Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad vet vi om mördarsniglar?

Spansk skogssnigel (Arion vulgaris), som kallas också för mördarsnigel, är en glupsk snigel som kan ställa till oreda i trädgårdar. Den härstammar från Sydeuropa, och hittades i Sverige för första gången i Skåne 1975. Här ses två individer som parar sig. Bilden är tagen av B. Girardot.

Jag heter Sara och går i 4B på Carlshöjdsskolan i Umeå. Jag skulle vilja veta lite fakta om mördarsniglar. Jag behöver inte mycket fakta, men lite grann. Jag behöver en till källa som säger att de andra källorna stämmer. Det är till ett skolarbete och en kunde fråga en expert om man ville, så jag gjorde det. 

Vad roligt att du är intresserad av mördarsniglar! Egentligen heter den spansk skogssnigel på svenska, och Arion vulgaris på vetenskap. Den är nära släkt med vår egen svarta skogssnigel och kan ibland para sig med den. Avkomman mellan spansk och svart skogssnigel är livskraftig och fertil, dvs. de kan få egen avkomma.

Egentligen är det så att namnet spansk skogssnigel är lite olyckligt, för det har visat sig att den inte alls kommer från Spanien. Man trodde att den gjorde det, för den är väldigt lik en snigel som finns på den spanska halvön. Senare forskade man vidare i saken och insåg då att den spanska skogssnigeln nog i själva verket hör hemma i sydvästra Frankrike.

De första spanska skogssniglarna i Sverige hittades på 1970-talet, dels i Göteborg och dels i västra Skåne. Efter det har den spridit sig väldigt snabbt och är idag vanlig i hela södra Sverige, ungefär upp till norra Uppland, och med några spridda förekomster längre norrut. Den har spridits med trädgårdsavfall, komposter, plantor och jord och finns numera överallt i mänskliga miljöer. Den äter också nästan vad som helst och kan därför göra ganska stor skada på till exempel olika planteringar och i grönsakslandet. Till skillnad från många andra sniglar äter den inte bara dött växtmaterial, utan den tycker också om plantor som fortfarande lever. Den sätter till och med i sig andra skogssniglar!

Alla vuxna spanska skogssniglar dör på hösten och det är bara ”ungdomarna” som övervintrar. De växer till på våren och lägger ägg. Det räcker faktiskt med en enda snigel för att bygga upp en stor population, för den spanska skogssnigeln kan para sig med sig själv. Det kallas för att den är hermafrodit. En enda snigel kan producera uppemot 400 ägg. Det tar ungefär fyra veckor för äggen att kläckas och den nykläckta snigeln behöver omkring en månad på sig att bli könsmogen. Så det går ganska snabbt!

Här och här kan du läsa mer om spanska skogssnigeln. Båda källorna är säkra, men kom ihåg att fråga din lärare om hur du ska ange källhänvisning till en sida på nätet.

– Andreas Nord

januari 14, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken bärfis på besök i Änggårdsbergen?

Hagtornsbärfisen, Acanthosoma haemorrhoidale, är en av våra mer allmänna bärfisartade skinnbaggar. Den lever av att suga växtsaft från olika lövträd. Liksom alla bärfisar genomgår hagtornsbärfisen flera olika larvstadier innan den blir vuxen. Som larv, eller nymf som det också kallas, saknar den de långa täck- och flygvingarna som utmärker de vuxna djuren. Den har bara små stumpar där vingarna ska vara! Bilden är tagen av Bengt Adamsson.

Jag undrar om det här kan vara en bärfis? I så fall vilken? Jag såg djuret den 29 September i Änggårdsbergen i Göteborg.

Av vad jag kan se är detta en larv av hagtornsbärfis, Acanthosoma haemorrhoidale, i sitt femte larvstadium. Det är sista stadiet innan den byter hud för sista gången och blir vuxen.

Hagtornsbärfisen är vanlig i södra Sverige, ungefär till norra Uppland och förekommer sedan allmänt en bit längre norrut, men då endast i kustbandet.

Den förekommer på flera olika slags lövträd och buskar, men larverna tycker särskilt om mjuka och köttiga bär som hagtorn, rönn och oxel.

– Andreas Nord

januari 14, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad ska den sköna larven bli när den blir stor?

Jag vet inte vart jag ska vända mig för att få veta vad denna skönhet bli när den utvecklats klart. Kan ni hjälpa mig eller föreslå vem jag kan vända mig till? 

Jag gjorde dock en snabb googling på ”gul hårig larv”och fick fram att det är väldigt likt larven från Lönnaftonfly, Acronicta aceris. Men jag är ingen fjärilsexpert! Jag skickar frågan vidare till vår frågelåda ”Fråga en Biolog.

– Frida Rosengren, bibliotekarie vid Biologiska institutionen 

Det är absolut larven av lönnaftonfly, Acronicta aceris. Ofta har den röda hårtestar också på kroppen, men det händer att dessa saknas. Den vuxna fjärilen är ganska tjusigt gråspräcklig, men inte alls lika spektakulär som larven.

Här och här kan du läsa mer om lönnaftonfly.

– Andreas Nord

januari 13, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spår med gigantiska klomärken i Närke

Vi var uti skogen och hittade spår stora som från handled till fingertoppar, med gigantiska klor. Det var i Tripphult, utanför Hallsberg i Närke. Kan det vara björn eller järv, eller något annat? Det skulle vara jätteintressant att få ett utlåtande.

De långa, parallella, kloavtrycken tillsammans med avtryck från fem tår (bilden med två spårstämplar bredvid varandra) menar jag gör detta till spår av grävling. De kan vara nog så stora om hela foten sätts ned samtidigt. Grävlingen är förmodligen det svenska djur som har allra längst klor i förhållande till hur stor foten är. Särskilt långa är klorna på framtassarna. Det är framtassavtryck som syns på den mellersta bilden, medan avtrycken på bilden med snusdosan ser ut att vara från baktassarna.

Björnspår är mycket större och inte så rektangulära. Även järvens spår är större och den har inte heller så långa klor. Även om järven glädjande nog tycks öka i det mellansvenska skogslandskapet tror jag inte heller att den ännu har nått så långt söderut som Närke.

– Andreas Nord

januari 13, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har grävt en toalett precis vid altanen?

Är detta spillning från en grävling? Jag hittade en grävd grop under vår farstu och en grop alldeles bredvid altanen.

Spillningens storlek och dess placering i små gropar gör absolut grävling till den rimligaste nattgästen! Det är typiskt för grävlingar att anlägga sådana här grunda avföringsgropar. De brukar kallas för ”latriner”. En kan också hitta grävlingsspillning som ligger direkt på marken, men när den ligger i gropar som här finns det få andra alternativ. Grävlingens avföring är väldigt varierande till sitt utseende beroende på vad djuret har ätit. Är en osäker går det alltid att lukta på spillningen. Grävlingen har spillning som luktar litet sötaktigt av mysk, medan andra djur som är vanliga nära människor, till exempel katter och rävar, har avföring som har en obehaglig, frän, lukt.

– Andreas Nord

januari 12, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skadedjur i badrummet?

Skogskackerlackan, Ectobius lapponicus, är den enda kackerlackan som finns naturligt i Sverige. Den är vanlig utomhus i hela landet. Till skillnad mot olika exotiska kackerlackor uppträder den dock aldrig som skadedjur. Hittas den inomhus har den alltid och ofelbart följt med in utifrån. Just det här djuret hittades i ett badrum. Bilden är tagen av Jackie Taylor.

Jag har hittat denna insekt i mitt hus vid två tillfällen. En igår i köket och en idag i badrummet. Jag har googlat och kommit fram till att det säkert är en nymf av en kackerlacka, men jag är livrädd att det inte ska vara den som finns naturligt i Sverige.

Vad tycker ni att det ser ut som? Den är omkring 8 mm lång.

Bilden är egentligen inte bra nog (för mörk och för liten) för att med säkerhet kunna av göra vilken kackerlacka det är, men med det sagt är det inget i djurets utseende som tydligt avviker från skogskackerlackan, Ectobius lapponicus. Det är ju också ett vanligt djur i hela landet, och såväl nymfer som vuxna djur letar sig ofta in i våra hem under sommaren. Av de kackerlackor som kan leva i våra hem som skadedjur, dvs. framförallt tyska, amerikanska och australiska kackerlackorna, har nymferna inte riktigt det här ovala och litet knubbiga utseendet. 

Jag hade inte varit orolig!

– Andreas Nord 

januari 12, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Larvigt värre på Förskolan Pollux

Bokspinnaren, Calliteara pudibunda, är en ganska vanlig nattfjäril i södra Sverige. Larven är enastående vacker och lätt att känna igen, medan den vuxna fjärilen är litet mer anonym. Dessutom flyger den på natten, vilket gör det svårt att få syn på den. Bilden skickades in av personalen på Förskolan Pollux i Stockholm.

Vi är en förskola i Stockholm som hittat en larv. Nu undrar vi vad det kan vara för något och hoppas att ni kan svara! 

Det här är larven av en nattfjäril som heter bokspinnare på svenska, och Calliteara pudibunda på vetenskapLarven är vacker och mycket karakteristisk, medan den vuxna fjärilen är gråbrun och litet mer anonym.

Den här fjärilen finns i södra Sverige, ungefär upp till mellersta Uppland. Det är en karaktärsart för bokskogar i sydligaste Sverige, men där bok inte finns kan larven också leva på många andra lövträd som ek, björk, asp och viden, och ibland också på hallonbuskar och närstående.

Ett roligt fynd som barnen säkert uppskattade! Här kan ni läsa mer om bokspinnare.

– Andreas Nord

januari 11, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem ligger död i skogen?

Jag hittade detta skelettet i Slätthult, Småland i början av januari. Jag misstänker att det är älg eller kronvilt. Det verkade i alla fall vara för stort för att vara ett rådjur. Det enda som låg kvar var revben, ryggrad och skalle. Benen saknades.

Vet ni vilket djur det kan vara?

Det bör vara lämningar efter en älg, baserat på storleken i kombination med de kraftigt asymmetriska taggutskotten på de främre ryggkotorna, som i sin tur ger en asymmetrisk ryggsida. När älgen fortfarande har kostymen på har ju såväl tjur som ko en kraftig, väl markerad, ”puckel” på ryggen. Hos kronviltet har endast handjuren en antydd, men mycket liten, puckel. En bild på huvudet hade gjort det hela ännu tydligare, men på bilderna här ser vi bara bäcken, ryggrad och bröstkorg.

– Andreas Nord

januari 11, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är en herbicid?

Roundup är ett av världens mest använda ogräsbekämpningsmedel – en herbicid alltså. Det finns många andra saker som är skadliga för växter, men om de inte används specifikt för att bekämpa ogräs så kallas de inte för herbicider.

Är alla ämnen som är giftiga för växter herbicider, eller är herbicider endast namnet på de ämnen som används för ogräsbekämpning?

Namnet herbicid brukar bara användas för ämnen som används för ogräsbekämpning. Det finns givetvis mycket annat som kan döda växter (och annat) men då de inte används för ogräsbekämpning så kallas de inte herbicider. Men visst, man kan säkert argumentera för att allt som dödar växter skulle kunna betraktas som herbicider. Likadant kan man ju hävda att koksalt och de flesta ämnen kan fungera som gift om man utsätts för höga koncentrationer men håller man sig till dagligt tal så vet vi oftast vad som räknas som gift och herbicider, och exempelvis koksalt brukar vi varken kalla gift eller herbicid.

– Mats Hansson

januari 10, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädklättrande orm

Snoken, Natrix natrix, finns över en stor del av Sverige. På fastlandet har snokarna ofta utmärkande gula eller gräddfärgade fläckar på nacken. Det syns även på den här bilden. Jämfört med huggormar, som också kan vara helsvarta ibland, är snokarna också mer långsmala, har längre och tunnare svans, och runda pupiller. Huggormar har alltid vertikala pupiller, ett grovyxat utseende och ett litet, trekantigt huvud. Bilden är tagen av Maria Johansson.

Igår morse, i mitten av oktober, var jag ute på promenad och fick se denna orm (snok?) som klättrat upp i en gran en dryg meter ovanför marken. Är detta ett vanligt beteende? Så jag vet om jag i fortsättningen även måste ha koll uppåt också!

Det är mycket riktigt en snok som klättrat upp i granen. De gula nackfläckarna, som huggormar och hasselsnokar saknas, syns tydligt. Dessutom är kroppen lång och slank, medan huggormen har en kort och tjock kropp. En ser också att huggormar har en kort svans (alltså den biten av kroppen som finns bakom den gemensamma köns- och avföringsöppningen, ”kloaken”), medan snokars är desto längre.

Det är inte så vanligt att vi ser snokar, eller för den delen huggormar, klättra i träd, men det händer. Kanske har din snok klättrar uppåt för att fånga några sista värmande solstrålar? Anledningen att våra ormar inte klättrar i större utsträckningen är nog ganska enkel: de jagar byten som finns på marken. Snokar särskilt olika groddjur, och huggormar smågnagare och ödlor. Då behöver de inte klättra. Själv har jag aldrig sett vare sig huggormar eller snokar i träd trots att jag intresserad mig för dessa djur så länge jag kan minnas. På vissa håll är beteenden kanske vanligare. Några av våra kollegor i södra Finland hittar emellanåt huggormar i de fågelholkar som de undersöker under våren och sommaren. Utomlands, där det finns många fler ormarter, är det vanligt med ormar som är helt trädlevande.

För din del finns det ingen speciell anledning att hålla koll uppåt, om det inte är för att se om du hittar några fler ormar! De tre ormararterna vi har i Sverige är, liksom alla djur, inte alls aggressiva och inte heller särskilt farliga. Normalt sett flyr de kvickt när de uppfattar vår närvaro, men på hösten och våren är de växelvarma djuren tröga av kylan, och då går saker ibland långsammare. I begreppet ”farlig” vill jag så till slut förtydliga att huggormar är giftiga och att vissa personer kan reagera mer eller mindre kraftigt på ett bett. Men en huggorm biter inte för att den tycker att det är kul och den attackerar heller aldrig bara för att en människa går förbi. Bett är uteslutande vid de ovanliga tillfällena på en huggorm blivit trampat på, fått handen på sig, eller på annat sätt blivit trängd. Så du kan lugnt njuta av skogspromenaderna även i fortsättningen!

– Andreas Nord

januari 7, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg