Vad är detta för djur? Ca. 12 cm långt.
Räv, skulle jag säga.
-Lars Lundqvist
Rävskalle?
Varför finns det så få bitande insekter i Frankrike?
Har vandrat och tältat i Frankrike och då varit rätt svettig i det varma vädret om kvällarna när solen går/gått ned. I Sverige hade det varit näst intill omöjligt att genomföra p.g.a. alla mygg,knott,flugor och andra flygfän som är aggressiva och väldigt aktiva. I Frankrike trots lövskog fanns de knappt att finna och de som fanns var inte särskilt aggresiva. En diametral skillnad som natt och dag. Hur kommer det sig ?? Himla skönt var det iaf att slippa bli uppäten på en minut.
Det är nog svårt att ge ett exakt svar här, men jag kan spekulera lite. För det första så kanske det fanns mindre gynnsam habitat där. Mygg behöver stående vattenpölar, och om det är ont om dessa vattenpölar blir de inte lika många. Bromsar behöver också vattenpölar eller träskmark i larvstadiet. Knottlarver lever i rinnande vatten, så finns det få vattendrag kommer det bli färre knott.
Förutom habitatet så kan jag tänka mig att klimatet spelar stor roll. I de nordliga delar av världen är sommaren kort, vilket gör att många insekter når vuxenstadiet mer synkroniserat, så att alla kläcks ut samtidigt. De blir också mer aggressiva för att de har kort tid på sig att hinna para sig och få in tillräckligt med näring för att kunna lägga ägg (det är oftast honan som bits just för att få protein till sina ägg).
-Jessica Abbott
Valars evolution
Vi är två elever som ska göra ett gymnasiearbete om evolution. Vårt syfte med arbetet är ; vad berättar fossilen om djurens evolution. Djurgruppen vi valde var valar. Vi åkte till Stockholm för att besöka naturhistoriska riksmuseet och vi blev rekommenderade att ta kontakt med er vid behov av hjälp. Vi undrar om ni kan titta på vår frågeställning.
– vad driver evolution?
– Hur och varför ändrade valarna sin land karaktär
– varför gick valarna tillbaka ner till vattnet?
Evolution drivs framförallt av naturlig selektion i olika former. Individer som är bättre anpassade till miljön kommer att klara sig bättre och lämna fler avkommer. I valarnas fall innebär detta att de individerna som var bättre anpassade till ett liv i vatten lämnade fler avkommor så att valarna blev mer och mer vattenlevande med tiden. Fler allmänna svar om evolution kan du läsa här och här.
Valarnas närmast nulevande släkting är flodhästar. Valarnas stamfader levde förmodligen mycket så som flodhästar gör idag – de tidigaste arterna har extra tjocka ben precis som flodhästar för att kunna hålla sig under vattnet och gå på botten. Detta visade sig vara fördelaktigt, och valarna fortsatte att anpassa sig till att leva i vatten.
Det är svårt att veta exakt varför det var bra för valarna att anpassa sig till att leva i vatten. Men en möjlig anledning kan vara för att det saknades stora havslevande rovdjur efter dinosaurierna dog ut. Det finns två grupper av stora vattenlevande reptiler under dinosauriernas tid, fisködlor (icthyosauria) och svanödlor (plesiosauria). Fisködlorna dog ut tidigare, men svanödlorna fanns i princip fram till massdöden för 65 miljoner år sedan. Efter de försvann, fanns det kanske en ”lucka” som valarna utvecklades till att fylla.
-Jessica Abbott
Juraperioden
Jag går på Natur pogramet på Täby enskilda Gymnasium och jobbar just nu på ett evolutionsprojekt. Jag har i uppgift att bevisa att evolution tog plats under Jura perioden. Jag har tittat runt lite och kommit fram till att dinosaurierna blev generellt mindre då detta ökade överlevnadschanser under klimatförändringar. De första fåglarna och däggdjuren kom också under denna period p.g.a exempelvis klimatförändringar. Jag undrar dock om det finns andra synliga exempel på attt evolution tog plats och vad de drivade effekterna var (urvals-faktorerna emxempeliv).
Ja, det stämmer. Klimatförändringen orsakades av att superkontinenten Pangaea bröts upp i två delar, Gondwana och Laurasia. Det ledde till att mer regn kunde tränga in i kontinenternas inre så att klimatet blev blötare. Förutom däggdjur och fåglar så har även ödlor sitt ursprung under Juraperioden. I havet så utvecklades flera olika nya planktongrupper samt en grupp röda alger som heter korallalger. Dessa alger bildar hårda ”skelett” av kalciumkarbonat och är en viktig del i dagens korallrev.
-Jessica Abbott
Om minnet
Vi glömmer ju alla ibland eller hur? Jag hörde emellertid en gång att vi kommer ihåg allting men har olika förmåga att plocka fram det. Då har vi ju alla egentligen lika bra minne som Einar Haglund hade men han hade i så fall bättre förmåga än vi andra att plocka fram det? Kan detta stämma?
Jag kan tänka mig att det stämmer att vi har olika bra förmåga att plocka fram specifika minnen. Men vad jag förstår så finns det inget som tyder på att alla våra upplevelser lagras i hjärnan i all evighet. Istället brukar man prata om korttidsminne och långtidsminne. Korttidminnet används för att hålla information i huvudet som behövs just nu – t.ex. när jag kollar ett recept och går iväg för att hämta ingredienserna. Information som hjärnan bedömer som viktigt på ett eller annat sätt flyttas senare till långtidsminnet. Om jag lagar samma recept ett antal gånger kommer ingredienslistan flyttas till långtidsminnet, eftersom information som återkommer så många gånger är förmodligen värt att minnas. Upplevelser som gör ett stort emotionellt intryck brukar också hamna i långtidsminnet.
-Jessica Abbott
Mustaschjaktspindel
Vet du vad det här kan tänkas va för spindel. Låg i en jackärm som jag köpte via nätet fr outnorth. På jackan står det made in china. Den ramlade ut tillsynes torkad.
Ser ut att vara en hona av Heteropoda venatoria, en art som ofta lever i människans närhet i tropiska och subtropiska områden. Brukar kalla den för mustaschjaktspindel, då honan har en ljus ”mustasch” under ögonen; något som syns på en bild. Den finns bl.a. i södra Kina. Den kommer ibland in i Sverige med varor, men klarar sig inte i vårt klimat. Arten är helt harmlös, varken giftig för oss eller aggressiv. Den tillhör spindelfamiljen jättekrabbspindlar (Sparassidae). På natten blir den aktiv och kommer ut från sina gömslen i springor i hus och letar efter föda, t.ex. kackerlackor. Precis som andra arter i familjen är den en duktig klättrare och ses ofta på väggar och kan säkert leta igenom kläder efter byten. För att visa dess vanlighet och spridning och hur den kan påträffas kan jag nämna hur jag själv träffat på den: bakom tavla i Kenya, sönderklämd bak toastol i Malaysia, på vägg i hotellrum i Sydafrika och i bananlåda i Sverige.
-Lars Jonsson
Träningsvett
Vad ska man akta sig för om man är ung och tränar på gym? Jag jobbar som lärare och denna fråga dyker ibland upp(ang. mina elever)
Denna är väl egentligen en fråga till en fysioterapeut, men jag kan ge lite allmän information. Det som verkar vara de största riskerna om man tränar mycket, är att man kan skada sig antingen om man tränar för hårt, eller om man inte sträcker ut sina muskler ordentligt efteråt. För hård träning kan orsaka skador i sig, eller genom att man på grund av trötthet snubblar, tappar balansen, tappar sina träningsföremål, o.s.v. och därmed skadar sig. Om man inte tänjer ut musklerna före och efter träningen blir de stela och man ökar risken att få muskelbristning (när muskelfibrerna går sönder). Dricker man för lite vatten under ett långt träningspass ökar risken att svimma på grund av lågt blodtryck. Att svimma är inte så farligt i sig, men man kan slå huvudet ordentligt och det är farligt.
Ibland hör man historier om människor som har plötsligt dött av hjärtinfarkt under träning. När detta inträffar hos en ung människa brukar det vara på grund av ett befintligt men oupptäckt hjärtfel. Detta är dock ovanligt, så det finns ingen anledning att oroa sig för det under normal träning.
-Jessica Abbott
Gillar gråsuggor salt?
Jag har genomfört en labb i skolan för att undersöka i vilken miljö gråsuggor trivs bäst. Resultatet visade att gråsuggorna valde salt framför socker, vetemjöl och potatismjöl. Finns det någon förklaring till detta eller var det helt enkelt bara slumpen som gjorde att resultatet blev som det blev?
Det är lite svårt att säga utan att veta hur många individer valde de olika ämnen. Har man bara mätt ett par stycken gråsuggor kan det bara vara slumpen, men om man har mätt tusen stycken så har de förmodligen en riktig preferens. Jag kan spekulera att gråsuggor kanske inte gillar mjöl (potatis eller vete) för att de små mjölkornen kan fastna i deras lungor. Varför de kanske skulle föredra salt före socker är oklart.
-Jessica Abbott
Parkisons sjukdom
Jag jobbar med mitt gymnasiearbete och skriver om vi någonsin kommer få botemedel för Parkinsons i framtiden. Jag läste lite om vilka människor som påverkas av denna sjukdom och hittade några källor som sa att européer drabbas mest utav det och min fråga är om klimatet kan vara en av faktorerna varför?
Förmodligen inte i detta fall. Parkinsons är en genetisk sjukdom, så det viktigaste faktorn är vilka genvarianter man ärver. Riskvarianter brukar vara lite olika vanliga i olika populationer, och i detta fall har människor med europeiskt ursprung en förhöjd risk för att riskvarianter har en högre frekvens i dessa populationer. Klimatet kan eventuellt spela roll i hur besvärliga symptomerna av Parkisons är, eftersom det finns en studie från 2017 som visade att mediciner mot Parkinsons skrivs ut i större utsträckning under vinterhalvåret.
-Jessica Abbott
Nedbrytning av plast
Vilka nedbrytare kan bryta ner plast?
Det finns ett antal olika bakterisorter som kan bryta ner plast, bland annat arter av Pseudomonas och Clostridium. Man har även ganska nyligen upptäckt att vissa svampar kan bryta ner plast. Också UV-strålning hjälper till att bryta ner plast. Det forskas rätt intensivt kring nerbrytning av plast idag, och vissa forskare försöker genmodifiera bakterier till att bli mer effektiva på det.
-Jessica Abbott
Kommentarer