Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Är det en huggorm eller en snok?

En snok från Nynäshamn norr om Stockholm. Här finns både snok och huggorm och det kan vara bra att kunna skilja dem åt. Snoken är längre och smäckrare, med en lång och smal svans. Den har också få, och ganska stora, fjäll i ansiktet och ett avrundat huvud med rund pupill. Huggormen ger ett kortare och kraftigare intryck, fjällen är mindre och kantigare, och ögonen har vertikal pupill. Den här ormen fotograferades av Michael Rosendahl.

Jag såg i nederkanten av ett bergsområde längs promenadväg nära havet en orm som var gråsvart och med relativt stort huvud och jämntjock kropp, bortsett från sista decimetern som var avsmalnande. Jag bedömer att den var mellan 110 och 150 centimeter lång. Den var orädd för mig och mina barn och gav sig slingrande iväg först efter 7-8 minuter. Vi stod bara en dryg meter ifrån den. Vi såg ormen i Nynäshamn i Stockholms län. Är det en huggorm eller en snok?

Det här är en snok, Natrix natrix. Redan storleken och den slanka kroppen ger vägledning här, eftersom huggormarna är korta och knubbiga ormar. En huggorm är vanligtvis 60-70 cm, men de kan närma sig 90 cm om de är riktigt stora. En snok över 1 m är också stort, men inte ovanligt.

Vanligtvis har snoken två gula fläckar i nacken, men dessa kan saknas. Ett bra sätt att skilja snok och huggorm på är att snoken har en rund pupill, medan huggormen har en vertikal pupill. Snoken har också en rad med stora fjäll mellan mun och öga, medan huggormen har två rader med små fjäll. Det syns bra på din bild. Rent habituellt är snoken också långsmal och smäcker, medan huggormen är kort och knubbig med ett litet grovyxat utseende, och en kort, tydligt avsatt svans.

– Andreas Nord

juli 21, 2022

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Läcker spindel mitt inne i Malmö

Sträckspindlarna i släktet Tetragnatha hör till en i Sverige ganska liten spindelfamilj som kallas för käkspindlar. De finns ofta vid små dammar och sjöar, där de sitter i sträck på vass och andra långsmala blad, eller för den delen i låga buskar. Det finns flera arter som är ganska lika. För att veta just vilken det är behöver en titta på undersidan. Bilden är tagen av Iren Sahlstedt.

Kan ni säga vad denna vackra spindel är för något? Vi hittade den i början av juni i Augustenborg i Malmö. Vi såg den vid en av de många dammarna som finns där.

Spindeln du har fångat på bild är en i släktet sträckkäkspindlar, som hör till släktet Tetragnatha. För att säga vilken art det är behöver en titta på undersidan av dem. De tillhör familjen käkspindlar (Tetragnathidae). De hittas ofta i låg vegetation, till exempel i högt gräs eller i låga buskar där de spinner hjulnät med en öppning i mitten.

– Ellen Sandström

juli 19, 2022

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Per Henningsson

Under sommaren får ni läsare möta alla experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Per Henningsson. Han skriver såhär om sin forskning:

Min forskning handlar om aerodynamik och flygbeteende hos alla tre (nu existerande) djurgrupper med flygförmåga –  alltså fåglar, insekter och fladdermöss. Jag gör ibland studier i fält, men mycket av min forskning sker i vår vindtunnel där jag kan studera detaljerna om hur djur flyger. Jag är intresserad av både aerodynamik och kinematik. Aerodynamikdelen handlar om att visualisera luftflödena kring djurens kropp och vingar och använda dessa för att beräkna krafter och flygeffektivitet. Kinematikdelen handlar i sin tur om hur djuren skapar dessa luftflöden genom att röra vingar och andra kroppsdelar under flygningen. Jag är också fågelskådare och är allmänt intresserad av natur och spenderar mycket tid ute. Jag älskar djur och i familjen har vi hund, katt, undulat och höns.

Läs mer på Pers hemsida.

juli 18, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för långhorning? Eller är den ens en långhorning?

Nej, någon långhorning är det inte som vår läsare har hittat. Det är istället en jordlöpare i släktet Carabus, dit våra allra största jordlöpare hör. Just den här skalbaggen heter bronslöpare på svenska (och Carabus granulatus på vetenskap). Den är vanlig i öppen skogsmark i södra Sverige. Bilden skickades in av Anders L.

Vad är detta för långhorningsart? Jag observerade den i Söderåsens nationalpark, krypande på golvet i Naturum den 5 juni.

Det här är ingen långhorning, som väldigt sällan har så rund och kraftig bakkropp. Det är istället en jordlöpare i släktet Carabus, dit våra allra största jordlöpare hör. Just ditt djur är en bronslöpare, Carabus granulatus. Det är en ganska vanlig jordlöpare i hela Götaland, särskilt i (löv)skogsmark.

Här finns en utbredningskarta.

– Andreas Nord

juli 14, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för fjäril?

Rutig buskmätare, (ibland kallad mindre buskmätare), Chiasmia clathrata, lever på klöver och en del andra ärtväxter. Den är vanlig i nästan hela landet. Bilden är tagen av Kerstin Hammarslätt.

Bilden är tagen 29 maj. Fjärilen är omkring 2 centimeter mellan vingspetsarna och sitter på en planta (rhododendron) i östra Södermanland. Jag har googlat och hittat något som liknar denna fjäril, en liten buskmätare men jag uppfattade denna som väldigt ljus, nästan vit, med mycket svagt gråbrunt mönster. Vad tror ni att det är och är den vanlig?

Det här tycker jag ser ut som fjärilen rutig (ibland mindre) buskmätare, Chiasmia clathrata. Det är en tämligen vanligen fjäril i princip i hela landet, till och med allra längst i norr. Larven lever på olika slags klöver och på blålusern (en annan ärtväxt). Den vuxna fjärilen flyger på dagen och kan därför ses i bland annat trädgårdar eller på annan frodigare mark med lämpliga växter.

– Andreas Nord

juli 12, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gissa bajset – Vem har smutsat ner altanen?

En av våra läsare hittade den här spillningen på sin sommarstugealtan. Spillning är ofta svårt från bild, men det mesta pekar på att det är minken, Neovison vison, som är skyldig här! Bilden är tagen av Tapio Toumainen.

Vi kom ut till ön och hittade spillning på altanen idag. Frugan tror på grävling och jag tippar gås.

Vem vinner?

Jag skulle lägga min gissning på Iller eller mård. De tenderar ju dessutom att lägga sin spillning för allmän beskådan snarare än att försöka gömma.

– Per Henningsson

Eller räv? Grävlingar brukar ju gräva små gropar, och jag tycker inte det ser ut som fågelskit så det borde inte leda till någon osämja inom familjen i alla fall!

– Bodil Enoksson

Jag tror också på ett mindre mårddjur. Min spontana tanke med tanke på skrivningen ”kom ut till ön och hittade spillning” är att det här är spillning från en mink.

– Andreas Nord

Ja, mink är kanske allra troligast!

– Per Henningsson

juli 8, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för kryp i källarfönstret?

Fröskinnbaggen Kleidocerys resedae är en av våra allra vanligaste skinnbaggar. Den finns i stora mängder och tycker särskilt om att äta björkfrön. Det är vanligt att de flyger in utifrån, men det är aldrig någon anledning till oro eftersom de aldrig uppträder som skadedjur. På bilden, som är tagen av Sandra Hall, ser vi larver (eller nymfer som de också kallas) av skinnbaggen. När de är vuxna lite senare på året är har de vackert genomskinliga vingar.

Vad är detta för kryp?

Det här är larver av en skinnbagge som heter Kleidocerys resedae på vetenskap, och på förslag björkfröskinnbagge på svenska. När de är fullvuxna (inom någon vecka) kommer de att ha nästan genomskinliga vingar med vackert bärnstensfärgade nerver med strödda svarta fläckar på.

Det är en av våra allra vanligaste skinnbaggar. Anledningen till det är att den lever genom att suga näring på björkfrön – och björkar finns det gott om här hos oss! Den kan lukta litet illa, men är fullständigt ofarlig för människor och den är inte heller ett skadedjur.

Vi har skrivit mer om den här skinnbaggen tidigare. Här hittar du inläggen.

– Andreas Nord

juli 6, 2022

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför tycker myror så mycket om socker?

Trädgårdsmyran, Lasius niger, är en av de allra vanligaste myrorna i människors närhet. Ofta anläggs bona i våra trädgårdar. Precis som många andra myror säger trädgårsdsmyran inte nej till en smaskig sockerlösning. Varför är det så? Bilden är tagen av Aleksandrs Balodis.

Jag skriver en uppgift i min biologikurs och undrar varför myror dras till socker (alltså snabba kolhydrater med korta molekyler). Finns det en evolutionär förklaring av detta beteende? Beror det på deras matspjälkningssystem?

Det kan nog finnas många möjliga förklaringar på detta fenomen – alla har vi väl någon gång undrat varför det är så mycket myror i saften! Jag skulle tro att det enkla svaret också är det mest sannolika, som det ofta är i naturen. Äter du rent socker får du mycket energi till en låg vikt. Myrorna ska ju bära hem mat till såväl drottning som larver, och de får inte heller glömma sig själva på vägen. Sockerrika ämnen borde därför vara bra ur ett evolutionärt perspektiv såtillvida att myran kan minimera energikostnaden för att hitta mat, men samtidigt maximera sin energivinst efter matspjälkningen.

– Andreas Nord

juli 4, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Eric Warrant

Under sommaren kommer vi varje vecka att presentera två av våra experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Eric Warrant. Såhär säger Eric om sin forskning:

Jag är professor i zoologi vid Lunds universitet. Jag studerar synsystemet och visuell navigering hos nattaktiva och djuphavslevande djur. Min forskning har lett till upptäckten av hur nervsystemet gör för att tillåta syn i svagt ljus. Läs mer på Erics hemsida.

juli 1, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för märkligt svävande insekt?

Humledagsvärmaren, Hemaris fusciformis, är en sällsynt vacker dagaktiv svärmare (en fjäril, alltså) med alldeles genomskinliga vingar. Den besöker gärna nektarrika blommor i trädgårdar i sommarvärmen. Fjärilen förekommer här och där i södra Sverige ungefär upp till mellersta Dalarna och larven utvecklas på skogstry (som är en släkting till kaprifol). Bilden är tagen av Mari.

Vad är detta för insekt? Den syntes i Västra Frölunda den 11 juni 2022. Den är omkring 2 centimeter lång.

Det här är en tjusig fjäril som heter humledagsvärmare (tidigare ’humlelik dagsvärmare’), Hemaris fuciformis. Den är aktiv nu på försommaren och ses ofta svärma som en liten kolibri vid olika nektarrika blommor.

Larven utvecklas på skogstry i skogs- och buskmark, och fjärilen är ganska allmän i södra Sverige ungefär upp till Dalälven. Längre norrut finns den framförallt längs östersjökusten. Det är ett vackert djur som alltid är roligt att se!

Här finns en utbredningskarta, och här finns några tidigare inlägg vi har skrivit om humledagsvärmaren.

– Andreas Nord

juni 30, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg