Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Jag har hört att vallmo korsbefruktar varandra. Jag har odlat brödvallmo i år för att ta frö till bakning. Jag har oxå pionvallmo i trädgården, finns det risk att fröet i brödvallmon inte är ätliga?
Både ”brödvallmo” och ”pionvallmo” är sorter av opievallmo (Papaver somniferum) med mycket låga halter av morfin/opiater och fröna skall vara ätliga på dem alla.
-Torbjörn Tyler
Vad skiljer barrträdspollen från lövträdspollen som gör att man sällan hörtalas om barrträdspollenallergi?
Det stämmer att man kan vara allergisk mot barrträdspollen, men att det är betydligt ovanligare än allergier mot lövträd. Man kan också vara allergisk mot pinjenötter, men då artar det sig mer som en typisk nötallergi. Så varför blir vi sällan allergiska mot barrträdspollen? Det korta svaret verkar vara att vi vet inte. Jag måste erkänna att jag hittar inga specifika uppgifter om just barrträd kontra lövträd, men överlag så har vi ganska dålig kolla på vilka egenskap gör att ett protein blir mer sannolikt allergiframkallande. Det finns många olika egenskaper som har förknippats med allergiframkallande, men det finns alltid undantag där vissa proteiner har samma egenskap men är inte allergiframkallande, så det är förmodligen en kombination av olika egenskaper. Vill man läsa mer om det finns det en (ganska teknisk) artikel om allergiframkallande egenskaper här.
-Jessica Abbott
Jag talar om en damm där man alla årstider ser en svanfamilj i olika konstellationer. På grässlänterna runt omkring finns oftast ca 50-talet Kanadagäss som betar, sover el bara ligger. Detta är ett promenadstråk i norra Stockholm.
I denna damm har jag de senaste dagarna sett något som man på håll tar för en simmande kanadagås, men vid närmare studium har denna fågel längre hals och hela halsen är dessutom svart i botten med ljusare små prickar tätt, tätt. Denna har inte heller den svarta ’haklapp’ som kanadagåsen har på bröstet. Den rör sig mer som en svan och är alltid ensam. Det är dock ingen 1-2års svanunge.
Finns det någon gåsart som stämmer på beskrivninge el är det möjligt att en svan och en kanadagås parat sig och att ungen blivit utstött?
Det kan mycket väl röra sig om en hybrid mellan kanadagås och svan. Gås-svan-hybrider förekommer, men vad man vet är de ganska sällsynta. Däremot är olika typer av korsningar mellan olika gäss ganska vanliga (åtminstone vanligare än sådan mellan gäss och svanar), och ’slutresultaten’ ser ofta litet avvikande ut. Vad just du har sett är svårt att veta utan bilder (och ibland även med bilder).
Om fågeln är utstött eller inte är svårt att svara på. Jag skulle nog säga att gäss och svanar är ganska inklusiva när det kommer till att ta hand om ungar, så man kunde ju också tänka sig att fågeln faktiskt är så pass gammal att den bör vara självständig. Det stämmer också med din observation att det inte är en [svan]unge.
-Andreas Nord
Vi har 1 knölsvan där vi har stugan som inte beter sig som andra svanar denna svan är ensam, hona eller hane vet jag ej. Den burrar alltid upp sig o angriper andra svanar o kanadagäss. Den förföljer o går till angrepp bakifrån, försöker dränka fågeln den angriper. I fjol försökte den dränka en annan knölsvan men den kunde vi hjälpa. Idag jagade den upp en kanadagås på land o sedan det var gjort så simmade han ut till den uppjagades partner som säkert var 100 meter ut från land,denne försökte simma undan men när svanen var bara någon meter från kanadagåsen gick den till anfall bakifrån. Kanadagåsen lyckades då dyka men svanen höll koll o fick tag på kanadagåsens bakben. Kanadagåsen lyckades ta sig loss o fly under en flotte. Jag vet inte hur det gick för kanadagåsen. Min fråga är varför beter sig knölsvanen så?
Det är svårt att säga! Kanske är den bara ovanligt territoriell. Precis som hos människor beter sig olika djur av samma art ofta ganska olikt. Jag kunde också tänka mig att det är fråga om en ensam svanhane som i sin våryster försöker para sig med allt som kommer i dess väg (det skulle också förklara ’territorialiteten’). Det kan se ganska våldsamt ut när svanar parar sig, och ibland påminner det faktiskt lite om det du beskriver som att den försöker dränka andra fåglar!
-Andreas Nord
Vad händer med ekosystemet i det stora barriärrevet när korallerna dör? Hur påverkas den biologiska mångfalden?
Eftersom korallerna är viktiga både som näring för andra djur och som habitat, så påverkas ekosystemet kraftigt till det negativa när korallerna dör. Många arter försvinner helt eller delvis, och den biologiska mångfalden försämras. Mer information om klimatförändring och koraller hittar du här. Jag kan också tipsa om att Forskning och Framsteg hade en intressant artikel om nya metoder för att bevara korallrev relativt nyligen.
-Jessica Abbott
Jag undrar hur man kan konservera vanlig skägglav så att den håller sig fin längst möjligt? I ”vanlig” luft ej i glasmonter/burk…
Om frågan verkligen gäller skägglav (Usnea spp.) så behöver knappast annat göras än att låta den lufttorka och sedan förvara den torrt.
-Torbjörn Tyler
Vad är den kemiska formeln för kärlek?
Man brukar säga att det är dopamine+ seratonin+oxytocin, dvs C8H11NO2+C10H12N2O+C43H66N12O12S2. Det är ett någorlunda rimligt svar. Alla är hormoner eller andra signalsubstanser vars nivåer höjs när man är kär. Dopamin och serotonin förknippas framförallt med den fasen i ett förhållande där man håller på att lära känna varandra, och oxytocin med långvariga förhållanden. Dock har alla dessa ämnen även andra funktioner i kroppen (oxytocin förknippas även med mjölkflödet under amning, till exempel), och för höga nivåer kan vara farliga. Därför går det inte att styra kärlekskänslorna på ett enkelt sätt – ”kärlekspiller” finns alltså inte.
-Jessica Abbott
Vad är detta? Ca 1 cm långa, fanns i massor (det kryllade!!!) under barken på en tall i Sörmland idag. Är det ett skadedjur och vad gör man då i så fall?
Detta är ett riktigt nyttodjur! Bilden visar en skalbagge som på svenska kallas för myrbagge. Dess vetenskapliga namn är Thanasimus formicarius. Den hör till familjen brokbaggar (Cleridae), som är en ganska liten skalbaggsfamilj i Sverige.
Varför är den ett nyttodjur då? Både larven och den vuxna skalbaggen lever av barkborrar och andra trädborrande små skalbaggar. Den ljusröda larven hittar man i larvgångarna av barkborrelarver, medan det vuxna djuret jagar barkborrar (och parar sig) på trädstammar. Det är ett vanligt djur, som man särskilt ofta ser i timmerhögar (där dess öde är tämligen beseglat eftersom äggen och larverna förstörs innan nästa generation är kläckt – gäller många vedlevande insekter).
Att du fann djuren i sådan mängd under tallbark, och i en sådan mängd du beskriver, får mig att tro att det kan handla om nyckläckta vuxna djur som väntar på att ge sig ut i vårsolen (även om det spontant känns lite sent för det). Djuret är som sagt vanligt, men jag har åtminstone aldrig själv sett någon massförekomst av den typ du beskriver.
-Andreas Nord
Jag har en fråga hur hundens matsmältningssystem fungerar? Hur bryet dom ner födan? Har dom en depåmage? Har läst att dom är köttätare men hittar inte hur systemet funkar?
Det här är snarare en fråga för en veterinär, men jag ska försöka svara. Hundens matsmältning har mycket gemensamt med människans, dvs att de har en magsäck för att bryta ner maten med hjälp av syra, en tunntarm för att ta upp större delen av näringen, och en tjocktarm för att ta upp vatten från avföringen. Jag har inte kunnat hitta så mycket information om vad en depåmage innebär. Det hävdas att vargar har en väldigt töjbar magsäck, eftersom deras mat kommer oftast med oregelbunden mellanrum – då gäller det att kunna äta så mycket som möjligt när det väl finns mat. Det är antagligen det som menas med depåmage. Genetiska studier har visat på att människan har påverkat hundens matsmältning till följd av domesticering, jämfört med vargar. Hundar har blivit mer allätare, och har lättare för att smälta kolhydrater än vad vargar har. Jag skulle därför gissa att hundar har förlorat en del av vargarnas förmåga att äta stora mängder mat på en gång.
-Jessica Abbott
Hittade en svart insekt inne i sommarstugan storlek som en stor geting, det var ljust inne. Den var slö tog ut den, då skiftade den färg och blev gulsvart. Tittade efter en stund då var han borta, hade nog flugit iväg.
Det är mycket riktigt en geting, i släktet Vespula som tillhör de sociala getingarna (alltså de som lever i samhällen). Vi har fyra arter Vespula som fortplantar sig i Sverige (jordsnyltgeting, vanlig geting, tyskgeting, rödbandad geting), men just vilken art det är går inte riktigt att se på bilden.
Vissa bjärt färgade insekter mörknar betydligt inför vintern, vilket man tror har med kamouflage att göra. Varför just denna geting var mörk när den hittades inomhus vet jag dock inte.
-Andreas Nord
Kommentarer