hjälpa dig närmare.

-Andreas Nord

juni 3, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi är en förskola från Malmö som jobbar mkt med träd & har gjort nu i över ett år. Just nu är vi inne på & undersöker trädets rötter mer & hur träden kan suga upp vatten med dessa. Då fick vi på omvägar höra att det finns någon form av ”stetoskop” som gör att man tydligen kan höra (?!) hur vattnet sugs upp genom trädet. Stämmer detta & vad heter isåfall detta stetoskop??

maj 31, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur bryter bakterier ner växter och djur? Jag vill även fråga helt generelt hur djur och växter bryts ner?

maj 29, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar