Fråga en Biolog

För många fjädermyggor

Fjädermygga, *Chironomus plumosus*. Bilden tagen av Entomart.

Sedan två veckor kan vi inte öppna varken balkongdörr eller fönster då vi invaderas av flygfän, typ fjädermyggor. Det började med att när vi vid sängdags tände lampan i sovrummet (balkongdörren hade varit öppen hela dagen) så var hela taket och väggarna täckta av dessa små kryp. Stängde dörren och tillbringade drygt en timma med att dammsuga bort dem. Sedan dess går det inte att ens glänta på dörren så kommer hundratals kryp in. Det är så himla äckligt och jag undrar vad vi ska göra. Försvinner de av sig själv eller kan man använda något bekämpningsmedel eller annat. Jag är förtvivlad över eländet !!

Hur fantastisk naturen än må vara upplever man kanske ibland att den kommer lite för nära, som ni gör just nu. Bästa vore väl att installera ett myggfönster, eller vänta några veckor på stundande lägre temperaturer som kommer lösa ert problem på naturlig väg.

-Andreas Nord

oktober 2, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rödbent bärfis och blomfluga

Rödbent bärfis, *Pentatoma rufipes*, till vänster och blomflugelarv till höger. Bilderna skickades in av Jonatan.

Jag har försökt leta på nätet vad dessa kryp kan vara för några. Men svårt när man är obildad på området.

Bilden till vänster är tredje, eller möjligen fjärde, nymfstadiet av rödbent bärfis, Pentatoma rufipes. En mycket vanlig art.

Entomologiska föreningen i Stockholm har get utt en väldigt trevlig liten bok om bärfisar:

http://www.ento.se/till-forsaljning/

Rekommenderar för övrigt samtliga av deras små bestämningsböcker – ett väldigt bra ”startkit” för någon med nyväckt insektsintresse (och mer erfarna!).

Annars är British Bugs en bra sida för att hitta rätt bland skinnbaggarna, här en direktlänk till sidan om bärfisar, familj Pentatomidae:

https://www.britishbugs.org.uk/gallery/heteroptera/Pentatomoidea/pentatomoidea.html

Värt att tänka på att vissa svenska arter kan saknas när man kollar på engelska sidor. Dom flesta vanliga arterna dock de samma i Sverige och England.

-Viktor Nilsson-Örtman

Och larven på bilden till höger ska väl så småningom bli en blomfluga, men vilken art det är känner jag inte till.

När det gäller bärfisarna vill jag gärna som komplement till föregående talare också slå ett slag för vår granne i söder, Lars Skipper, som förestår den utmärkta bild- och informationssidan www.miridae.dk och dessutom har författat tre utmärkta böcker om bärfisar (eller bärfisartade skinnbaggar), ängsskinnbaggar, och fröskinnbaggar. Här finns praktiskt taget alla svenska arter upptagna, med undantag för de med lite nordligare utbredning.

-Andreas Nord

oktober 1, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Looping

USAs Blue Angels som manövrerar. Bilden tagen av Ryan J. Courtade.

Ett flygplan kan ju göra en looping, men jag har aldrig sett en fågel göra det. Varför?

Jag har sett korpar flyga upp-och-ned (samtidigt som de ”skrattar”)! Visserligen bara korta sträckor, det är väl mer som om de vänder sig, men de snurrade faktiskt ett varv.

-Lars Lundqvist

Det korpar gör skulle på flygplansspråk kallas en roll, det vill säga de roterar sidledes runt sin tyngdpunkt. Korpar är väldigt bra på det och gör det gärna, gissningsvis fyller det någon funktion för interaktionen inom paret. Om jag inte missminner mig så kan de antingen stanna kvar på rygg en liten stund och sedan rotera tillbaka i motsatt riktning, eller fortsätta rotationen åt samma håll.

En roll är dock inte särskilt utmanande rent aerodynamiskt eftersom rotationen sker runt tyngdpunkten och flygriktningen förblir oförändrad. De ”faller” helt enkelt medan de gör manövern. En loop ställer däremot betydligt högre krav på drivkraft och vingens vridstyvhet eftersom fågeln/planet måste accelerera för att få tillräcklig lyftkraft för att övervinna både luftmotståndet och gravitationen under stigningsfasen.

Jag skulle gissa att fåglar som är anpassade för att jaga insekter i aktiv flykt (tex svalor) har bäst grundförutsättningar för att rent teoretiskt kunna göra en loop. Svalor gör ju tex ofta plötsliga, branta stigningar för att fånga ett byte. Problemet är väl bara att de sällan eller aldrig har anledning att fortsätta manövern och göra en hel loop efter att de stigit ca 90 grader. Man ökar helt enkelt inte chansen att fånga byten på det sättet.

-Viktor Nilsson

september 28, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför tappar lövträden löven högst upp först?

Björkträd, *Betula pendula*. Bilden tagen av Percita.

Varför tappar lövträden löven högst upp först?

Mycket bra att du såg detta. Det har jag också sett och funderat på, men vet inte säkert. Hur löven faller varierar från år till år och mellan olika arter av träd, så jag kan inte säga något som gäller alla sorters träd.

Det kan bero på är att det är kallare högst uppe i träden på natten. Närmre marken värms bladen av värmestrålning från marken, som visserligen känns kall för oss, men är mycket varmare än natthimlen.

En annan möjlighet är torka. Det är svårare för ett träd att få upp vattnet från roten till de högre bladen, och därför har de lägre vattenhalt.

-Allan Rasmusson

september 27, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är algerna på havsbottnen röda?

Rödalgen karragentång, *Chondrus crispus*. Bild från Köhler’s Medizinal-Pflanzen.

Varför är algerna på havsbottnen röda?

Grattis till en fin observation.

För drygt en miljard år sedan kom en fotosyntetiserande bakterie in i en eukaryot cell och gav upphov till kloroplasten. Denna innehöll både röda och gröna färgämnen. Från denna cell har evolutionen gjort att vi nu har landväxter, grönalger och rödalger. Landväxterna och grönalgerna har under tiden förlorat sina röda pigment, men dessa finns kvar i rödalgerna. De gröna växterna och algerna kan fotosyntetisera snabbare och dominerar där ljuset är starkt, men rödalgerna kan fotosyntetisera även när ljuset är väldigt svagt och dominerar därför på djupare vatten. Man har faktiskt hittat rödalger ända ner till ca 200 meters djup!!!

-Allan Rasmusson

september 26, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Förgiftat äppelträd?

Äpple, frukten från *Malus domestica*. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.

Vi har ett äppelträd som tyvärr fått flera större hinkar med något STO-putsbruk blandat med vatten i närheten av sina rötter. Vi har haft besök från arbetare som putsade om vårt hus med STO system och sedan tömde sina hinkar vid äppelträdet (som äntligen burit frukt efter 10 år). Vi undrar vad äppelträdet kan suga upp och om man kommer kunna äta frukten? På innehållsförteckningen stod det att avfallet skulle tas om hand på något sätt. Det fanns flera hinkar med olika typer av innehåll som kan ha blivit tömt…
Om man inte kan äta frukten i år, vågar man äta den nästa år? Kan det vara idé att försöka plantera om trädet till annan plats?

Jag kollade igenom säkerhetsdatabladet. STO är tydligen företagets namn. Bruket verkar vara ett vanligt putsbruk, dvs. när man blandar det med vatten löser man upp kalciumhydroxiden och blandningen blir starkt basisk som alla annat bruk (cement, murbruk, osv.). Därför är det frätande och man ska undvika att få det på huden. Det är givetvis inte lämpligt att äta det eller att få det i ögonen heller. Tidigare har det varit vanligt med höga halter av krom (allergirisk) i bruken men det verkar man ha reducerat i dagens material.

Faran har därför varit för trädet att få denna starkt basiska vätska/blött bruk på sina rötter men trädet har tydligen överlevt. Antagligen har jorden hjälpt till att buffra och neutralisera hydroxiden. Det frätande går inte över i frukten.

-Mats Hansson

september 25, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sjuka daikonplantor

Sjuk daikonplanta. Bilden skickades in av Angela.

I en odling med daikon (Raphanus sativus var. longipinnatus) fann jag plantor med stora sår fyllda med illaluktande slem. På slemmet rörde sig även ett ganska stort antal mycket små djur/insekter. De gled mest fram, men hoppade/sprätte även ibland. Fältet är i Sörmland, består av lerig åker där långvarig vall bröts hösten 2017 samt bevattnas med ytvatten från anlagd damm. På fältet fanns även grönkål som tidigt drabbats av en mörk, fuktig röta som startat på mitten av stammen och sedan spridit sig och dödat av nästan alla plantor. Det jag undrar är:
1. Vad är det för slem? Är det någon slags blötröta på grund av bakterier?
2. Vad kan det vara för insekter/djur som rör sig i slemmet?
3. Kan rötan på daikon och grönkålen ha med varandra att göra?

”Insekterna” ser väldigt mycket ut som hoppstjärtar, Collemboler, tycker jag. Uppträder typiskt på det sätt som beskrivs i frågan, och kan ju också hoppa.

-Lars Lundqvist

Jag är osäker på punkterna 1 och 3, men insekterna du ser på bilden är någon art, eller flera arter, av hoppstjärtar. Det är en mycket primitiv insektsordning, av vilka vi har omkring 300 arter i Sverige. Vilken just detta är vet jag dock inte.

-Andreas Nord

Slemmet vågar jag inte gissa på men svamp brukar vara vanligare på växter än bakterier.

-Mats Hansson

september 24, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om blommor och frön

Vallmo, *Papaver somniferum*. Bilden tagen av Linda Kenney.

Hur kan frön bli blommor?
Vad/var kom fröet ifrån från början innan första växten fanns?
Varför började det växa växter på jorden?
Hur kom träden till?
Hur många olika blomarter finns det i världen?
Vilken är det största, längsta blomman som finns?
Vilken är den minsta blomman?
Hur många träd har tagits ner på jorden?
Hur kan det komma frön från blommor?
Hur får blommorna sina speciella färger?
Klass 4 Enånger skola

Vad trevliga men också stora frågor ni funderar på. I korthet kan man säga följande:

Varje frö har ett utvecklingsprogram kodat i sina 30000 olika gener. I samspel med omgivningen gör generna att olika organ utvecklas när de behövs.
Tidiga växter förökade sig med hjälp av sporer istället för frön. En spor är encellig medan frön är flercelliga. Frön hos dages växter består av flera olika stukturer och är på så sätt mer komplicerade än sporerna som de utvecklades ifrån.
Alger förändrades (evolverade) under miljoner år så att de kunde leva på land.
Låga växter evolverade till att ha starkare struktur i stammen och till att kunna leda vatten till högre höjd, som kunde göra dem högre. Därmed fick de större tillgång till solljus för fotosyntesen och lyckades bättre i konkurrens. De första träden var faktiskt ormbunkar, men de konkurrerades senare ut av de trädsorter vi har idag och bara låga ormbunkar finns kvar.
De senaste uppskattningar pekar på ca. 400 000 olika arter av blomsterbärande växter.
Rafflesia arnoldii räknas som den största blomman i världen. Den längsta blomman är Jätteknölkalla, Amorphophallus titanum. Båda två pollineras av flugor och luktar ruttet kött.
Den minsta blomman finns hos Wolffia globosa, en vattenlevande växt.
Det är omöjligt att veta hur många träd har fällts genom historien, idag fäller människan ca. 15 miljarder träd varje år.
Varje växt bildar ca 10000 kemiska ämnen. Vissa av dem är färgade. När dessa bildas i blomman så gör det att insekter som sprider växternas pollen kan hitta dit. Det är en fördel för växten.

-Allan Rasmusson och Jessica Abbott

september 21, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Huggormsbett?

Huggorm, *Vipera berus*. Bilden tagen av Zdeněk Fric.

Blev biten av en orm för ett par veckor sedan. Märkte det knappt men såg två små parallella hål på foten. Mätte avståndet mellan hålen och det är ca 15 mm. Enligt info på nätet har europeisk huggorm max 9mm mellan gifttänderna. Jag tycker det verkar märkligt. Är det riktigt?

15 mm verkar orimligt brett för en huggorm. Blir man biten av en huggorm märker man det, dessutom. En mycket stor snok? Hade nog inte känts. Men dom bits i princip aldrig.

-Jon Loman

Låter märkligt att man kan ange ett exakt mått på avståndet mellan gifttänderna eftersom ormar, liksom alla andra kräldjur växer hela livet. Ju äldre de är ju större är de.
Men än märkligare är uttalandet ”märkte det knappt”. Att bli biten av en orm, huggorm eller inte, är smärtsamt. Det märker man! Biten av en huggorm är inte bara väldigt smärtsamt, det är rent av farligt och bör kollas upp av en läkare.

-Lars Lundqvist

september 20, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nattaktiv geting?

Bålgeting, *Vespa crabro*. Bilden tagen av PiccoloNamek.

Vi har många stora, då menar jag mellan 2,5-3,5 cm stora getingar som söker sig till lyset inomhus på natten (kl 22). Detta har hänt under ett par veckor nu. Min fråga är: vad är det här för getingar som är så stora och nattaktiva?

Det ser ut som en bålgeting, Vespa crabro, som gärna dras till ljuskällor.

-Andreas Nord

september 19, 2018

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar