Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
I vår serie om Fråga en Biologs expertpanel har turen nu kommit till Olle Anderbrant. Han skriver såhär om sin forskning:
Jag forskar om kemisk ekologi, till exempel om hur insekter finner sin mat och partner med hjälp av doftsignaler. Flera av de arter jag studerar är skadegörare i jord- eller skogsbruk och därför är jag även intresserad av växtskydd som tar hänsyn till ekologiska och evolutionära aspekter.
Läs mer på Olles hemsida.
Under sommaren presenterar vi all experter som hjälper till att svara på frågorna ni skickar till Fråga en Biolog. Nu har turen kommit till Allan Rasmusson, som skriver såhär om sin forskning:
Jag är växtfysiolog och molekylärbiolog med intresse för framförallt växt-svampinteraktioner, och växternas mitokondrier, cellbiologi och respiration.
Läs mer om Allan och vad han sysslar på hans personliga hemsida.
Jag har hittat som små svampar i en kruka och i en pallkrage på landet utanför Norrtälje. De är mellan 3 och 5 millimeter breda och lite högre. Är det svampar och i så fall vilken sort?
Du har hittat en läcker liten svamp som heter Cyathus striatus på vetenskap och kallas för strimmig brödkorgssvamp på svenska. Den lever oftast som nedbrytare av död ved i skogsområden, men det är känt att den också kan växa i odlingar om det finns till exempel barkmull.
Strimmig brödkorggsvamp är lätt att skilja från andra brödkorgssvampar på det pälsklädda ytterhöljet. Nu är dina fruktkroppar unga, runda och försedda med ett ’lock’ ( som kallas för epifragma). När svamparna mognar kommer locket att lossna – och det är nu namnet brödkorggsvamp börjar bli logiskt! Den mogna, öppna svampen ser faktiskt ut som en korg full med små bröd! Till skillnad från andra brödkorggsvampar är insidan av svampen strimmig, eller kanske randig eller fårad om man så vill. Det förklarar den första delen av namnet.
På den här länken kan du läsa mer om strimmig brödkorgssvamp (på engelska) och på den här länken kan du se hur dina svampar kommer att se ut om någon vecka.
– Andreas Nord
Jag har hört att salamandern är känslig för förändringar i miljön och att man ska låta deras miljö vara. Men hur känsliga är de och vad kan jag få göra utan att det stör dem? För 10 år sedan fick jag hjälp att gräva ur lera ur en gammal trädgårdsdamm som varit helt lerfylld i över 20 år. Redan första sommaren såg vi salamandrar i dammen och bestämde oss för att låta dem ha dammen ifred och anlägga en mindre damm i trädgården till mig. Den nya dammen fick jag ha som plaskdamm två somrar. Nu simmar det salamandrar även här. Ganska många. Kan jag plantera dammväxter i kanten på dammen för att rena vattnet? Det ser grumligt ut. Får jag ha en dammpump?
Glädjande att salamandrarna i er närhet trivs så bra i era nya dammar. Det är bra att det anläggs sådana typer av våtmarker, eftersom många naturliga dito har försvunnit eller på annat sätt blivit förstörda. Jag vill också sätta ett stort plus på er fina inställning till naturen runtomkring er.
Jag ser inte att det ska vara några problem att sätta in en pump i dammen. Att plantera växter kommer bara att gynna salamandrarna, eftersom det ger skydd åt ägg, larver och vuxna. Också viktigt att komma ihåg att de vuxna salamandrarna bara lever i vatten under den förhållandevis korta lekperioden på våren. Resten av året lever både större och mindre vattensalamandern på land, och ser ganska olika ut jämfört med det drakliknande utseendet de har under leken.
När det gäller de rent juridiska aspekterna, är både större vattensalamander (Triturus cristatus) och mindre dito (Lissotriton vulgaris) fridlysta i Sverige, precis som alla grod- och kräldjur. Den större vattensalamandern åtnjuter dock ett starkare skydd i förhållande till lekplatser, eftersom den tas upp av EUs art- och habitatdirektiv. Tidigare har det också funnits ett åtgärdsprogram framtaget av Naturvårdsverket för bevarande av större vattensalamander. Min bedömning kvarstår dock – ert utnyttjande av dammarna kommer inte i konflikt med salamandrarnas möjligheter till reproduktion.
– Andreas Nord
Under sommaren får ni följare möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Ellen Sandström, som säger såhär om sig själv:
Jag är museiassistent vid de Entomologiska samlingarna på Biologiska museet. Där arbetar jag med insekts- och spindelsamlingen. Särskilt intresserad är jag av taxonomi och systematik hos spindeldjur och insekter samt samlingsvård av naturhistoriska samlingar.
Här kan du läsa mer om vad Ellen gör.
Under sommarmånaderna kommer ni följare att få möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Torbjörn Tyler, som säger såhär om sig själv:
Jag är intendent vid vid de Botaniska samlingarna på Biologiska museet. Jag har ansvar för samlingarna av kärlväxter, och forskar om namngivning, släktskapsförhållanden och historiska och pågående förändringar i den nordiska floran.
Läs mer om vad Torbjörn gör på hans hemsida.
Vi har hittat skalbaggar i vårt fritidshus. Vad det är för kryp och kan de ställa till med något elände?
Skalbaggen är en fläskänger, Dermestes lardarius, en av våra vanligaste inomhusskalbaggar. Fläskängrar är renhållare som äter döda insekter, hudflagor och annat avskräde som är rikt på animaliskt protein. Oftast ställer fläskängrar inte till några större problem, men de kan förekomma i större mängd ibland annat torrfoder till hund och katt. Till skillnad från de avlägset besläktade pälsängrarna, brukar fläskänger emellertid inte angrip päls och textilier.
Det finns säkert ingen anledning till oro, men om ni hittar många skalbaggar kan det vara bra att försöka se var de kommer ifrån och slänga vad-det-nu-är som livnär ’härden’. I ett fritidshus kan det ju också hända att skalbaggarna har utvecklats på en död fågel eller en död mus i källaren eller på vinden. Ängrarna kommer när andra skalbaggar lämnar – de föredrar riktigt torra kadaver, och kan därför finnas kvar längre än man tänker sig.
– Andreas Nord
Tack för ett verkligt uttömmande svar! Vi får helt enkel se till att städa ut skåp och lådor plus kolla runt lite under huset och på vinden.
Jag har förgäves försökt få bort någon slags fågelspillning på vår utemöbel. Jag har aldrig tidigare sett denna typen av fågelspillning och skall försöka beskriva den. På bord och bänk (i trä) stor och utbredd spillning, tjocka, hård och litet blankt kolsvart. Det ser nästan exakt ut som tjära som torkat in. Det har gått ner i trädet och jag har försökt skrapa bort med kniv. Jag känner igen de flesta fågelspillningar som vi har här på västkusten i Uddevalla, men detta har jag ALDRIG sett. Det skulle vara intressant få era synpunkter.
Såklart svårt utan bild, men på din beskrivning vill jag tro att det är spillning efter tamduva eller ringduva. Det kan vara nog så svårt att få bort, även på hårda ytor där spillningen inte absorberas av underlaget. Det är dessutom svårt att blöta upp spillningen för att lättare kunna avlägsna den, som du själv har märkt.
– Andreas Nord
Tack för svar! Det låter högst troligt. Vi har vid något tillfälle sett en stor ljus duva med ring runt halsen.
Under sommaren kommer vi varje vecka att presentera två av våra experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Eric Warrant. Såhär säger Eric om sin forskning:
Jag är professor i zoologi vid Lunds universitet. Jag studerar synsystemet och visuell navigering hos nattaktiva och djuphavslevande djur. Min forskning har lett till upptäckten av hur nervsystemet gör för att tillåta syn i svagt ljus. Läs mer på Erics hemsida.
Under sommaren kommer vi att presentera alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Bodil Enoksson. Såhär säger hon om sig själv:
Jag har främst studerat vår mesta stannfågel, nötväckan, men även dvärgmöss, en art med oklart ursprung i Sverige. Hemma har jag haft ett otal husdjur av olika de slag (från bin till hästar). Jag reser gärna, hellre till exotisk natur än storstäder. På hemmaplan har jag, förutom just nu hund, katter, höns, bin och några smärre djur, en rejäl trädgård att försöka hålla viss ordning på. Får jag tid över från detta blir det nog helst en bok. Och jag tycker att biologi är jättekul!
Kommentarer